The Daily Audio Bible
Today's audio is from the CSB. Switch to the CSB to read along with the audio.
14 Hör därför Herrens ord, ni hånare,
ni som härskar över folket här i Jerusalem.
15 Ni säger:
"Vi har slutit förbund med döden,
vi har ingått fördrag med dödsriket.
När gisslet far fram som en översvämmande flod,
skall det inte nå oss,
ty vi har gjort lögnen till vår tillflykt,
falskheten till vårt gömställe."
16 Därför säger Herren Herren så:
Se, jag har lagt en grundsten i Sion, en beprövad sten,
en dyrbar hörnsten,
en fast grundval.
Den som tror på den behöver inte fly.
17 Och jag skall låta rätten vara mätsnöret
och rättfärdigheten sänklodet.
Hagel skall slå ner lögnens tillflykt,
vatten skall skölja bort gömstället.
18 Ert förbund med döden skall upplösas,
ert fördrag med dödsriket skall inte bestå.
När gisslet far fram som en översvämmande flod,
skall ni bli nertrampade av det.
19 Så ofta det far fram, skall det träffa er.
Morgon efter morgon skall det fara fram,
ja, både dag och natt.
Det blir bara förfäran när man förstår budskapet.
20 Ty sängen är för kort att sträcka ut sig på,
täcket för smalt att svepa in sig i.
21 Ja, Herren skall resa sig som på Perasims berg,
och han skall vredgas som i Gibeons dal
för att utföra sitt verk, sitt främmande verk,
och fullgöra sitt arbete, sitt förunderliga arbete.
22 Sluta nu med ert hån,
så att era band inte dras åt ännu hårdare,
ty jag har hört från Herren, Herren Sebaot
om förödelse och orubbligt beslutad straffdom över hela jorden.
23 Lyssna och hör min röst,
akta på vad jag säger.
24 När åkermannen vill så,
plöjer han då ständigt
och hackar upp och harvar sin åker?
25 Är det inte så att när han har berett marken,
strör han ut svartkummin och kryddkummin,
sår vete i rader och korn på dess plats
och spältvete[a] i kanten.
26 Ty hans Gud har undervisat honom
och lärt honom det rätta sättet.
27 Man tröskar inte heller svartkummin med tröskvagn
och låter inte vagnshjul gå över kryddkummin,
utan man klappar ut svartkummin med stav
och kryddkummin med käpp.
28 Brödsäden mals och tröskas inte i det oändliga,
man driver inte ständigt sina vagnshjul och hästar över den.
Man vill ju inte tröska sönder den.
29 Också detta kommer från Herren Sebaot,
underbar i råd och stor i vishet.
Jerusalems belägring och räddning
29 Ve dig, Ariel, Ariel,[b] staden där David slog upp sitt läger!
Lägg år till år,
låt högtiderna fullborda sitt kretslopp,
2 så skall jag försätta Ariel i svårigheter.
Där skall bli sorg och jämmer,
och den skall vara för mig ett verkligt Ariel.
3 Jag skall slå läger runt omkring dig,
omringa dig med belägringsvallar
och resa upp bålverk mot dig.
4 Då skall du bli förnedrad
och tala djupt nerifrån jorden,
dämpade skall dina ord komma fram ur stoftet.
Din röst skall höras ur jorden som en andes röst,
ur stoftet skall du viska fram dina ord.
5 Men många av dina fiender skall bli som fint damm,
våldsmännens skara som bortflygande agnar.
Detta skall ske plötsligt, på ett ögonblick.
6 Från Herren Sebaot skall straffet komma
med åska och jordbävning och väldigt dån,
med storm och oväder
och med flammor av förtärande eld.
7 Och alla de många folk som förde krig mot Ariel,
alla som drog ut i strid mot det och dess befästning
och vållade det svårigheter
skall vara som en drömsyn om natten.
8 Som när den hungrige drömmer att han äter
och vaknar och känner att magen är tom,
som när den törstige drömmer att han dricker
och vaknar och känner att han försmäktar av törst,
så skall det gå med alla de folk
som drog ut i strid mot Sions berg.
9 Häpna och förundras,
stirra er blinda, ja, var blinda.
De är druckna, men inte av vin,
de raglar, men inte av starka drycker.
10 Ty Herren har utgjutit över er
en ande med djup sömn
och tillslutit era ögon.
Han har höljt mörker över profeterna
och över siarna, era ledare.
11 All uppenbarelse har för er blivit som orden i en förseglad bok. Räcker man en sådan bok åt någon som kan läsa och säger: "Läs detta," så svarar han: "Jag kan det inte, den är ju förseglad." 12 Och räcker man den åt någon som inte kan läsa och säger: "Läs detta", så svarar han: "Jag kan inte läsa."
13 Herren har sagt:
Eftersom detta folk nalkas mig med sin mun
och ärar mig med sina läppar
men låter sitt hjärta vara långt ifrån mig,
är fruktan för mig
bara ett inlärt människobud.
