Print Page Options Listen to Reading
Previous Prev Day Next DayNext

The Daily Audio Bible

This reading plan is provided by Brian Hardin from Daily Audio Bible.
Duration: 731 days

Today's audio is from the NIV. Switch to the NIV to read along with the audio.

Swedish New Living Bible (Nya Levande Bibeln) (SVL)
Version
1 Samuelsboken 29-31

Filisteerna litar inte på David

29 Den filisteiska armén samlade alla sina styrkor i Afek, och israeliterna slog läger vid Jisreels källor.

De filisteiska befälhavarna ledde sina trupper i avdelningar om 100 och 1.000 man, och längst bak marscherade David och hans män tillsammans med kung Akis.

Men de filisteiska befälhavarna sa: Vad gör israeliterna här? Då svarade kungen: Det här är David som tidigare tjänade kung Saul. Han har varit med mig i över ett år nu, och jag har inte funnit något hos honom som jag kan anmärka på.

Men de filisteiska ledarna ilsknade till. Skicka tillbaka honom! krävde de. Han får inte strida med oss. Han kommer att vända sig emot oss. Finns det något bättre sätt för honom att försona sig med sin herre, än genom att låta våra huvuden rulla?

Detta är ju den som Israels kvinnor sjöng om i sina danser: 'Saul har slagit sina tusen och David sina tiotusen'!

Då sammankallade Akis slutligen David och hans män. Jag svär vid Herren, sa han till dem, att ni är bland de bästa män jag någonsin haft. Jag tycker att ni borde gå med oss, men mina befälhavare säger nej.

Jag ber er att inte reta upp dem. Gå nu tillbaka lugnt och stilla.

Varför gör du så här mot mig? Vad har jag gjort? frågade David. Varför får jag inte strida mot dina fiender?

Men Akis var orubblig. I mina ögon är du gudasänd, men mina befälhavare är rädda för att ha dig med sig i striden.

10 Stig nu upp tidigt i morgon bitti och lämna oss så snart det blir ljust!

11 David lydde och återvände tillbaka in i filisteernas land, medan den filisteiska armén drog mot Jisreel.

David besegrar amalekiterna

30 När David och hans män tre dagar senare kom hem till sin stad Siklag, fann de att amalekiterna hade plundrat staden, bränt ner den till grunden

och tagit med sig alla kvinnor och barn.

När de såg ruinerna och förstod vad som hade hänt deras familjer,

grät de tills de inte kunde gråta längre.

Davids båda hustrur Ahinoam och Abigail var också bland dem som hade tagits till fånga.

David blev allvarligt oroad, för på grund av den bittra sorgen över sina barn började hans män tala om att döda honom. Men David hämtade sin styrka hos Herren.

Han sa till prästen Ebjatar: Hämta prästkläderna! Ebjatar kom då fram med dem.

David frågade Herren: Ska jag förfölja dem? Kommer jag att hinna upp dem? Herren svarade: Ja, sätt efter dem! Du och dina män kommer att kunna ta tillbaka allt som de har tagit ifrån er!

9-10 David skyndade därför efter amalekiterna med sina 600 män, men när de kom fram till bäcken Besor var 200 av dem alltför utmattade för att gå vidare. De övriga fortsatte.

11-12 Under vägen fann de en egyptier på ett fält. De förde honom till David. Mannen hade inte ätit eller druckit på tre dygn, så de gav honom en bit av en fikonkaka, två russinkakor och lite vatten. Han åt och drack och kvicknade snart till.

13 Vem är du och var kommer du ifrån? frågade David honom. Jag är egyptier, tjänare åt en amalekit, svarade han. Min herre lämnade mig här för tre dagar sedan när jag blev sjuk.

14 Vi var på väg tillbaka från att ha plundrat kereteerna i Negev. Vi plundrade också Kalebs land, och det var vi som brände ner Siklag.

15 Kan du tala om för mig vart de har tagit vägen? frågade David.Den unge mannen svarade: Om du svär vid Guds namn att du inte ska döda mig eller överlämna mig till min herre, så ska jag föra dig till dem.

16 Han ledde dem till amalekiterna, som hade spritt ut sig över ett stort område. De åt och drack och dansade av glädje över det stora byte de hade tagit från filisteerna och israeliterna.

17 David och hans män rusade in bland dem, och de kämpade hela natten och hela den påföljande dagen. Ingen amalekit kom undan, utom fyra hundra som flydde sin väg på kameler.

18-19 David fick tillbaka allt som amalekiterna hade tagit. Alla män fick tillbaka sina familjer och alla sina tillhörigheter, och David befriade sina två fruar.

20 Hans trupper ringade in alla får och kreatur och drev dem framför sig, och de sa till David: Allt detta ska du ha som en personlig belöning.

21 När de kom fram till bäcken Besor och mötte de 200 som hade varit alltför utmattade för att gå vidare, hälsade David dem.

22 Men några bland Davids män var avundsjuka och sa: De gick inte med oss, så de ska inte ha något av bytet. Ge dem bara tillbaka hustrur och barn och låt dem gå.

23 Men David sa: Nej, mina bröder! Herren har bevarat oss och hjälpt oss att besegra fienden. Det är Herren som har gett oss allt tillbaka.

