The Daily Audio Bible
Today's audio is from the CEV. Switch to the CEV to read along with the audio.
12 Hör på mig, du Jakob,
du Israel, som jag har kallat.
Jag är Denne.
Jag är den förste,
jag är också den siste.
13 Min hand har lagt jordens grund,
min högra hand har spänt ut himlen.
Jag kallade på dem, då stod de där.
14 Samla er, ni alla, och hör:
Vem bland dessa andra har förutsagt detta,
att den man som Herren älskar
skall utföra hans vilja mot Babel
och vara hans arm mot kaldeerna?
15 Jag, jag har talat detta,
jag har också kallat honom.
Jag har fört honom fram,
och hans väg skall vara framgångsrik.
16 Kom hit till mig och hör detta:
Jag har från första stund talat helt öppet.
När tiden kom att något skulle ske, då var jag där.
Och nu har Herren, Herren sänt mig och sin Ande.
17 Så säger Herren, din återlösare, Israels Helige:
Jag är Herren, din Gud,
som lär dig vad nyttigt är,
som leder dig på den väg du skall vandra.
18 O, att du hade lyssnat på mina bud!
Då skulle frid flyta till dig som en ström
och din rätt som havets vågor.
19 Dina barn skulle då ha varit som sanden,
din livsfrukt som de oräkneliga sandkornen.
Deras namn skulle aldrig bli utrotat
eller utplånat ur min åsyn.
20 Drag ut från Babel, fly från kaldeerna!
Förkunna detta med fröjderop, låt det bli känt,
för ut det till jordens ände,
säg: " Herren har återlöst sin tjänare Jakob.
21 De led ingen törst
när han förde dem genom öknarna,
ty han lät vatten strömma fram ur klippan åt dem.
Han klöv klippan, så att vatten flödade."
22 Det finns ingen frid för de ogudaktiga,
säger Herren.
II. SION OCH FRÄLSNINGEN FRÅN SYNDEN (Kap 49-57)
Messias, Herrens tjänare
49 Hör på mig, ni kustländer, lyssna, ni folk, som bor i fjärran.
Herren kallade mig när jag ännu var i moderlivet,
han nämnde mitt namn medan jag låg i min mors sköte.
2 Han gjorde min mun lik ett skarpt svärd
och gömde mig under sin hands skugga.
Han gjorde mig till en vass pil
och dolde mig i sitt koger.
3 Han sade till mig: "Du är min tjänare, Israel,
genom dig vill jag förhärliga mig."
4 Men jag tänkte: "Förgäves har jag ansträngt mig,
utan nytta har jag förbrukat min kraft.
Dock, min rätt är hos Herren
och min lön är hos min Gud."
5 Och nu säger Herren,
han som från moderlivet danade mig till sin tjänare,
för att föra Jakob tillbaka till honom,
så att Israel samlas hos honom
- ty jag är ärad i Herrens ögon,
och min Gud är min starkhet -
6 han säger: Det är för lite för dig, då du är min tjänare,
att endast upprätta Jakobs stammar
och föra tillbaka de bevarade av Israel.
Jag skall sätta dig till ett ljus för hednafolken,
för att du skall bli min frälsning intill jordens yttersta gräns.
7 Så säger Herren, Israels återlösare, hans Helige,
till honom som är föraktad av var själ,
till honom som är avskydd av folken,
till honom som är härskares tjänare:
Kungar skall se det och stå upp,
furstar skall se det och tillbedja
för Herrens skull, han som är trofast,
för Israels Heliges skull, han som har utvalt dig.
8 Så säger Herren:
Jag bönhör dig i nådens tid,
jag hjälper dig på frälsningens dag.
Jag skall bevara dig
och göra dig till ett förbund för folket,
för att upprätta landet
och utskifta de förödda arvslotterna
9 och säga till de fångna: "Drag ut",
och till dem som sitter i mörkret: "Kom fram."
De skall finna bete utmed vägarna,
betesplatser på alla kala höjder.
10 De skall varken hungra eller törsta,
ökenhettan och solen skall inte skada dem,
ty deras förbarmare skall leda dem
och föra dem till vattenkällor.
11 Jag skall göra alla mina berg till jämna vägar,
och mina banade vägar skall byggas höga.
12 Se, där kommer de fjärran ifrån,
somliga från norr och andra från väster,
somliga från sineernas land.
13 Jubla, ni himlar, och fröjda dig, du jord,
brist ut i jubel, ni berg.
