The Daily Audio Bible
Today's audio is from the NIV. Switch to the NIV to read along with the audio.
Herrens andra tal till Job
40 Då talade Herren till Job ur stormvinden. Han sade:
2 Spänn bältet om livet som en man.
Jag vill fråga dig, och du skall svara mig.
3 Vill du göra min rätt om intet,
vill du döma mig skyldig för att själv stå rättfärdig?
4 Har du en sådan arm som Gud,
och kan du dundra med din röst som han?
5 Pryd dig då med storhet och härlighet,
kläd dig i ära och majestät.
6 Sprid ut din vredes förbittring,
ödmjuka de högmodiga med en blick.
7 Underkuva alla högmodiga med en blick,
slå ner de ogudaktiga på stället.
8 Göm dem alla i stoftet,
fjättra deras ansikten i mörkret.
9 Då vill också jag prisa dig
för den frälsning som din högra hand givit dig.
10 Se Behemot,[a] som jag skapat liksom dig.
Han lever av gräs som en oxe.
11 Se kraften i hans länder
och styrkan i hans buks muskler.
12 Han bär sin svans så styv som en ceder,
senorna i hans lår är väl sammanvävda.
13 Hans benpipor är som rör av koppar,
benen liknar järnstänger.
14 Han är förstlingen av Guds verk,
men hans skapare kan dra sitt svärd mot honom.
15 Bergen bär fram mat åt honom,
och alla de vilda djuren har där sin lek.
16 Han lägger sig ner under lotusträd,
i skydd av rör och vass.
17 Lotusträd ger honom skugga,
pilträdets grenar i floden omger honom.
18 Om än floden är våldsam ängslas han ej,
om än Jordan forsar mot hans gap är han trygg.
19 Kan någon gripa tag i hans ögon
eller borra snaror genom hans nos?
20 Kan du dra upp Leviatan[b] med krok
eller få makt över hans tunga med rep?
21 Kan du föra in ett sävstrå i hans näsa
eller borra en hake genom hans käke?
22 Kommer han att vädja mycket till dig om nåd
eller tala mjuka ord till dig?
23 Kommer han att sluta fördrag med dig,
så att du kan ta honom till slav för alltid?
24 Kan du leka med honom som med en fågel
eller hålla honom i band åt dina tjänarinnor?
25 Brukar fiskarlag köpslå om honom
och dela honom mellan köpmän?
26 Kan du fylla hans hud med harpuner
och hans huvud med kastspjut?
27 Bär hand på honom,
och du skall komma ihåg den striden och aldrig mer göra om det!
28 Se, den som hoppas på seger blir besviken,
redan vid åsynen av honom är han slagen.
41 Ingen är så dumdristig att han retar denne.
Vem är då den som vågar sätta sig upp mot mig?
2 Vem har givit mig något som jag måste betala igen?
Mitt är allt som finns under himlen.
3 Jag vill inte tiga om hans lemmar,
om hans styrka och sköna gestalt.
4 Vem kan rycka av honom hans beklädnad?
Vem vågar sig in mellan hans båda käkar?
5 Vem kan öppna hans ansiktes dörr?
Omkring hans tänder bor skräck.
6 Sköldarnas rader sitter stolta på honom, sammanfogade
med hård försegling,
7 den ena tätt intill den andra,
ingen vindfläkt tränger in mellan dem,
8 de är sammanfogade med varandra,
de griper in i varandra och kan ej skiljas åt.
9 När han fnyser strålar det av ljus,
hans blickar är som morgonrodnadens ögonlock.
10 Hans gap sprutar ut flammor,
eldgnistor bryter fram.
11 Hans näsborrar bolmar ut rök
som från en kokande gryta på elden.
12 Hans andedräkt får kol att brinna,
ur hans gap flammar det av eld.
13 På hans nacke bor styrkan,
och skräck dansar framför honom.
14 Hudvecken på hans buk är fasta,
de sitter hårt och orubbligt.
15 Hans hjärta är hårt som sten,
lik den understa kvarnstenen.
16 När han reser sig bävar hjältar,
i ångest förlorar de fattningen.
17 Ett angripande svärd kan inte hålla stånd,
inte heller spjut, pil eller lans.
18 Han aktar järn som strå,
koppar som murket trä.
19 Han flyr ej för bågskott,
för honom är slungstenar som agnar.
20 Stridsklubbor aktar han som strå,
han skrattar åt rasslet av lansar.
21 Hans buk är som skarpa lerskivor,
i dyn sätter han spår som av en tröskvagn.
22 Han gör djupet kokande som en gryta,
han får havet att skumma som när man blandar salvor.
23 I hans kölvatten strålar vägen av ljus,
djupet synes bära silverhår.
24 På jorden finns inte hans like,
han skapades utan fruktan.
25 Han ser på allt som är upphöjt,
han är kung över allt som är stolt.
Job svarar Herren
42 Job svarade Herren och sade:
2 Jag vet att du förmår allt,
inget som du beslutar är omöjligt för dig.
3 Vem är den som döljer ditt råd utan förstånd?
Jag har ju ordat om vad jag ej begrep,
om sådant som var för underbart för mig och som jag ej förstod.
4 Lyssna nu, så vill jag tala.
Jag vill fråga dig, och du må ge mig kunskap.
5 Förut hade jag hört talas om dig,
men nu har jag sett dig med egna ögon.
6 Därför tar jag tillbaka allt
och ångrar mig i stoft och aska.
