The Daily Audio Bible
Today's audio is from the CEV. Switch to the CEV to read along with the audio.
17 De betryckta och fattiga söker förgäves efter vatten,
deras tunga förtorkar av törst.
Men jag, Herren, skall bönhöra dem,
Israels Gud skall inte överge dem.
18 Jag skall låta strömmar rinna upp på höjderna
och källor i dalarna.
Jag skall göra öknen till sjö
och torrt land till källsprång.
19 Jag skall låta cedrar och akacieträd växa upp i öknen
med myrten och olivträd.
På hedmarken skall jag plantera cypress
tillsammans med alm och buxbom,
20 för att man tillsammans skall se och veta,
ge akt på och förstå
att Herrens hand har gjort detta,
att Israels Helige har skapat det.
21 För fram er sak, säger Herren,
kom med era bevis, säger Jakobs Konung.
22 Låt dem komma och förkunna för oss vad som skall ske.
Var finns era tidigare utsagor?
Lägg fram dem, så skall vi ge akt på dem
och se efter hur de har gått i fullbordan.
Eller låt oss höra vad som skall komma.
23 Tala om vad som skall hända i framtiden,
så att vi kan se att ni är gudar.
Gör något, vad det vara må,
så att vi alla häpnar när vi ser det.
24 Men se, ni är mindre än ett intet,
ert verk är ingenting alls.
Den som väljer er är avskyvärd.
25 Jag har låtit en man uppstå i norr,
och han kommer ifrån öster.
Han skall åkalla mitt namn.
Han skall gå fram över de styrande,
som vore de lerjord,
lik en krukmakare som trampar lera.
26 Vem talade om detta från begynnelsen,
så att vi fick veta det,
eller i förväg så att vi kunde säga:
"Han har rätt".
Det fanns ingen som talade om det,
ingen som lät oss höra det,
ingen som hörde er tala om det.
27 Jag är den förste som säger till Sion: "Se, där är de!",
den förste som ger Jerusalem detta glädjebud.
28 Jag ser mig om, men här finns ingen.
Av dessa är det ingen som kan ge besked,
ingen som kan ge ett svar på min fråga.
29 Se, de är alla fåfänglighet,
deras verk är ett intet,
deras avgudabilder är vind och tomhet.
Herrens tjänare
42 Se, min tjänare som jag uppehåller,
min utvalde, i vilken min själ har sin glädje.
Jag har låtit min Ande komma över honom.
Han skall utbreda rätten bland hednafolken.
2 Han skall inte skria eller ropa,
inte låta sin röst höras på gatorna.
3 Ett brutet strå skall han inte krossa,
en tynande veke skall han inte släcka.
Han skall i trofasthet utbreda rätten.
4 Han skall inte förtröttas eller brytas ner,
förrän han har grundat rätten på jorden.
Havsländerna väntar på hans undervisning.
5 Så säger Gud, Herren,
han som har skapat himlen och spänt ut den,
han som har utbrett jorden med allt som växer där,
han som har givit liv åt folket som bor där
och ande åt dem som vandrar på den.
6 Jag, Herren, har kallat dig i rättfärdighet,
jag skall hålla dig i handen.
Jag skall bevara dig
och göra dig till ett förbund för folket,
till ett ljus för hednafolken,
7 för att du skall öppna blinda ögon
och föra fångar ut ur fängelset,
ur fångenskapen dem som sitter i mörker.
8 Jag är Herren, det är mitt namn.
Jag ger inte min ära åt någon annan
eller mitt lov åt avgudabilder.
9 Se, vad jag förut förkunnade har kommit.
Nu förkunnar jag nya ting,
innan de visar sig låter jag er höra om dem.
En ny sång
10 Sjung till Herren en ny sång,
sjung hans lov från jordens ände,
ni som far på havet och allt som finns i det,
ni havsländer med era invånare.
11 Höj din röst, du öken med dina städer,
ni byar där Kedar bor.
Jubla, ni klippornas invånare,
ropa från bergens toppar.
12 Ge Herren ära,
förkunna hans lov i havsländerna.
Herren skall gripa in
13 Herren drar ut som en hjälte,
han eggar upp sig med en stridsmans iver.
Han ropar högt, han ger upp ett härskri
och visar sin makt mot sina fiender.
