Previous Prev Day Next DayNext

The Daily Audio Bible

This reading plan is provided by Brian Hardin from Daily Audio Bible.
Duration: 731 days

Today's audio is from the CSB. Switch to the CSB to read along with the audio.

Svenska Folkbibeln 2015 (SFB15)
Version
Esra 10

Folket bekänner sin synd

10 Medan Esra bad och bekände där han låg gråtande framför Guds hus samlades män, kvinnor och barn omkring honom, en mycket stor skara av Israels folk, och folket grät bittert. Shekanja, Jehiels son, av Ulams barn, sade till Esra: ”Vi har varit otrogna mot vår Gud genom att ta oss främmande kvinnor från de andra folken här i landet. Men det finns fortfarande hopp för Israel trots detta. Låt oss nu sluta förbund med vår Gud att skicka bort alla sådana kvinnor och deras barn, enligt rådet från min Herre[a] och dem som fruktar vår Guds bud. Låt oss följa lagen. Stå upp, för den uppgiften faller på dig, och vi ska vara med dig. Fatta mod och gå till handling!”

Då reste sig Esra och lät de främsta bland prästerna och leviterna och hela Israel avlägga en ed att de skulle göra som man hade sagt. Och de svor eden. Sedan reste Esra sig från platsen framför Guds hus och gick in i Johanans, Eljashibs sons, tempelkammare. När han hade kommit dit kunde han varken äta eller dricka, så sörjde han över den otrohet som de hemkomna fångarna hade gjort sig skyldiga till.

I Juda och Jerusalem lät man utropa bland alla som kommit tillbaka från fångenskapen att de skulle samlas i Jerusalem. (A) Alla som inte kom inom tre dagar enligt furstarnas och de äldstes beslut skulle få allt han ägde förstört och själv bli utesluten ur de hemkomnas församling.

Då samlades alla Juda och Benjamins män i Jerusalem på den tredje dagen, det vill säga den tjugonde dagen i nionde månaden[b]. Hela folket slog sig ner på den öppna platsen vid Guds hus, och de darrade både på grund av saken det gällde och av regnskurarna.

10 (B) Prästen Esra steg fram och sade till dem: ”Ni har varit otrogna och tagit er främmande kvinnor och där-igenom ökat Israels skuld. 11 Men bekänn nu inför Herren, era fäders Gud, och gör hans vilja. Avskilj er från de andra folken här i landet och från de främmande kvinnorna.” 12 Då svarade hela församlingen med hög röst: ”Ja! Vi måste göra som du säger. 13 Men det är mycket folk här, och nu är det regntid och man klarar inte att stå här ute. Det här ärendet kan inte slutföras på en dag eller två, för vi är många som har syndat[c] på detta sätt.

14 (C) Låt därför våra ledare agera för hela folket. Och låt alla i våra städer som tagit sig främmande kvinnor infinna sig på bestämda tider, tillsammans med de äldste och domarna i varje stad, tills vi har vänt bort ifrån oss vår Guds vrede som brinner på grund av detta. 15 Endast Jonatan, Asaels son, och Jaseja, Tikvas son, gick emot detta, och Meshullam tillsammans med leviten Shabbetai understödde dem.

16 Men de som hade kommit tillbaka från fångenskapen gjorde som man hade sagt. Man utsåg prästen Esra och några av huvudmännen för familjerna, alla namngivna. På första dagen i tionde månaden satte de sig för att undersöka saken, 17 och den första dagen i första månaden[d] var de klara med alla de män som hade tagit sig främmande kvinnor.

De män som ingått blandäktenskap

18 Bland prästernas söner visade det sig att följande hade tagit sig främmande kvinnor:

Av Jeshuas, Josadaks sons, barn och hans bröder: Maaseja, Elieser, Jarib och Gedalja. 19 De gav sin hand på att de skulle skicka bort sina kvinnor från sig och ge en bagge som skuldoffer[e] för den skuld de hade dragit på sig.

20 Av Immers barn: Hanani och Sebadja,

21 av Harims barn: Maaseja, Elia, Shemaja, Jehiel och Uzzia,

22 av Pashurs barn: Eljoenaj, Maaseja, Ismael, Netanel, Josabad och Eleasa.

23 Av leviterna: Josabad, Shimei och Kelaja, som också hette Kelita, Petaja, Juda och Elieser,

24 av sångarna: Eljashib, av dörrvakterna: Shallum, Telem och Uri.

25 Av det övriga Israel:

av Paroshs barn: Ramja, Issia, Malkia, Mijamin, Eleasar, Malkia och Benaja,

26 av Elams barn: Mattanja, Sakarja, Jehiel, Abdi, Jeremot och Elia,

27 av Sattus barn: Eljoenaj, Eljashib, Mattanja, Jeremot, Sabad och Aziza,

28 av Bebajs barn: Johanan, Hananja, Sabbaj, Atlaj,

29 av Banis barn: Mesullam, Malluk, Adaja, Jashub, Sheal och Jeremot,

30 av Pahat-Moabs barn: Adna och Kelal, Benaja, Maaseja, Mattanja, Besalel, Binnuj och Manasse, 31 vidare Harims barn: Elieser, Ishia, Malkia, Shemaja, Simeon, 32 Benjamin, Malluk och Shemarja,

33 av Hashums barn: Mattenaj, Mattata, Sabad, Elifelet, Jeremaj, Manasse, Shimei,

34 av Banis barn: Maadaj, Amram och Uel, 35 Benaja, Bedeja, Keluhi, 36 Vanja, Meremot, Eljashib, 37 Mattanja, Mattenaj och Jaasu, 38 vidare Bani, Binnuj, Shimei, 39 vidare Shelemja, Natan och Adaja, 40 Maknadbaj, Shashaj, Sharaj, 41 Azarel, Shelemja, Shemarja, 42 Shallum, Amarja, Josef,

43 av Nebos barn: Jegiel, Mattitja, Sabad, Sebina, Jaddu, Joel och Benaja.

