The Daily Audio Bible
Today's audio is from the NLT. Switch to the NLT to read along with the audio.
Jeremia hotas till livet
26 I början av Jojakims, Josias sons, Juda kungs, regering kom detta ord från Herren. Han sade: 2 "Så säger Herren: Ställ dig i förgården till Herrens hus och tala till alla Juda städer, till dem som kommer för att tillbe i Herrens hus. Tala till dem alla de ord som jag befaller dig att tala. Tag inte bort något från dem. 3 Kanske skall de då höra och vända om var och en från sin onda väg. Då skall jag ångra det onda som jag har i sinnet att göra med dem på grund av deras onda gärningar. 4 Du skall säga till dem: Så säger Herren: Om ni inte vill lyssna till mig och vandra efter den lag som jag har förelagt er 5 och höra vad mina tjänare profeterna talar - dem som jag sänder er, ja, som jag gång på gång har sänt till er, fastän ni inte har lyssnat - 6 då skall jag göra med detta hus som jag gjorde med Silo. Och denna stad skall jag göra till en förbannelse för alla jordens folk."
7 Prästerna och profeterna och allt folket hörde Jeremia tala dessa ord i Herrens hus. 8 När Jeremia hade slutat att tala allt vad Herren hade befallt honom att säga till folket, grep prästerna, profeterna och allt folket honom och sade: "Du måste dö. 9 Hur vågar du profetera i Herrens namn och säga: Det skall gå för detta hus som det gick för Silo, och denna stad skall läggas öde så att ingen mer bor i den?" Och allt folket gaddade sig samman mot Jeremia i Herrens hus.
10 När Juda furstar hörde detta, gick de från kungens hus upp till Herrens hus och satte sig vid ingången till Herrens nya port. 11 Då sade prästerna och profeterna till furstarna och till allt folket: "Den här mannen förtjänar att dö. Ni har ju med egna öron hört hur han profeterat mot denna stad."
12 Men Jeremia svarade alla furstarna och allt folket: " Herren har sänt mig att profetera mot detta hus och denna stad allt det som ni har hört. 13 Ändra nu ert liv och era gärningar och hör Herrens, er Guds, röst. Då kommer Herren att ångra det onda han har talat mot er. 14 Och vad mig angår är jag i er hand. Gör med mig vad ni anser vara gott och rätt. 15 Men det skall ni veta att om ni dödar mig, så drar ni oskyldigt blod över er och över denna stad och över dem som bor här. För det är i sanning Herren som har sänt mig till er för att säga er allt detta."
16 Då sade furstarna och allt folket till prästerna och profeterna: "Denne man förtjänar inte att dö, för i Herrens, vår Guds, namn har han talat till oss." 17 Några av de äldste i landet stod då upp och sade till folkets hela församling: 18 "Mika från Moreset profeterade i Hiskias, Juda kungs, tid och sade till hela Juda folk: Så säger Herren Sebaot:
Sion skall bli upplöjt till en åker,
Jerusalem skall bli till en stenhop
och tempelberget en skogbevuxen höjd.
19 Men lät Hiskia, Juda kung, med hela Juda döda honom? Fruktade han inte i stället Herren och bad till honom, så att Herren ångrade det onda som han hade talat emot dem? Drar vi inte själva över oss mycket ont nu?"
Profeten Uria
20 Där fanns också en annan man som profeterade i Herrens namn, Uria, Semajas son, från Kirjat-Jearim. Han profeterade mot denna stad och detta land, precis som Jeremia hade gjort. 21 När då kung Jojakim med alla sina hjältar och alla furstar hörde vad han sade, ville han döda honom. Men när Uria fick höra det blev han förskräckt och flydde sin väg och kom till Egypten. 22 Då sände kung Jojakim några män till Egypten: Elnatan, Akbors son, och några andra tillsammans med honom. 23 De hämtade Uria från Egypten och förde honom till kung Jojakim. Han lät döda honom med svärd och kastade hans döda kropp på den allmänna begravningsplatsen.
24 Men Ahikam, Safans son, höll sin hand över Jeremia, så att man inte lämnade honom i folkets våld för att dödas.
Profetia om det babyloniska oket
27 I början av Sidkias,[a] Josias sons, Juda kungs, regering kom detta ord till Jeremia från Herren. Han sade:
2 Så har Herren sagt till mig: Gör dig ett ok med remmar och sätt det på din hals. 3 Sänd det sedan till kungen i Edom, kungen i Moab, kungen över Ammons barn, kungen i Tyrus och kungen i Sidon genom de sändebud som har kommit till Sidkia, Juda kung, i Jerusalem. 4 Befall dem att säga till sina herrar: Så säger Herren Sebaot, Israels Gud: Så skall ni säga till era herrar: 5 Jag är den som genom min stora kraft och min uträckta arm har skapat jorden med de människor och djur som är på den, och jag ger den åt vem jag vill. 6 Nu har jag givit alla dessa länder i min tjänare Nebukadnessars, den babyloniske kungens, hand. Också markens djur har jag givit honom, för att de skall tjäna honom. 7 Alla hednafolk skall tjäna honom och hans son och hans sonson, till dess att den tid kommer också för hans land då många folk och stora kungar skall lägga honom under sig. 8 Men om något folk eller rike inte vill tjäna Nebukadnessar, kungen i Babel, och inte vill böja sin nacke under den babyloniske kungens ok, då skall jag straffa det folket med svärd, hungersnöd och pest, säger Herren, till dess att jag har utrotat dem genom hans hand. 9 Lyssna därför inte på era profeter och spåmän, på era drömtydare, teckentydare och trollkarlar när de säger till er: "Ni skall inte tjäna kungen i Babel." 10 De profeterar lögn för er, och därför skall ni föras långt bort från ert land. Jag skall driva bort er och ni skall gå under. 11 Men det folk som böjer sin nacke under den babyloniske kungens ok och tjänar honom, skall jag låta bo kvar i sitt land, säger Herren, så att de kan bruka det och bo där.