14 Under lång tid har jag tigit,
jag höll mig stilla, jag lade band på mig.
Men nu skall jag skrika som en barnaföderska,
jag skall flämta och flåsa på samma gång.
15 Jag skall ödelägga berg och höjder
och låta allt gräs på dem torka bort.
Jag skall göra strömmar till land
och låta sjöar torka ut.
16 De blinda skall jag leda på en väg som de inte känner,
på okända stigar skall jag föra dem fram.
Jag skall göra mörkret framför dem till ljus
och det som är ojämnt till jämn mark.
Detta är vad jag skall göra,
och jag skall inte överge dem.
17 Men de som förtröstar på skurna avgudabilder
och som säger till gjutna beläten:
"Ni är våra gudar",
de skall vika tillbaka och stå där med skam.
Israels barn är blinda och döva
18 Ni som är döva, hör,
ni som är blinda, skåda och se.
19 Vem är så blind som min tjänare
och så döv som min budbärare som jag sänder i väg?
Vem är så blind som min förtrogne,
så blind som Herrens tjänare?
20 Du har sett mycket, men inte tagit vara på det,
fastän öronen är öppna, lyssnar ingen.
21 Det behagade Herren för hans rättfärdighets skull
att låta sin undervisning komma till makt och ära.
22 Men detta är ett plundrat och skövlat folk.
De ligger alla bundna i hålor,
i fängelser hålls de gömda.
De har lämnats ut till plundring
utan att någon räddar,
till plundring utan att någon säger:
"Ge tillbaka."
23 Om ni ändå ville lyssna på detta,
ta vara på det och höra för framtiden!
24 Vem har lämnat Jakob till skövling
och Israel åt plundrare?
Har inte Herren gjort det,
han som vi syndat mot?
Ty de ville inte vandra på hans vägar
och inte höra på hans undervisning.
25 Därför utgöt han sin brinnande vrede över dem
- krigets raseri.
De förbrändes av det runt omkring,
men de besinnade det inte.
De förtärdes av det
men tog det inte till sitt hjärta.
Israels oförtjänta räddning
43 Men nu, så säger Herren, han som har skapat dig, Jakob,
han som har danat dig, Israel:
Frukta inte, ty jag har återlöst dig,
jag har kallat dig vid namn, du är min.
2 Om du än måste gå genom vatten,
är jag med dig,
eller genom strömmar,
så skall de inte dränka dig.
Om du än måste gå genom eld,
skall du inte bli svedd,
lågan skall inte bränna dig.
3 Ty jag är Herren, din Gud,
Israels Helige, din Frälsare.
Jag ger Egypten till lösepenning för dig,
Nubien och Seba i ditt ställe.
4 Eftersom du är dyrbar i mina ögon,
högt aktad och älskad av mig,
ger jag människor i ditt ställe,
folk i stället för ditt liv.
5 Frukta inte, ty jag är med dig.
Jag skall låta dina barn komma från öster,
och från väster skall jag samla dig.
6 Jag skall säga till länderna i norr: "Ge hit!"
och till södern: "Håll dem inte tillbaka!
För hit mina söner fjärran ifrån
och mina döttrar från jordens ände,
7 var och en som är uppkallad efter mitt namn,
och som jag har skapat till min ära,
som jag har format och gjort."
8 För ut det blinda folket, som dock har ögon
och de döva, som dock har öron.
9 Låt alla hedningar komma tillsammans,
låt folken samlas.
Vem bland dem förkunnade detta
och lät oss höra om det som har skett?
Låt dem föra fram sina vittnen så att de kan få rätt.
Låt dem höra, så att de kan säga: "Det är sant."
10 Ni är mina vittnen, säger Herren,
och min tjänare, som jag har utvalt,
för att ni skall känna mig och tro mig
och förstå att jag är den som har förutsagt detta.
Före mig blev ingen Gud formad,
efter mig skall ingen komma.
11 Jag, jag är Herren,
förutom mig finns ingen frälsare.
12 Jag har förkunnat det och berett frälsning,
jag har kungjort det och ingen främmande gud ibland er.
Ni är mina vittnen, säger Herren, och jag är Gud.
13 Redan från första dagen är jag denne Gud.
Ingen kan rädda ur min hand.
När jag vill göra något, vem kan då förhindra det?