14 Se, därför skall jag ännu en gång
göra underbara ting med detta folk,
ja, underbara och förunderliga.
De visas vishet skall förgå,
de förståndigas förstånd skall förmörkas.
15 Ve dem som går ner i djupen
för att dölja sina rådslag för Herren,
som bedriver sina verk i mörkret
och säger: "Vem ser oss, och vem känner oss?"
16 Hur dåraktiga är ni inte!
Skall leret anses lika med krukmakaren?
Skall verket säga om sin mästare:
"Han har inte gjort mig"?
Eller skall det formade säga om honom som har format det:
"Han förstår ingenting"?
17 Ännu en liten tid
och Libanon skall förvandlas till ett bördigt fält,
och det bördiga fältet skall räknas som vildmark.
18 Den dagen skall de döva höra bokens ord
och de blindas ögon se ur dunkel och mörker.
19 De ödmjuka skall få allt större glädje i Herren,
de fattigaste bland människor skall fröjda sig i Israels Helige.
20 Det är förbi med våldsmännen,
det är slut med hånare.
Alla som ville det onda skall utrotas,
21 de som genom sitt ord kom en människa att synda,
som snärjde den som skulle skipa rätt i porten
och åsidosatte rätten för den rättfärdige för ingenting.
22 Därför säger Herren så till Jakobs hus,
han som befriade Abraham:
Jakob skall inte mer behöva blygas,
hans ansikte skall inte längre blekna,
23 ty när han, det vill säga hans barn,
ser mina händers verk ibland sig,
kommer de att hålla mitt namn heligt.
De kommer att hålla Jakobs Helige helig
och bäva för Israels Gud.
24 De som gått vilse i anden skall få förstånd,
de missnöjda skall ta emot undervisning.
Juda uppmanas lita på Herren, inte på Egypten
30 Ve de upproriska barnen, säger Herren,
som rådslår utan mig,
som sluter förbund utan att min Ande är med,
så att de därigenom hopar synd på synd,
2 de som drar ner till Egypten,
utan att ha rådfrågat min mun,
för att söka skydd hos farao
och en tillflykt under Egyptens skugga.
3 Faraos beskydd kommer att bli er till skam,
tillflykten under Egyptens skugga en förödmjukelse.
4 Ty hans furstar var i Soan
och hans sändebud kom ända till Hanes,
5 men var och en skall skämmas över ett folk
som inte kan vara dem till nytta,
inte till bistånd eller hjälp,
utan endast till skam och hån.
6 Profetia om djuren i Negev.
Genom farornas och ångestens land,
där lejoninnor och lejon har sitt tillhåll,
där huggormar och giftiga seraf-ormar bor,
för de sina rikedomar på åsnors ryggar
och sina skatter på kamelers pucklar
till ett folk som inte kan hjälpa dem.
7 Ty Egyptens hjälp är förgäves och till ingen nytta.
Därför kallar jag Egypten
"Rahab,[c] som ingenting uträttar".
Förakt för Guds ord leder till undergång
8 Gå nu och skriv detta på en tavla inför dem
och teckna upp det i en bok,
så att det bevaras för kommande dagar,
alltid och för evigt.
9 Ty det är ett upproriskt folk,
barn som ljuger,
barn som inte vill höra Herrens undervisning
10 och som säger till siarna: "Skåda inte!"
och till profeterna: "Profetera inte för oss det som är sant.
Tala smickrande ord till oss,
profetera bedrägliga ting.
11 Vik av ifrån vägen, gå bort från stigen,
låt oss slippa se Israels Helige."
23 Innan tron kom hölls vi i fängsligt förvar och var bevakade av lagen, tills tron skulle uppenbaras. 24 Så blev lagen vår övervakare[a] fram till Kristus, för att vi skall förklaras rättfärdiga av tro. 25 Men sedan tron har kommit, står vi inte längre under någon övervakare.
Abrahams barn är arvingar enligt löftet
26 Alla är ni Guds barn genom tron på Kristus Jesus. 27 Alla ni som har blivit döpta till Kristus har blivit iklädda Kristus. 28 Här är inte jude eller grek, slav eller fri, man och kvinna. Alla är ni ett i Kristus Jesus. 29 Om ni nu tillhör honom är ni Abrahams avkomlingar, arvingar enligt löftet. 4 1 Jag menar: så länge arvingen är omyndig, är det ingen skillnad alls mellan honom och en slav, fast han äger allt. 2 Han står under förmyndare och förvaltare fram till den dag som hans far har bestämt. 3 På samma sätt var det med oss. Så länge vi var omyndiga var vi slavar under världens stadgar. 4 Men när tiden var fullbordad sände Gud sin Son, född av kvinna och ställd under lagen, 5 för att han skulle friköpa dem som stod under lagen, så att vi skulle få söners rätt. 6 Och eftersom ni är söner, har Gud sänt i våra hjärtan sin Sons Ande som ropar: "Abba![b] Fader!" 7 Så är du inte längre slav utan son, och är du son är du också arvinge, insatt av Gud.
