The Daily Audio Bible
Today's audio is from the CSB. Switch to the CSB to read along with the audio.
Davids sång efter räddningen
22 Efter det att Herren hade räddat David från alla hans fiender och från Saul, sjöng David denna sång inför Herren:
2 Herren är min klippa, min borg och min frälsare.
3 Jag ska gömma mig i Gud,som är min klippa och min tillflykt.Han är min sköld och min frälsning, min tillflykt och mitt skydd.Tack, min frälsare. Du har räddat mig från alla mina fiender.
4 Herren, den Högste, ropar jag till, han som har räddat mig från alla mina fiender.
5 Dödens flod omgav mig. Mörka vågor sköljde över mig.
6 Jag var fångad och bunden av dödsriket och döden.
7 Men jag ropade på Herren i min nöd, och han hörde mig från sitt tempel, mitt rop nådde hans öron.
8 Då darrade jorden och himlen skakade i sin grund, för han var utom sig av vrede.
9 Rök bolmade ur hans näsborrar, eldslågor slog ut från hans mun.
10 Han åtskilde himlarna och steg ner till jorden genom moln och rök.
11 Keruber bar hans tron på vindens vingar.
12 Mörker omgav honom, och molnen var tjocka omkring honom.
13 Jorden lystes upp av hans härlighet som av blixtar.
14 Herren dundrade från himlen, den Allsmäktige lät höra sin mäktiga stämma.
15 Han sköt pilar och jagade sina fiender på flykten, med blixtar jagade han bort dem.
16 Vid en pust av hans andedräkt blottlades djupen i havet och jordens grund blev synlig.
17 Han räddade mig från sin tron i höjden. Han drog mig upp ur djupet.
18 Han räddade mig undan mäktiga fiender, undan dem som var alltför starka för mig.
19 De överföll mig på min olyckas dag, men Herren blev min frälsning.
20 Han förde mig ut i frihet och räddade mig, för jag var hans glädje.
21 Herren belönade mig för min rättfärdighet, mina händer var rena.
22 Jag har hållit mig på Herrens väg och inte lämnat min Gud.
23 Jag kände hans lagar och lydde dem.
24 Inför honom är jag felfri, jag har hållit mig borta från all synd.
25 Det är därför som Herren har gjort så mycket för mig, för han ser att jag är lydig.
26 Du är barmhärtig mot de barmhärtiga. Du visar din fullkomlighet mot dem som är utan skuld.
27 För dem som är rena visar du din renhet, men de onda vänder du ryggen.
28 Du räddar de ödmjuka och förödmjukar dem som inte vill böja sig.
29 Herre, du är mitt ljus! Du lyser upp mitt mörker.
30 Med din makt kan jag krossa en armé. Med din styrka stormar jag murar.
31 Guds vägar är fullkomliga. Herrens ord är sanna. Han skyddar alla som kommer till honom.
32 Endast Herren är Gud. Vi har ingen annan Frälsare.
33 Gud är mitt starka fäste. Han ger mig trygghet.
34 Han ser till att de goda vandrar den rätta vägen, säkra på foten som bergsgetter bland klipporna.
35 Han ger mig skicklighet i striden och kraft att använda den starkaste båge.
36 Du gav mig din frälsnings sköld. Din hjälp har gjort mig stor.
37 Du gjorde mina steg lätta och mina fötter starka.
38 Jag förföljde mina fiender och utplånade dem. Jag gav mig ingen ro förrän den siste av dem utplånats.
39 Jag krossade dem, så att ingen av dem kan resa sig igen. Jag trampade dem under mina fötter.
40 Du rustade mig med styrka och hjälpte mig att fälla mina motståndare till marken.
41 Du har hjälpt mig att driva mina fiender på flykten. Jag har utplånat dem allesammans.
42 De sökte förgäves efter hjälp, de ropade till Gud, men han gav dem inget svar.
43 Jag slog dem till marken och krossade dem till damm, jag trampade ner dem i vägens lera.
44 Du har skyddat mig från uppror bland mitt folk. Du gav mig makt att härska över främmande folk som blivit mina tjänare.
45 När utlänningar hör om min makt, lyder de mig,
46 de tappar modet och kommer darrande ut ur sina hålor.
47 Herren lever. Välsignad är min klippa. Prisa min frälsnings Gud!
48 Välsignad är Gud, som förgör dem som är emot mig
49 och räddar mig från mina fiender.Du bevarar mig och upphöjer mig över dem. Du räddar mig ur deras våld.
50 Därför vill jag tacka dig inför alla folk, Herre, och sjunga lovsånger till ditt namn!
51 Du gör din kung segerrik, du visar din utvalde barmhärtighet, ja, så gör du mot David och hans ättlingar i evighet.
Davids sista ord
23 Dessa var Davids sista ord:David, Isais son, talar.David, den som Gud gav en sådan underbar framgång.David, smord av Jakobs Gud, David, Israels sångare och diktare.
2 Herrens Ande talade genom mig, och hans ord var på min tunga.
3 Israels klippa sa till mig: 'En ska komma, som ska regera rättfärdigt.
4 Han ska vara som morgonens ljus, ja, som en klar morgon utan ett moln, som friskheten i det gröna gräset när det växer fram'.