12 På samma sätt talade jag till Sidkia, Juda kung. Jag sade: Böj er nacke under den babyloniske kungens ok och tjäna honom och hans folk, så skall ni få leva. 13 Varför vill du och ditt folk dö genom svärd, hunger och pest, så som Herren har sagt att det skall gå för det folk som inte vill tjäna kungen i Babel? 14 Hör alltså inte på de profeter som säger till er: "Ni skall inte tjäna kungen i Babel", ty de profeterar lögn för er. 15 Jag har inte sänt dem, säger Herren. De profeterar lögn i mitt namn och därför måste jag driva bort er så att ni går under tillsammans med de profeter som profeterar för er.
16 Till prästerna och till hela detta folk talade jag och sade: Så säger Herren: Lyssna inte på era profeters ord, när de profeterar för er och säger: "Se, de kärl som hör till Herrens hus skall nu snart föras tillbaka från Babel", ty de profeterar lögn för er. 17 Hör inte på dem utan tjäna kungen i Babel, så skall ni få leva. Varför skall denna stad bli en öde stad? 18 Om de verkligen är profeter och har Herrens ord, så må de vädja till Herren Sebaot att de kärl som ännu är kvar i Herrens hus och i Juda kungs hus och i Jerusalem inte förs bort till Babel.
19 Ty så säger Herren Sebaot om pelarna, havet, bäckenställen och det övriga som ännu är kvar här i staden, 20 det som Nebukadnessar, kungen i Babel, inte tog med sig när han förde bort Jekonja, Jojakims son, Juda kung, från Jerusalem till Babel tillsammans med alla de förnämsta i Juda och Jerusalem - 21 ja, så säger Herren Sebaot, Israels Gud, om de föremål som ännu är kvar i Herrens hus och i Juda kungs hus och i Jerusalem: 22 Till Babel skall de föras och där skall de bli kvar ända till den dag då jag tar mig an dem, säger Herren, och för dem tillbaka upp till denna plats.
Bed och arbeta
3 För övrigt, bröder, be för oss att Herrens ord snabbt utbreder sig och blir ärat, liksom hos er, 2 och att vi blir räddade från fientliga och onda människor. Alla har ju inte tron. 3 Men Herren är trofast. Han skall styrka er och skydda er för den onde. 4 I Herren har vi det förtroendet för er att ni gör och kommer att göra det vi föreskriver er. 5 Må Herren leda era hjärtan in i Guds kärlek och Kristi uthållighet.
6 Bröder, vi uppmanar er i vår Herre Jesu Kristi namn att hålla er borta från varje broder som lever oordentligt och inte följer de lärdomar som de har fått[a] av oss. 7 Ni vet själva hur man bör följa vårt exempel. Vi levde inte oordentligt hos er, 8 vi åt inte hos någon utan att betala för oss. Nej, vi arbetade hårt natt och dag för att inte ligga någon av er till last. 9 Inte så att vi saknade rätt till lön, men vi ville ge er ett exempel att följa. 10 När vi var hos er, gav vi er också den föreskriften att den som inte vill arbeta inte heller skall äta. 11 Men nu hör vi att en del bland er lever oordentligt. De arbetar inte utan går bara och drar. 12 Sådana befaller och förmanar vi i Herren Jesus Kristus att de skall arbeta och hålla sig lugna och äta sitt eget bröd. 13 Och ni, bröder, tröttna inte på att göra det som är gott. 14 Om någon inte rättar sig efter det vi säger i detta brev, ge noga akt på honom och ha inte något med honom att göra, så att han får skämmas. 15 Men betrakta honom inte som en fiende, utan tillrättavisa honom som en broder.
Sluthälsning
16 Må han som är fridens Herre ge er sin frid alltid och på allt sätt. Herren vare med er alla. 17 Här skriver jag, Paulus, min hälsning med egen hand. Detta är ett kännetecken i alla mina brev, så skriver jag. 18 Vår Herre Jesu Kristi nåd vare med er alla.
Psalm 85
Bön om ny nåd för Herrens folk
1 För sångmästaren, en psalm av Koras söner.
2 Herre, förr var du nådig mot ditt land,
du gjorde slut på Jakobs fångenskap.
3 Du förlät ditt folks missgärning,
du övertäckte all dess synd. Sela.
4 Du lät all din förbittring fara
och vände dig från din vredesglöd.
5 Upprätta oss igen, du vår frälsnings Gud,
upphör med din harm mot oss!
6 Skall du för alltid vara vred på oss,
skall din vrede vara från släkte till släkte?
7 Vill du inte göra oss levande igen,
så att ditt folk får glädjas i dig?
8 Herre, låt oss se din nåd
och ge oss din frälsning.
9 Jag vill höra vad Gud, Herren, talar.
Han talar frid till sitt folk och sina fromma,
må de inte vända åter till dårskap.
10 Hans frälsning är nära dem som fruktar honom,
för att härlighet skall bo i vårt land.
11 Nåd och sanning skall där mötas,
rättfärdighet och frid kyssas.
12 Sanning skall växa upp ur jorden,
rättfärdighet blicka ner från himlen.
13 Herren skall ge oss det som är gott,
vårt land skall ge sin gröda.
14 Rättfärdighet skall gå framför honom
och bereda väg för hans steg.
16 Om du finner honung, ät inte för mycket,
så att du blir övermätt och kräks.
1996, 1998 by Stiftelsen Svenska Folkbibeln