Herren tillrättavisar Jobs vänner
7 Sedan Herren hade talat dessa ord till Job, sade Herren till Elifas från Teman: "Min vrede är upptänd mot dig och dina båda vänner, ty ni har inte talat om mig vad som är rätt, så som min tjänare Job har gjort. 8 Tag er därför nu sju tjurar och sju baggar och gå till min tjänare Job och offra dem som brännoffer för er, och min tjänare Job skall be för er. Jag skall visa nåd mot honom och inte göra mot er som er dårskap har förtjänat. Ty ni har inte talat om mig vad som är rätt, så som min tjänare Job har gjort."
9 Elifas från Teman, Bildad från Sua och Sofar från Naama gick då och gjorde som Herren hade sagt till dem. Och Herren bönhörde Job.
Herren välsignar Job
10 Och Herren gjorde slut på Jobs olycka när denne bad för sina vänner. Herren gav Job dubbelt upp mot vad han förut hade haft. 11 Alla hans bröder och systrar och alla han förut hade känt kom till honom, och de höll måltid med honom i hans hem. De uppmuntrade och tröstade honom för allt det onda som Herren hade låtit komma över honom. Och var och en gav honom ett stycke silver och en guldring.
12 Och Herren välsignade slutet av Jobs liv mer än början. Han fick 14 000 får, 6 000 kameler, 1 000 par oxar och 1 000 åsninnor. 13 Han fick också sju söner och tre döttrar. 14 Den första dottern kallade han Jemima, den andra Kesia och den tredje Keren-Happuk. 15 I hela landet fanns inte så vackra kvinnor som Jobs döttrar. Och deras far gav dem arvedel bland deras bröder.
16 Därefter levde Job etthundrafyrtio år och fick se sina barn och barnbarn i fyra led. 17 Sedan dog Job, gammal och mätt på att leva.
Försoningens tjänst
11 Då vi alltså vet vad det är att frukta Herren, försöker vi vinna människor, men för Gud är det uppenbart hurdana vi är, och jag hoppas att det också är uppenbart för era samveten. 12 Inte så att vi på nytt vill rekommendera oss själva inför er, men ni får tillfälle att berömma er av oss, så att ni har något att svara dem som berömmer sig av yttre ting och inte av det som finns i hjärtat. 13 Har vi varit borta från våra sinnen, var det för Gud. Är vi vid sans och besinning, så är det för er. 14 Ty Kristi kärlek driver oss, eftersom vi är övertygade om att en har dött i allas ställe, och därför har alla dött. 15 Och han dog för alla, för att de som lever inte längre skall leva för sig själva utan för honom som har dött och uppstått för dem. 16 Därför känner vi inte längre någon på ett ytligt sätt.[a] Även om vi lärt känna Kristus på ett ytligt sätt, känner vi honom inte längre så. 17 Alltså, om någon är i Kristus är han en ny skapelse. Det gamla är förbi, se, det nya har kommit. 18 Allt kommer från Gud, som har försonat oss med sig själv genom Kristus och gett oss försoningens tjänst. 19 Ty Gud var i Kristus och försonade världen med sig själv. Han tillräknade inte människorna deras överträdelser, och han har anförtrott åt oss försoningens ord. 20 Vi är alltså sändebud för Kristus. Det är Gud som förmanar genom oss. Vi ber å Kristi vägnar: låt försona er med Gud. 21 Den som inte visste av synd, honom har Gud i vårt ställe gjort till synd, för att vi i honom skulle stå rättfärdiga inför Gud.[b]
Psalm 45
Messiaskonungen och hans brud
1 För sångmästaren, till "Liljornas" melodi. En läropsalm, en sång om kärlek, av Koras söner.
2 Mitt hjärta flödar över av vackra ord,
jag säger: Min sång gäller en konung.
Min tunga är en snabb skrivares penna.
3 Du är den skönaste bland människors barn,
nåd är utgjuten över dina läppar.
Därför har Gud välsignat dig för evigt.
4 Bind svärdet vid din sida, du hjälte,
i ditt majestät och din härlighet.
5 Ha framgång i din härlighet
och drag ut till försvar för sanning,
ödmjukhet och rättfärdighet.
Din högra hand skall lära dig underbara gärningar.
6 Skarpa är dina pilar,
folk skall falla för dig,
konungens fiender skall träffas i hjärtat.
7 Gud, din tron står i evigheters evighet,
ditt rikes spira är rättens spira.
8 Du älskar rättfärdighet och hatar orättfärdighet.
Därför, Gud, har din Gud smort dig[a] med glädjens olja
mer än dina medbröder.
9 Av myrra, aloe och kassia doftar alla dina kläder,
från elfenbenspalats gläder dig strängaspel.
10 Kungadöttrar har du som tärnor i ditt hov,
en drottning står vid din högra sida
i guld från Ofir.
11 Hör, dotter, se och lyssna!
Glöm ditt folk och din faders hus!
12 Låt konungen ha sin glädje i din skönhet,
ty han är din herre,
för honom skall du falla ner.
13 Dottern Tyrus kommer med gåvor,
de rika bland folket söker din gunst.
14 Full av härlighet är hon, kungadottern i gemaket,
av guldvirkat tyg består hennes dräkt.
15 I brokigt vävda kläder förs hon till konungen.
Jungfrur, hennes väninnor, följer henne,
de leds in till dig.
16 Under glädje och jubel förs de fram,
de tågar in i konungens palats.
17 I dina fäders ställe skall dina söner komma,
du skall sätta dem till furstar överallt i landet.
18 Ditt namn vill jag upphöja bland alla kommande släkten,
därför skall folken lova dig alltid och för evigt.
14 Främmande kvinnors mun är en djup grop,
den Herren är vred på faller i den.
1996, 1998 by Stiftelsen Svenska Folkbibeln