44 Alla dessa hade tagit sig främmande kvinnor. Bland dessa fanns kvinnor som hade fött barn.

1 Korintierbrevet 6

Rättstvister mellan kristna

Hur kan någon av er som är i tvist med en annan gå till domstol inför de orättfärdiga och inte inför de heliga? (A) Vet ni inte att de heliga ska döma världen? Och om världen ska dömas av er, duger ni då inte till att döma i småsaker? Vet ni inte att vi ska döma änglar? Ska ni då inte kunna döma i vardagliga ting?

Men när ni har vardagliga tvister sätter ni folk till domare som församlingen inte har förtroende för. (B) Det här säger jag för att ni ska skämmas. Finns det ingen förståndig bland er, ingen som kan vara skiljedomare mellan bröder? I stället går broder till domstol med broder, och detta inför otroende.

(C) Redan det att ni processar med varandra är ett nederlag för er. Varför tar ni inte hellre en oförrätt? Varför tar ni inte hellre en förlust? I stället gör ni själva orätt och roffar åt er, och det drabbar bröder.

(D) Vet ni inte att orättfärdiga inte ska få ärva Guds rike? Bedra inte er själva! Varken sexuellt omoraliska eller avgudadyrkare, varken äktenskapsbrytare eller de som utövar homosexualitet eller som låter sig utnyttjas för sådant, 10 varken tjuvar eller giriga, varken drinkare, förtalare eller utsugare ska ärva Guds rike. 11 (E) Sådana har några av er varit. Men ni har tvättats rena, ni har blivit helgade, ni har förklarats rättfärdiga i Herren Jesu Kristi namn och i vår Guds Ande.

Den helige Andes tempel

12 (F) "Allt är tillåtet för mig", men allt är inte nyttigt. "Allt är tillåtet för mig", men jag ska inte låta något ta makten över mig. 13 (G) "Maten är till för magen och magen för maten", men Gud ska göra slut på dem båda. Men kroppen är inte till för omoral utan för Herren, och Herren för kroppen. 14 (H) Gud har uppväckt Herren, och genom sin makt ska han uppväcka även oss.

15 (I) Vet ni inte att era kroppar är delar i Kristi kropp? Ska jag ta delar av Kristi kropp och göra dem till ett med en prostituerads kropp? Verkligen inte! 16 Eller vet ni inte att den som förenar sig med en prostituerad blir en enda kropp med henne? Det heter: De två ska bli ett kött.[a] 17 (J) Men den som är förenad med Herren är en ande med honom.

18 Fly sexuell omoral! All annan synd som en människa begår är utanför kroppen, men den sexuellt omoraliske syndar mot sin egen kropp. 19 (K) Eller vet ni inte att er kropp är ett tempel för den helige Ande som bor i er och som ni har fått av Gud? Ni tillhör inte er själva, 20 (L) ni är köpta till ett högt pris. Ära då Gud med er kropp!

Psaltaren 31:9-18

(A) Du utlämnar mig inte
        i fiendens hand,
    du ställer mina fötter
        på rymlig plats.

10 (B) Förbarma dig över mig, Herre,
        jag är i nöd!
    Grämelse förtär mitt öga,
        min själ och min kropp.
11 (C) Mitt liv försvinner i sorg,
        mina år i suckan.
    Min kraft är bruten
        genom min synd[a],
    mina ben[b] förtärs
12         (D) för alla mina fienders skull.
    Jag har blivit en skam
        för mina grannar
    och en skräck
        för dem som känner mig.
    De som ser mig på gatan
        flyr för mig.
13 Jag är glömd och borta
        ur deras hjärtan, som död,
    jag har blivit som ett krossat kärl.
14 (E) Jag hör vad många viskar,
        skräck från alla håll!
    De gaddar ihop sig mot mig,
        smider planer för att ta mitt liv.

15 Men jag litar på dig, Herre,
    jag säger: "Du är min Gud."
16 (F) Min tid är i dina händer.
    Rädda mig från mina fienders hand,
        från dem som förföljer mig.
17 (G) Låt ditt ansikte lysa
        över din tjänare,
    fräls mig genom din nåd.
18 (H) Herre, låt mig inte
    behöva skämmas,
        jag ropar till dig!
    Låt de gudlösa få skämmas,
        låt dem tystna i dödsriket.

Ordspråksboken 21:3

(A) Att handla rätt och rättfärdigt
    är mer värt för Herren än offer.

Svenska Folkbibeln 2015 (SFB15)

Svenska Folkbibeln 2015, Copyright © 2015 by Svenska Folkbibeln Foundation