The Daily Audio Bible

Folket bekänner sin synd

10 Medan Esra låg där gråtande framför Guds hus och bad och bekände, samlades män, kvinnor och barn omkring honom, en mycket stor skara av Israels folk. Också folket grät bittert. ² Sekanja, Jehiels son, av Ulams barn, sade till Esra: "Vi har varit otrogna mot vår Gud genom att ta till oss främmande kvinnor från de andra folken här i landet. Men ännu finns det hopp för Israel i den sak det gäller. ³ Låt oss nu sluta ett förbund med vår Gud att skilja oss från alla sådana kvinnor och deras barn. Detta råd kommer från Herren och från de män, som fruktar vår Guds bud. Låt oss följa lagen. ⁴ Stå upp, för den uppgiften faller på dig, och vi skall vara med dig. Fatta mod och gå till handling!"

⁵ Då steg Esra upp och lät de främsta bland prästerna och leviterna och hela Israel avlägga en ed att de skulle göra som man hade sagt. Och de svor eden. ⁶ Sedan reste Esra sig från platsen framför Guds hus och gick in i Johanans, Eljasibs sons, tempelkammare. När han hade kommit dit, kunde han varken äta eller dricka. Så sörjde han över den otrohet som de hemkomna fångarna hade gjort sig skyldiga till.

⁷ I Juda och Jerusalem lät man utropa bland alla dem som hade kommit tillbaka från fångenskapen att de skulle samlas i Jerusalem. ⁸ Den som i enlighet med furstarnas och de äldstes beslut inte kom inom tre dagar skulle få allt han ägde förstört, och själv skulle han avskiljas från de hemkomna fångarnas församling. ⁹ Då samlades alla Juda och Benjamins män i Jerusalem på den tredje dagen, det vill säga den tjugonde dagen i nionde månaden. Hela folket stannade på den öppna platsen vid Guds hus. De darrade både på grund av den sak det gällde och på grund av det kraftiga regnet.

¹⁰ Prästen Esra steg fram och sade till dem: "Ni har varit otrogna genom att ni har tagit till er främmande kvinnor och därigenom ökat Israels skuld. ¹¹ Men bekänn nu inför Herren, era fäders Gud, och gör hans vilja. Skilj er från de andra folken här i landet och från de främmande kvinnorna." ¹² Då svarade hela församlingen med hög röst: "Ja! Vi skall göra som du har sagt. ¹³ Men folket är talrikt, och det är nu regntid och man kan inte stå här ute. Detta är inte heller ett ärende som kan slutföras på en dag eller två, för det är många av oss som har syndat i denna sak. ¹⁴ Låt därför våra ledare handla på hela folkets vägnar. Och låt alla i våra städer, som har tagit till sig främmande kvinnor, infinna sig på bestämda tider, och tillsammans med dem de äldste och domarna i varje stad, tills vi har vänt bort ifrån oss vår Guds vrede som brinner på grund av denna sak." ¹⁵ Endast Jonatan, Asaels son, och Jaseja, Tikvas son, gick emot detta, och Mesullam tillsammans med leviten Sabbetaj understödde dem.

¹⁶ Men de som hade kommit tillbaka från fångenskapen gjorde som man hade sagt. Man utsåg prästen Esra och några av huvudmännen för familjerna, alla namngivna. På första dagen i tionde månaden satte de sig för att undersöka saken. ¹⁷ Den första dagen i första månaden hade de avslutat undersökningarna om allt som rörde de män som hade tagit till sig främmande kvinnor.

Männen som tagit till sig främmande kvinnor

¹⁸ Bland prästernas söner visade det sig att följande hade tagit till sig främmande kvinnor:

Av Jesuas, Josadaks sons, barn och hans bröder: Maaseja, Elieser, Jarib och Gedalja.

¹⁹ De gav sin hand på att de skulle avlägsna sina kvinnor från sig och de skulle bära fram en bagge som skuldoffer för den skuld de hade ådragit sig:

²⁰ Av Immers barn: Hanani och Sebadja, ²¹ av Harims barn: Maaseja, Elia, Semaja, Jehiel och Uzzia, ²² av Pashurs barn: Eljoenaj, Maaseja, Ismael, Netanel, Josabad och Eleasa.

²³ Av leviterna: Josabad, Simei och Kelaja, som också hette Kelita, Petaja, Juda och Elieser,

²⁴ av sångarna: Eljasib, av dörrvaktarna: Sallum, Telem och Uri.