Vänd inte tillbaka till lagen
8 Tidigare, då ni inte kände Gud, var ni slavar under gudar som egentligen inte är några gudar. 9 Men nu, då ni känner Gud, ja, än mer, har blivit kända av Gud, hur kan ni då vända tillbaka till dessa svaga och ynkliga människostadgar som ni på nytt vill bli slavar under? 10 Ni iakttar noga dagar och månader och särskilda tider och år. 11 Jag är rädd att jag har ansträngt mig förgäves bland er.
12 Jag ber er, bröder: bli som jag, eftersom jag har blivit som ni. Ni har inte gjort mig något ont. 13 Ni vet att det var på grund av kroppslig svaghet som jag första gången fick tillfälle att predika evangeliet för er. 14 Fastän min svaga kropp kunde ha inneburit en frestelse för er, så föraktade ni mig inte eller avskydde mig, utan ni tog emot mig som en Guds ängel, ja, som Kristus Jesus. 15 Var hör man nu er lovprisning? Jag kan vittna om att ni då hade rivit ut era ögon och gett dem åt mig, om det varit möjligt. 16 Har jag nu blivit er fiende, därför att jag säger er sanningen?
17 Dessa människor är ivriga att vinna er men har inte rätt iver, utan vill skilja er från oss för att ni med så mycket större iver skall hålla er till dem. 18 Det är bra att vara ivrig för det som är gott, det gäller alltid, och inte bara när jag är hos er. 19 Mina barn, som jag nu än en gång med smärta föder, tills Kristus har tagit gestalt i er, 20 jag skulle önska att jag nu var hos er och kunde ändra mitt tonfall, för jag vet mig ingen råd med er.
Lagens förbund och löftets
21 Säg mig, ni som vill stå under lagen: lyssnar ni inte på lagen? 22 Där står skrivet att Abraham hade två söner, en med sin slavinna och en med sin fria hustru. 23 Slavinnans son var född av mänsklig vilja,[c] den fria hustruns son däremot i kraft av ett löfte. 24 Detta har en djupare mening: de två kvinnorna betecknar två förbund. Det ena kommer från berget Sinai och föder sina barn i slaveri, det är Hagar. 25 Ordet Hagar betecknar Sinai berg i Arabien och motsvarar det nuvarande Jerusalem, eftersom det lever i slaveri med sina barn. 26 Men det himmelska Jerusalem är fritt, och det är vår moder. 27 Det står skrivet:
Gläd dig, du ofruktsamma, du som inte föder barn,
jubla högt, du som inte känner födslovånda,
ty den ensamma har många barn, fler än den som har en man.[d]
28 Ni, bröder, är löftets barn liksom Isak. 29 Och som det var då, att han som var född efter naturens ordning förföljde den som var född i kraft av Anden, så är det också nu. 30 Men vad säger Skriften: Driv ut slavinnan och hennes son. Ty hennes son skall inte ärva tillsammans med den fria hustruns son. [e] 31 Alltså, bröder, är vi inte barn till slavinnan utan till den fria hustrun.
Psalm 62
En tröstepsalm
1 För sångmästaren, till Jedutun, en psalm av David.
2 Endast hos Gud söker min själ sin ro,
från honom kommer min frälsning.
3 Endast han är min klippa och min frälsning,
min borg, jag skall inte vackla.
4 Hur länge vill ni rasa mot denne man,
tillsammans slå ner honom
som om han vore en lutande vägg,
en nerbruten mur?
5 De rådslår om att störta honom ner från hans höjd.
De älskar lögn,
med munnen välsignar de,
men i sitt innersta förbannar de. Sela.
6 Endast i Gud har du din ro, min själ,
ty från honom kommer mitt hopp.
7 Endast han är min klippa och min frälsning,
min borg, jag skall inte vackla.
8 Hos Gud är min frälsning och min ära,
min starka klippa, min tillflykt har jag i Gud.
9 Förtrösta alltid på honom, du folk,
utgjut era hjärtan för honom.
Gud är vår tillflykt. Sela.
10 Människobarn är bara en vindpust,
myndiga herrar fulla av lögn.
I vågskålen är de för lätta,
tillsammans väger de mindre än luft.
11 Lita inte på våld
sätt inte ert hopp till stulet gods.
Fäst inte hjärtat vid rikedom,
även om den växer.
12 En gång har Gud sagt det,
två gånger har jag hört det:
Hos Gud är makten,
13 och hos dig, Herre, är nåd.
Du lönar var och en efter hans gärningar.
19 Hör, min son, och bli vis
och låt ditt hjärta gå rätta vägar.
20 Umgås inte med drinkare
eller med dem som frossar i mat.
21 Ty drinkare och frossare blir fattiga,
och sömnaktighet ger trasiga kläder.
1996, 1998 by Stiftelsen Svenska Folkbibeln