The Daily Audio Bible
Today's audio is from the NET. Switch to the NET to read along with the audio.
Hanna får bönesvar - en son
1 Detta är berättelsen om Elkana, en man i Efraims stam, som bodde i Ramataim-Sofim, i Efraims bergsbygd.Hans far hette Jeroham, hans farfar Elihu, hans farfarsfar Tohu, och hans farfars farfar hette Suf.
2 Han hade två hustrur, Hanna och Peninna. Peninna hade fått barn men inte Hanna.
3 Varje år reste Elkana till Silo för att tillbe herrarnas Herre och offra till honom. Där var Elis två söner, Hofni och Pinehas, Herrens präster.
4 Varje gång Elkana offrade brukade han ge Peninna och hennes barn av offerköttet.
5 Åt Hanna gav han dubbel tilldelning. Han älskade henne mycket, trots att Herren inte gett henne något barn.
6 Peninna gjorde inte saken bättre genom att reta Hanna för hennes ofruktsamhet.
7 Varje gång hände samma sak. Peninna hånade och skrattade åt Hanna medan de gick till Silo, och Hanna grät och tappade matlusten.
8 Vad är det, Hanna? brukade Elkana fråga. Varför äter du inte? Varför oroar du dig så mycket över att du inte kan få några barn? Du har ju mig. Är inte det bättre än tio söner?
9 En kväll i Silo, när de hade ätit tillsammans, gick Hanna till Herrens tält, där prästen Eli satt på sin vanliga plats vid sidan av ingången.
10 Hanna var djupt bedrövad och grät medan hon bad till Herren.
11 Och hon gav detta löfte: Allsmäktige Gud, se till min sorg och svara på min bön och ge mig en son, så ska jag ge honom tillbaka till dig. Han ska tillhöra dig hela livet, och hans hår kommer aldrig att klippas.
12-13 Eli lade märke till att hennes läppar rörde sig, men eftersom han inte hörde ett enda ljud förstod han inte att hon bad utan trodde att hon hade druckit sig full.
14 Måste du komma hit drucken? frågade han. Se till att du blir nykter!
15-16 Nej, min herre, jag har inte druckit något, svarade hon. Men jag är ledsen och bekymrad, och därför har jag lagt fram allt som jag burit på inför Herren. Tro inte att jag är en dålig kvinna!
17 Om det är på det sättet, sa Eli, ska du fatta mod igen! Israels Gud ska svara på din bön, vad den än gäller!
18 Tack, herre! utbrast hon och gick lycklig och glad sin väg. Hon började att äta igen och såg inte längre så nedslagen ut.
19-20 Nästa morgon var hela familjen tidigt uppe och gick till tabernaklet för att tillbe Herren än en gång. De återvände sedan hem till Rama. När Elkana låg med Hanna kom Herren ihåg hennes bön, och hon blev med barn och födde en son. Hon kallade honom Samuel, som betyder 'utbedd av Gud
Hanna uppfyller sitt löfte till Gud
21-22 Nästa gång det var dags för det årliga offret reste Elkana, Peninna och barnen till tabernaklet utan Hanna, för hon ville vänta. Låt mig amma barnet en tid, så ska jag sedan ta honom till tabernaklet och lämna honom där, bad hon.
23 Elkana samtyckte och sa: Ja, vi gör det som du tycker är bäst, bara Herrens vilja får ske.Därför stannade hon hemma tills hon slutat amma barnet.
24 Sedan tog hon honom till tabernaklet i Silo, fastän han fortfarande var mycket liten. Hon tog också med sig en tre år gammal tjur som offer, och en säck vete och lite vin.
25 De slaktade tjuren, och sedan förde de pojken till Eli.
26 Min herre, kommer du ihåg mig? frågade Hanna honom. Jag är den kvinna som stod här bredvid dig och bad till Herren!
27 Jag bad honom ge mig denne pojke, och Herren har svarat på min bön.
28 Så länge han lever tillhör han Herren. Hon lämnade Samuel hos Eli och bad och prisade sedan Herren.
Hanna tackar Herren
2 Hanna bad och tackade Herren med dessa ord:Jag gläder mig i Herren! Han har välsignat mig! Nu har jag ett svar åt mina fiender, för Herren har löst mitt problem. Jag är så glad!
2 Ingen är helig som Herren! Det finns ingen annan Gud, ingen enda klippa som vår Gud.
3 Sluta upp med ert högmodiga och stolta tal och era stora ord!Herren vet vad ni har gjort, och han kommer att döma era handlingar.
4 Krigarnas bågar är sönderbrutna, men de som stapplade av svaghet är nu starka.
5 De som förut mådde väl svälter nu och de som förut var hungriga får nu mat.Den ofruktsamma kvinnan har nu sju barn, men hon som hade många barn tynar bort.
6 Herren dödar och Herren ger liv.
7 Några låter han vara fattiga och andra rika.En låter han falla, och en annan lyfter han upp.
8 Han lyfter upp de fattiga ur dammet på askhögen och behandlar dem som furstar.Han sätter dem på hedersplatserna, och de får ärva rikedomarna.Hela jorden vilar på den grund Herren byggt.
9 Han kommer att skydda sina gudfruktiga barn, men de onda kommer att tystas i mörkret.Ingen ska lyckas enbart genom egen styrka.
10 De som kämpar mot Herren kommer att brytas sönder. Han dundrar mot dem från himlen.Han dömer hela jorden.Han ger makt till sin kung och stor ära till sin smorde.