²⁵ Av det övriga Israel: av Pareos barn: Ramja, Issia, Malkia, Mijamin, Eleasar, Malkia och Benaja, ²⁶ av Elams barn: Mattanja, Sakarja, Jehiel, Abdi, Jeremot och Elia, ²⁷ av Sattus barn: Eljoenaj, Eljasib, Mattanja, Jeremot, Sabad och Aziza, ²⁸ av Bebajs barn: Johanan, Hananja, Sabbaj, Atlaj, ²⁹ av Banis barn: Mesullam, Malluk, Adaja, Jasub, Seal och Jeremot, ³⁰ av Pahat-Moabs barn: Adna och Kelal, Benaja, Maaseja, Mattanja, Besalel, Binnuj och Manasse, ³¹ vidare Harims barn: Elieser, Issia, Malkia, Semaja, Simeon, ³² Benjamin, Malluk och Semarja, ³³ av Hasums barn: Mattenaj, Mattata, Sabad, Elifelet, Jeremaj, Manasse, Simei, ³⁴ av Banis barn: Maadaj, Amram och Uel, ³⁵ Benaja, Bedeja, Keluhi, ³⁶ Vanja, Meremot, Eljasib, ³⁷ Mattanja, Mattenaj och Jaasu, ³⁸ vidare Bani, Binnuj, Simei, ³⁹ vidare Selemja, Natan och Adaja, ⁴⁰ Maknadbaj, Sasaj, Saraj, ⁴¹ Azarel, Selemja, Semarja, ⁴² Sallum, Amarja, Josef, ⁴³ av Nebos barn: Jegiel, Mattitja, Sabad, Sebina, Jaddu, Joel och Benaja.

⁴⁴ Alla dessa hade tagit främmande kvinnor till hustrur. Bland dessa fanns kvinnor som hade fött barn.

Kristnas processande inför hedniska domstolar

6 Hur kan någon av er som ligger i tvist med en annan våga gå till rätta med honom inför de orättfärdiga och inte inför de heliga? ² Vet ni inte att de heliga skall döma världen? Om nu världen skall dömas av er, duger ni då inte till att döma i de minsta mål? ³ Vet ni inte att vi skall döma änglar? Skall ni då inte kunna döma i vardagliga ting? ⁴ Men när ni har sådana tvister, sätter ni dem till domare som församlingen inte har förtroende för. ⁵ Det här säger jag för att få er att skämmas. Finns det ingen förståndig bland er, någon som kan bli skiljedomare mellan bröder? ⁶ I stället går broder till rätta med broder, och detta inför otroende. ⁷ På det hela taget är redan det att ni processar med varandra ett nederlag för er. Varför lider ni inte hellre en oförrätt? Varför låter ni inte hellre andra roffa åt sig? ⁸ I stället gör ni själva orätt och roffar åt er - och detta drabbar bröder.

⁹ Vet ni inte att inga orättfärdiga skall få ärva Guds rike? Bedra inte er själva! Varken otuktiga eller avgudadyrkare, varken äktenskapsbrytare eller de som utövar homosexualitet eller de som låter sig utnyttjas för sådant, ¹⁰ varken tjuvar eller giriga, varken drinkare, förtalare eller utsugare skall ärva Guds rike. ¹¹ Sådana var en del av er. Men ni har tvättats rena, ni har blivit helgade, ni har förklarats rättfärdiga i Herren Jesu Kristi namn och i vår Guds Ande.

Kroppen är den helige Andes tempel

¹² Allt är tillåtet för mig, men allt är inte nyttigt. Allt är tillåtet för mig, men jag skall inte låta något ta makten över mig. ¹³ Maten är till för magen och magen för maten, och båda skall Gud göra slut på. Men kroppen är inte till för otukt utan för Herren, och Herren för kroppen. ¹⁴ Gud har uppväckt Herren, och genom sin makt skall han också uppväcka oss. ¹⁵ Vet ni inte att era kroppar är Kristi lemmar? Skall jag ta Kristi lemmar och göra dem till en skökas lemmar? Nej, naturligtvis inte! ¹⁶ Eller vet ni inte att den som förenar sig med en sköka är en kropp med henne? Det heter: De två skall bli ett kött. ^{[a] 17} Men den som är förenad med Herren är en ande med honom. ¹⁸ Fly bort från otukten! All annan synd som en människa begår är utanför kroppen, men den otuktige syndar mot sin egen kropp. ¹⁹ Eller vet ni inte att er kropp är ett tempel åt den helige Ande, som bor i er och som ni har fått av Gud, och att ni inte tillhör er själva? ²⁰ Ni har blivit köpta och priset är betalt. Så förhärliga då Gud i er kropp!