2 1 Också er har Gud gjort levande, ni som var döda genom era överträdelser och synder. 2 Tidigare levde ni i dem på den här världens vis och följde härskaren över luftens välde, den ande som nu är verksam i olydnadens söner. 3 Bland dem var vi alla en gång, när vi följde våra syndiga begär och gjorde vad köttet och sinnet ville. Av naturen var vi vredens barn, vi liksom de andra.
4 Men Gud som är rik på barmhärtighet har älskat oss med så stor kärlek, 5 också när vi ännu var döda genom våra överträdelser, att han har gjort oss levande tillsammans med Kristus. Av nåd är ni frälsta. 6 Ja, han har uppväckt oss med honom och satt oss med honom i den himmelska världen, i Kristus Jesus, 7 för att i kommande tider visa sin överväldigande rika nåd genom godhet mot oss i Kristus Jesus. 8 Ty av nåden är ni frälsta genom tron, inte av er själva, Guds gåva är det, 9 inte på grund av gärningar, för att ingen skall berömma sig. 10 Ty hans verk är vi, skapade i Kristus Jesus till goda gärningar, som Gud har förberett, så att vi skall vandra i dem.
Den nedbrutna skiljemuren
11 Kom därför ihåg hur det var tidigare: ni var hedningar och kallades oomskurna av dem som kallar sig omskurna, med den omskärelse som utförs på kroppen med människohand. 12 Ni var på den tiden utan Kristus, utestängda från medborgarskapet i Israel och hade ingen del i förbunden med deras löfte.[a] Ni levde utan hopp och utan Gud i världen. 13 Men nu har ni, som är i Kristus Jesus och som en gång var långt borta, kommit nära genom Kristi blod. 14 Ty han är vår frid, han som gjorde de två till ett och rev ner skiljemuren.[b] 15 Detta skedde när han i sitt kött tog bort fiendskapen, lagen med dess bud och stadgar, för att av de båda i sig skapa en enda ny människa och så skapa frid. 16 Så skulle han i en enda kropp försona de båda med Gud genom korset, sedan han där hade dödat fiendskapen. 17 Han har kommit och predikat frid för er som var långt borta och frid för dem som var nära. 18 Ty genom honom har vi båda i en och samme Ande tillträde till Fadern. 19 Alltså är ni inte längre gäster och främlingar utan medborgare tillsammans med de heliga och tillhör Guds familj. 20 Ni är uppbyggda på apostlarnas och profeternas grund, där hörnstenen är Kristus Jesus själv. 21 Genom honom fogas hela byggnaden samman och växer upp till ett heligt tempel i Herren. 22 I honom blir också ni uppbyggda till en Guds boning genom Anden.
Psalm 67
Önskan om Guds välsignelse
1 För sångmästaren, med stränginstrument. En psalm, en sång.
2 Må Gud vara oss nådig och välsigna oss.
Må han låta sitt ansikte lysa över oss, sela,
3 så att man på jorden lär känna dina vägar,
bland alla hednafolk din frälsning.
4 Folken må tacka dig, Gud,
alla folk må tacka dig.
5 Folkslagen må glädja sig och jubla,
ty du dömer folken rätt
och leder folkslagen på jorden. Sela.
6 Folken må tacka dig, Gud,
alla folk må tacka dig.
7 Jorden ger sin gröda,
och Gud, vår Gud, välsignar oss.
8 Må Gud välsigna oss
och må alla jordens ändar frukta honom.
29 Vem ropar "ack", vem ropar "ve"?
Vem vållar kiv, vem klagar?
Vem har sår utan orsak?
Vem har dimmiga ögon?
30 De som stannar länge vid vinet,
de som går för att pröva kryddat vin.
31 Se inte på vinet att det är så rött,
att det ger sådan glans i bägaren
och rinner ner så lätt.
32 Till slut biter det som en orm,
och stinger som en giftorm.
33 Dina ögon får då se konstiga syner,
och ditt hjärta talar galenskaper.
34 Du blir lik en som ligger mitt ute på havet
eller svävar i toppen av en mast.
35 "De slår mig, men det gör inte ont,
de ger mig stryk, men jag känner inget.
När skall jag vakna,
så att jag kan få tag i mer?"
1996, 1998 by Stiftelsen Svenska Folkbibeln