Ty Herren tröstar sitt folk
och förbarmar sig över sina betryckta.
Herren har inte glömt Sion
14 Men Sion säger: " Herren har övergivit mig,
Herren har glömt mig."
15 Kan då en mor glömma sitt barn,
så att hon inte förbarmar sig över sin livsfrukt?
Och även om hon kunde glömma sitt barn,
skall jag inte glömma dig.
16 Se, på mina händer har jag upptecknat dig.
Dina murar står alltid inför mig.
17 Dina söner skyndar sig tillbaka,
medan de som förstör och ödelägger dig drar bort ifrån dig.
18 Lyft upp dina ögon och se dig omkring,
alla samlas de hos dig.
Så sant jag lever, säger Herren,
du skall få klä dig i dem alla som en skrud
och lik en brud fästa dem omkring dig.
19 Ty om du tidigare låg i ruiner och var ödelagd
och ditt land var förött,
skall det nu bli för trångt att bo där,
och de som fördärvar dig skall vara långt borta.
20 Du skall få höra barnen säga,
de som föddes under din barnlöshet:
"Platsen är för trång för mig,
gör plats för mig, så att jag kan bo här."
21 Då skall du säga i ditt hjärta:
"Vem har fött dessa åt mig?
Jag var ju barnlös och ofruktsam,
landsflyktig och fördriven.
Vem har fostrat dessa?
Se, jag var lämnad ensam kvar.
Varifrån kommer då dessa?"
22 Så säger Herren Herren:
Se, jag skall lyfta min hand mot folken,
resa mitt baner för hednafolken.
Då skall de komma med dina söner i sin famn
och bära dina döttrar på sina axlar.
23 Kungar skall vara dina barns vårdare,
och furstinnor dina ammor.
De skall falla ner inför dig med ansiktet mot jorden
och slicka stoftet vid dina fötter.
Och du skall inse att jag är Herren
och att de som hoppas på mig inte kommer på skam.
24 Kan man ta ifrån den starke hans byte
eller rycka fångarna från den som har segerns rätt?[a]
25 Ja, så säger Herren:
"Nu skall den starkes fångar tas ifrån honom,
bytet ryckas ur tyrannens hand.
Jag skall själv strida mot dina motståndare,
jag skall själv rädda dina barn.
26 Jag skall låta dem som förtrycker dig äta sitt eget kött,
och av sitt eget blod skall de bli druckna, som av sött vin.
Och allt kött skall då förstå att jag, Herren, är din Frälsare,
att den Mäktige i Jakob är din återlösare."
Israels synd och Herrens tjänares lydnad
50 Så säger Herren: Var finns er mors skiljebrev,
det som jag har förskjutit henne med?
Eller till vilken av mina fordringsägare har jag sålt er?
Se, genom era missgärningar blev ni sålda,
och för era överträdelsers skull blev er mor förskjuten.
2 Varför var ingen där när jag kom?
Varför svarade ingen när jag ropade?
Är min arm för kort för att friköpa er,
eller har jag ingen kraft till att hjälpa?
Se, genom min befallning torkar jag ut havet
och förvandlar strömmarna till öken.
Deras fiskar ruttnar av brist på vatten
och dör av törst.
3 Jag kläder himlen i mörker
och ger den sorgdräkt att bära.
4 Herren Herren har givit mig en tunga med lärdom,
så att jag förstår att med mina ord hjälpa den trötte.
Han väcker var morgon mitt öra,
han väcker det till att höra på lärjungasätt.
5 Herren Herren har öppnat mitt öra,
och jag har inte varit upprorisk,
jag har inte vikit tillbaka.
6 Jag höll fram min rygg åt dem som slog mig
och mina kinder åt dem som ryckte ut mina skäggstrån.
Jag dolde inte mitt ansikte för hån och spott.
7 Herren Herren skall hjälpa mig,
därför behöver jag inte skämmas,
därför gör jag mitt ansikte hårt som sten.
Jag vet att jag inte kommer på skam.
8 Den som förklarar mig rättfärdig är nära.
Vem vill då gå till rätta med mig?
Må han träda fram tillsammans med mig.
Vem är min motpart?
Låt honom komma hit.
9 Se, Herren Herren kommer att hjälpa mig.
Vem vill då döma mig skyldig?
De skall alla slitas ut som ett klädesplagg,
mal skall förtära dem.
10 Vem bland er fruktar Herren
och hör hans tjänares röst?