5 Det är min familj han har utvalt! Ja, Gud har ingått ett evigt förbund med mig.Hans avtal är evigt, slutgiltigt och beseglat. Han ska se till att jag alltid är trygg och har framgång.
6 Men de gudlösa är som törnen som kastas bort.
7 Den som vill komma åt törnen måste ha skarpa verktyg att hugga ner dem och bränna dem där de faller.
Davids hjältar
8 Här följer namnen på Davids hjältar. Joseb-Bassebet från Takemon var den främste av 'de tre'. I en strid dödade han en gång åttahundra man med sitt spjut.
9 Närmast honom kom Eleasar, Dodis son och sonson till Ahoi. Han var en av tre män som tillsammans med David höll tillbaka filisteerna den gången när resterna av Israels armé flydde.
10 Han dödade filisteer ända tills hans hand inte längre orkade lyfta svärdet. Herren gav honom en stor seger den dagen. Resten av armén återvände, men bara för att ta byte.
11-12 Sedan kom Samma, son till Age från Harar. En gång, när alla hans män övergav honom och flydde under ett av filisteernas anfall, ställde han sig mitt på en ärtåker. Ensam slog han tillbaka filisteerna, och Gud gav även honom en stor seger.
13 En dag under skördetiden, när David bodde i Adullams grotta och filisteerna var vid Refaimsdalen, fick han besök av tre män som alla var bland de trettio förnämsta av Davids män.
14 David var just då inne i befästningen, och filisteerna i Betlehem.
15 David råkade säga: Jag längtar så efter det goda vattnet från brunnen vid stadsporten!
16 Då bröt sig de tre männen genom filisteernas linjer, hämtade upp vatten ur brunnen och tog det med till David. Men han vägrade att dricka det. I stället hällde han ut det inför Herren.
17 Nej, min Gud, utropade han. Jag kan inte dricka det! Dessa tre män har riskerat sina liv, och detta kunde ha varit deras blod! Sådana var Davids hjältar!
18-19 En av dem, den modigaste, var Abisai, Joabs bror. Vid ett tillfälle mötte han trehundra fiender ensam och dödade dem allesammans. Det var genom sådana bragder som han blev lika berömd som 'de tre
20 Där fanns också Benaja, Jojadas son, en modig soldat från Kabseel. Benaja dödade två av moabiternas bästa män.
21 En annan gång gick han ner i en håla en snöig dag och dödade ett lejon. Beväpnad bara med en klubba dödade han vid ett annat tillfälle en egyptisk krigare, som hade ett spjut. Han vred det ur egyptierns hand och dödade honom med det.
22 Detta var några av de bragder som gav Benaja nästan lika stort rykte som de tre främsta hjältarna.
23 Han var en av de främsta bland 'de trettio
Den helige Ande kommer
2 Sju veckor hade nu gått sedan Jesus dog och uppstod, och pingstdagen kom. När de troende hade samlats den dagen,
2 hördes plötsligt ett dån från himlen, som ljudet av en våldsam storm, och det fyllde huset där de var samlade.
3 Sedan visade sig något som såg ut som flammor eller eldstungor, och dessa stannade över deras huvuden.
4 Och allesammans blev fyllda av den helige Ande och började tala språk som de i vanliga fall inte kunde, men som den helige Ande inspirerade dem till.
5 Många fromma judar från olika länder var i Jerusalem den dagen för att vara med och fira pingsthögtiden.
6 När de hörde dånet i skyn ovanför huset, kom många springande för att se vad som stod på. När de nu hörde lärjungarna tala deras egna språk, blev de alldeles förbluffade.
7 Hur kan det komma sig? ropade de. De här männen kommer ju alla från Galileen,
8 och ändå hör vi dem tala på våra egna språk.
9 Här är vi, parter, meder, elamiter. Vi är från Mesopotamien, Judeen, Kappadokien, Pontos, Asien,
10 Frygien, Pamfylien, Egypten och från trakten kring Kyrene i Libyen. Vi kommer från Rom, både judar och sådana som omvänts till judendomen,
11 vi är kreter och araber. Och ändå hör vi dessa män tala om Guds mäktiga under på vårt eget språk!
12 De stod där förvånade och häpna. Vad kan det här betyda? frågade de sig.
13 Men andra i folkskaran hånade dem: De är berusade, det är ju självklart! sa de.
Petrus tal på pingstdagen
14 Då steg Petrus fram tillsammans med de elva apostlarna och ropade till folket: Hör på allesammans, både jerusalemsbor och ni som är här på besök!
15 Några av er säger att de här männen är berusade. Det är inte sant. Det är alldeles för tidigt på dagen för det. Människor dricker sig inte berusade klockan nio på morgonen!