11 Därefter återvände Elkana till Rama utan Samuel, som blev en Herrens tjänare under prästen Eli.
Samuel i tjänst för Herren
12 Elis söner var onda män, som inte älskade Herren.
13-14 När någon offrade ett djur brukade de skicka ut en tjänare med en treuddig köttgaffel. Den stötte han ner i grytan medan köttet från det offrade djuret kokades, och krävde sedan att den bit som kom upp skulle tillhöra Elis söner. Detta råkade alla israeliter ut för som kom till Silo för att tillbe.
15 Ibland kom tjänaren till och med innan man förbränt fettet på altaret, och sa: Ge mig det råa köttet, inte det kokta, så att jag kan steka det åt prästen.
16 Om då mannen som offrade köttet svarade: Du får så mycket du vill ha, men först måste fettet brännas som lagen kräver, brukade tjänaren säga:Nej, ge det till mig nu, annars tar jag det med våld.
17 Denna synd var mycket stor i Herrens ögon. Den visade att man behandlade folkets offer utan respekt.
18 Samuel var Herrens tjänare, trots att han bara var ett barn, och han bar en linnemantel precis som prästen.
19 Varje år sydde hans mor en liten rock åt honom som hon överlämnade när hon kom med sin make för att offra.
20 Innan de återvände hem, brukade Eli välsigna Elkana och Hanna och be att Gud skulle ge dem flera barn som kunde ta platsen efter den son de hade gett till Herren.
21 Och Herren gav Hanna tre söner och två döttrar, medan Samuel växte upp i Herrens tjänst.
Undret vid Betesdadammen
5 En tid senare återvände Jesus till Jerusalem för att delta i en av de religiösa högtiderna.
2 Inne i staden, nära Fårporten, fanns Betesdadammen som omgavs av täckta terrasser och fem pelargångar.
3 Många lama, blinda och andra handikappade låg på terrasserna och väntade på att vattnet skulle komma i rörelse.
4 (En Herrens ängel kom nämligen nu och då ner och rörde upp vattnet, och den som sedan först steg ner i det blev botad.)
5 En av männen som låg där hade varit förlamad i trettioåtta år.
6 När Jesus såg honom och tänkte på hur länge han hade varit sjuk, frågade han honom: Vill du bli frisk?
7 Det är omöjligt, sa mannen. Jag har ingen som hjälper mig ner i dammen när vattnet kommer i rörelse. Innan jag hinner ner kommer alltid någon annan före mig.
8 Jesus sa då till honom: Res dig upp, rulla ihop din sovmatta och gå hem!
9 Men det var på en sabbat som detta under hände,
10 och därför protesterade de judiska ledarna. Du får inte arbeta på sabbaten, sa de till mannen som blivit botad. Det är förbjudet att bära den där sovmattan!
11 Han som botade mig sa till mig att göra det, svarade han.
12 Vem var det? frågade de.
13 Mannen visste det inte, och Jesus hade försvunnit i trängseln.
14 Senare träffade Jesus mannen i templet och sa då till honom: Nu är du frisk. Synda inte mera, för då kommer något ännu värre att hända dig.
15 Då gick mannen till de judiska ledarna och talade om för dem att det var Jesus som hade botat honom.
Jesus gör anspråk på att vara Guds son
16 Från och med nu började de att förfölja Jesus, eftersom han till och med botade sjuka på sabbaten.
17 Men Jesus sa till dem: Min Far gör hela tiden det som är gott och jag följer bara hans exempel.
18 Då blev de judiska ledarna ännu mer ivriga att döda honom. De menade att han hade brutit både mot sabbatslagarna och talat om Gud som sin Far. På det sättet hade han jämställt sig med Gud.
19 Men Jesus svarade dem: Sonen kan inte göra något av sig själv. Han gör bara vad han ser Fadern göra, och det Fadern gör det gör också Sonen.
20 För Fadern älskar Sonen och visar honom allt han gör. Och han ska låta Sonen göra ännu större under, så stora att ni häpnar.
21 Han ska till och med uppväcka vem han vill från de döda på samma sätt som Fadern gör det.
22 Och Fadern har överlåtit åt Sonen att döma över allt,
23 för att alla ska ära Sonen på samma sätt som de ärar Fadern. Men om ni vägrar att ära Guds Son, som han har sänt till er, ärar ni inte heller Fadern.
37 Sedan ledde han sitt folk tryggt ut ur Egypten och de förde med sig mängder av silver och guld, och det fanns inte en enda en bland dem som var sjuk, utan alla var friska.
38 Egyptierna var rädda för dem och var glada när de lämnade landet.
39 För att skydda dem från den heta solen satte Gud ett moln över sitt folk, och han gav dem en eldpelare om natten för att de skulle få ljus.
40 De bad om kött, och han sände fåglar in i deras läger. Och han lät dem äta manna, brödet från himlen, för att de skulle bli mätta.
41 Han öppnade en klippa, och vattnet forsade fram. Det flöt som en flod genom det torra, ödsliga landet -
42 för Gud håller sitt ord, och han kom ihåg sina heliga löften till sin tjänare Abraham.
43 På så sätt ledde han under sång och jubel sina utvalda in i det utlovade landet.
44 Han gav dem det land som tillhört andra folk. De fick skörda och äta vad andra hade planterat.
45 Alla dessa under lät han sitt folk uppleva för att de skulle lyda honom och hålla hans bud. Halleluja!
28 Ett stort och mäktigt folk är en kungs ära, men utan det är han ingenting.
29 En förståndig man kan behärska sitt temperament. Han vet att vrede bara orsakar misstag.
Copyright © 1974, 1977, 1987, 1995, 2003, 2004 by Biblica, Inc.®