Om han än vandrar i mörkret
och inte ser någon ljusning,
skall han förtrösta på Herrens namn
och stödja sig på sin Gud.
11 Men se, alla ni som tänder upp en eld
och omger er med brinnande pilar,
vandra i lågorna från er eld
bland de brinnande pilar som ni har antänt.
Av min hand skall detta drabba er,
ni kommer att ligga i kval.
Det nya livet i Kristus
17 I Herrens namn varnar jag er därför: lev inte längre som hedningarna. Deras tankar är tomma, 18 deras förstånd förmörkat. De är främmande för livet i Gud därför att de är okunniga och i sina hjärtan hårda som sten. 19 Utan att skämmas kastar de sig in i utsvävningar och bedriver allt slags orenhet och får aldrig nog.
20 Ni däremot har verkligen lärt känna Kristus sådan han är. 21 Ni har fått höra honom förkunnas och blivit undervisade i honom enligt den sanning som finns hos Jesus. 22 Ni har lämnat ert förra liv och lagt av den gamla människan som går under, bedragen av sina begär, 23 och ni förnyas nu till ande och sinne. 24 Ni har iklätt er den nya människan, som är skapad till likhet med Gud, i sann rättfärdighet och helighet.
Se noga till hur ni lever
25 Lägg därför bort lögnen och tala sanning med varandra, vi är ju varandras lemmar. 26 Grips ni av vrede, så synda inte. [a] Låt inte solen gå ner över er vrede 27 och ge inte djävulen något tillfälle. 28 Tjuven skall sluta stjäla och i stället arbeta och uträtta något nyttigt med sina händer, så att han har något att dela med sig åt den som behöver. 29 Låt inget oanständigt tal komma över era läppar, tala bara det som är gott och blir till välsignelse där sådan behövs, så att det blir till glädje för dem som hör på. 30 Bedröva inte Guds helige Ande, som ni har fått som ett sigill för förlossningens dag. 31 Lägg bort all bitterhet, häftighet och vrede, allt skrikande och smädande och all annan ondska. 32 Var i stället goda och barmhärtiga mot varandra och förlåt varandra, liksom Gud i Kristus har förlåtit er.
Psalm 69
Messias lidande
1 För sångmästaren, efter "Liljor", av David.
2 Fräls mig, Gud,
ty vattnen kommer mig inpå livet.
3 Jag har sjunkit ner i djup dy och saknar fotfäste,
jag har kommit ut på djupt vatten,
och vågorna slår över mig.
4 Jag har ropat mig trött, min strupe är hes.
Min blick blir matt i min väntan på Gud.
5 De som hatar mig utan anledning
är fler än håren på mitt huvud.
Många är de som vill förgöra mig,
de som är mina fiender utan orsak.
Vad jag inte har stulit,
måste jag ersätta.
6 Gud, du känner min dårskap,
och min syndaskuld är uppenbar för dig.
7 O Herre, Herre Sebaot, låt ej dem som väntar på dig
komma på skam för min skull.
Du, Israels Gud, låt inte dem som söker dig
drabbas av vanära för min skull.
8 Ty för din skull utsätts jag för hån,
blygsel täcker mitt ansikte.
9 Främmande har jag blivit för mina bröder,
en främling för min moders barn.
10 Ty brinnande iver för ditt hus har förtärt mig,
dina smädares smädelser har fallit över mig.
11 Jag grät och fastade,
men det drog vanära över mig.
12 Jag klädde mig i säcktyg,
men jag blev ett ordspråk för dem.
13 De som sitter i porten pratar om mig,
i dryckeslag gör de visor om mig.
14 Men jag ber till dig, Herre, i nådens tid.
Svara mig, Gud, i din stora godhet,
i din frälsande trofasthet.
15 Rädda mig upp ur dyn,
så att jag inte sjunker ner.
Rädda mig från dem som hatar mig
och från de djupa vattnen.
16 Låt inte vattenmassorna dränka mig
eller djupet uppsluka mig,
låt inte brunnen tillsluta sitt gap över mig.
17 Svara mig, Herre, ty din nåd är god,
vänd dig till mig i din stora barmhärtighet.
18 Dölj inte ditt ansikte för din tjänare,
ty jag är i nöd.
Skynda att svara mig!
5 En vis man är stark,
en man med kunskap är väldig i kraft.
6 Genom skicklig ledning kan du föra krig,
många goda rådgivare ger seger.
1996, 1998 by Stiftelsen Svenska Folkbibeln