16 Nej, vad ni är vittnen till den här morgonen förutsas för flera hundra år sedan av profeten Joel:
17 'I de sista dagarna
18 Ja, den helige Ande ska komma till alla mina tjänare, både män och kvinnor, och de ska profetera.
19 Och ni ska se märkliga tecken både på himlen och på jorden: blod och eld och rökmoln.
20 Solen ska bli svart och månen blodröd innan Herrens stora dag kommer.
21 Men var och en som ber Herren om barmhärtighet ska få det och bli frälst.'
22 Hör på mig, ni israelitiska män! Gud gav Jesus från Nasaret sitt erkännande inför alla människor genom att låta honom utföra de mest fantastiska under. Det vet ni alla.
23 Men Gud följde sin uppgjorda plan och tillät er att med hjälp av den romerska staten spika fast honom vid korset och döda honom.
24 Sedan befriade Gud honom från dödens vånda och förde honom tillbaka till livet, för döden kunde inte hålla honom i sitt grepp.
25 Kung David säger om Jesus: 'Jag vet att Herren alltid är med mig. Han hjälper mig. Guds stora kraft håller mig uppe.
26 Därför är mitt hjärta fyllt av glädje, och min tunga ropar ut hans lov! För jag vet att allt kommer att gå väl för mig när jag dör.
27 Du kommer inte att lämna min själ i helvetet, eller låta din helige Sons kropp förgås.
28 Du kommer att ge mig livet tillbaka och fylla mig med underbar glädje när jag är i din närhet.'
29 Tänk efter, kära bröder! David talade inte om sig själv när han skrev de ord som jag har citerat, för han dog och blev begravd, och hans grav finns fortfarande här ibland oss.
30 Men han var en profet och visste att Gud hade gett ett löfte som inte kunde brytas. Han hade lovat att en av Davids efterkommande skulle bli Messias och sitta på Davids tron.
31 David såg framåt och förutsa att Messias skulle uppstå med orden: ''Hans sj¤l ska inte l¤mnas i helvetet, och hans kropp ska inte f´rmultna.''
32 Det var alltså om Jesus han talade, och vi är alla vittnen till att Jesus uppstod från de döda.
33 Och Gud har upprest honom och nu sitter han på hedersplatsen vid Guds högra sida. Och precis som Fadern har lovat, har Jesus fått motta den helige Ande, vilken han sedan har sänt till er med det resultat ni ser och hör i dag.
34 Nej, det var inte om sig själv David talade i de ord som jag citerade nyss, för han for aldrig upp till himlen. Dessutom sa han också: 'Gud talade till min Herre, Messias, och sa till honom: Sitt här på hedersplatsen bredvid mig,
35 tills jag lägger dina fiender för dina fötter!'
36 Därför säger jag utan omsvep till alla i Israel att Gud har gjort denne Jesus, som ni korsfäste, till Herre och Messias!
37 Petrus ord rörde dem djupt, och de frågade honom och de andra apostlarna: Bröder, vad ska vi göra?
38 Petrus svarade: Var och en av er måste vända sig bort från synden och komma tillbaka till Gud och bli döpt i Jesu Kristi namn till syndernas förlåtelse. Då kommer ni också att få den helige Ande som gåva.
39 Kristus har nämligen lovat att den helige Ande ska ges till var och en som har blivit kallad av Herren vår Gud, och till era barn, ja till och med till dem som bor i andra länder!
40 Sedan höll Petrus en lång predikan och berättade om Jesus och uppmanade med stor kraft alla som lyssnade att ta emot frälsning och rädda sig undan detta onda släkte.
41 Och de som lät sig överbevisas av det Petrus sa döptes - tillsammans cirka tretusen personer.
Den första kristna församlingen
42 De förenade sig med de andra troende och deltog regelbundet i apostlarnas undervisning, i gudstjänsterna, i brödsbrytelsen och i bönen.
43 Och en känsla av djup respekt fanns hos alla, för apostlarna utförde många under.
44 Och alla de troende var ständigt tillsammans och delade allt med varandra.
45 De sålde sina tillhörigheter och delade med sig till dem som behövde något.
46 Varje dag bad de tillsammans i templet, och i hemmen samlades de i små grupper för att bryta bröd. De delade sina måltider i uppriktig glädje och tacksamhet
47 och lovprisade Gud. Och alla i staden var vänligt inställda till dem, och varje dag växte församlingen i antal eftersom Gud frälste många.
Fred för Jerusalem
122 Jag blev glad när man sa till mig: Kom, så går vi till Herrens tempel.
2 Och nu är vi här. Vi har gått in genom Jerusalems portar.
3 Jerusalem, du sköna, nyuppförda stad.
4 Hela Israel, ja, hela Herrens folk, har kommit för att tillbe som lagen säger, för att tacka och för att prisa Herren.
5 Jerusalem, över dig regerar Davids kungahus.
6 Be om fred för Jerusalem! Låt det gå väl för alla som älskar dig.
7 Innanför dina murar ska friden härska och tryggheten ska finnas i dina palats.
8 Jag ber om detta för alla mina bröders skull och för alla mina vänner som bor där.
9 Må det också bli fred för Herrens tempels skull!
19 Det är bättre att vara ödmjuk bland de fattiga än att dela de ogudaktigas rikedomar.
20 Gud välsignar dem som lyssnar till hans ord. Lycklig är den människa som litar på Herren.
Copyright © 1974, 1977, 1987, 1995, 2003, 2004 by Biblica, Inc.®