24 Tror ni någon kommer att lyssna till er, när ni talar på det sättet? Vi delar med varandra, och vi delar lika mellan dem som går till striden och dem som stannar kvar för att vakta utrustningen.

25 David stiftade i och med detta en lag för hela Israel, och den lagen gäller än i dag.

26 När David kom fram till Siklag översände han en del av bytet till de styrande i Juda med beskedet: Det här är en gåva till er, som vi har tagit från Herrens fiender.

27-31 Gåvorna sändes till styresmännen på de platser och orter, där David och hans män hade bott under sina vandringar: Betel, södra Ramot, Jattir, Aroer, Sifamot, Estemoa, Rakal, jerameeliternas städer, kaineernas städer, Horma, Bor-Asan, Atak, Hebron och flera andra platser.

Saul dör på slagfältet

31 Under tiden hade filisteerna börjat att strida mot Israel. Israeliterna flydde, och många föll på Gilboas berg.

Filisteerna omringade Saul och dödade hans söner Jonatan, Abinadab och Malki-Sua.

3-4 Sedan anföll bågskyttarna Saul och sårade honom svårt. Då sa han till sin vapendragare: Döda mig med ditt svärd innan dessa hedningar tar mig till fånga och torterar mig.Men hans vapendragare vågade inte, så Saul tog sitt eget svärd och kastade sig mot det.

När hans vapendragare såg att han var död, kastade han sig också på sitt svärd och dog med honom.

Saul och hans tre söner, hans vapendragare och alla hans män mötte döden tillsammans den dagen.

När israeliterna på andra sidan dalen och bortom Jordan hörde att deras armé hade flytt och att Saul och hans söner var döda, övergav de sina städer, och filisteerna kom och intog dem.

När filisteerna nästa dag gick ut för att plundra de döda, hittade de Saul och hans tre söner på berget Gilboa.

De högg huvudet av Saul, tog hans rustning och sände bud om hans död till alla avgudatempel för att alla skulle få del av de goda nyheterna.

10 Sauls rustning lades i Astartes tempel, och hans kropp fäste man upp på Bet-Sans mur.

11 Men när folket i Jabes i Gilead hörde vad filisteerna hade gjort,

12 gick alla deras stridsdugliga män nattetid till Bet-San. Där tog de ner Sauls och hans söners kroppar från muren och förde dem till Jabes, där man brände dem.

13 Sedan begravde man deras ben under ekträdet vid Jabes och fastade i sju dagar.

Johannes 11:55-12:19

55 Påsken, en av judarnas heliga högtider, närmade sig, och många människor från hela landet kom till Jerusalem flera dagar i förväg för att gå igenom reningsceremonierna innan påsken började.

56 De ville se Jesus, och medan de stod och samtalade i templet frågade de varandra: Vad tror ni? Tänker han komma till påskhögtiden?

57 Under tiden hade översteprästerna och fariseerna befallt att den som såg Jesus genast måste rapportera det, så att de kunde arrestera honom.

En kvinna smörjer Jesus med dyrbar olja

12 Sex dagar innan påskfirandet började kom Jesus åter till Betania där Lasaros bodde, mannen som han hade uppväckt från döden.

Då ordnade man med en fest för honom. Marta serverade, och Lasaros satt tillsammans med Jesus vid bordet.

Då tog Maria en flaska dyrbar olja, som var gjord av nardus, och smorde Jesu fötter med den och torkade dem med sitt hår. Och huset fylldes av en underbar doft.

Men Judas Iskariot, den av lärjungarna som senare förrådde honom sa:

Den där oljan var värd en förmögenhet. Man borde ha sålt den och gett pengarna till de fattiga.

Det var egentligen inte de fattiga han brydde sig om, men han hade hand om lärjungarnas kassa och brukade ofta ta pengar ur den för egen räkning.

Jesus svarade: Kritisera henne inte. Hon gjorde det som en förberedelse för min begravning.

Ni kan alltid hjälpa de fattiga, men jag ska inte vara kvar hos er länge till.

När folket i Jerusalem fick höra att han var där kom de för att se honom och Lasaros, mannen som hade återvänt till livet.

10 Då bestämde sig översteprästerna för att också döda Lasaros,

11 för fler och fler judar började tro på Jesus som sin Messias på grund av det som hade hänt med Lasaros.

Jesus rider in i Jerusalem på en åsna

12 Dagen efter spreds nyheten över hela stan att Jesus var på väg till Jerusalem. Och en stor skara påskfirare

13 tog palmblad och gick ut på vägen för att möta honom och ropade: Gud välsigne Israels kung! Var hälsad, du som kommer i Guds namn!

14 Jesus red på en ung åsna och uppfyllde därmed profetorden som säger:

15 Var inte rädd för din kung, du Israels folk, för han ska komma till dig i ödmjukhet, ridande på ett åsneföl.

16 Hans lärjungar fattade inte då att detta var en uppfyllelse av profetian. Men när Jesus återvänt till sin härlighet i himlen gick det upp för dem att många av Skriftens profetior hade gått i uppfyllelse.

17 Och alla de människor som sett hur Jesus uppväckte Lasaros berättade vitt och brett om det.

18 Den främsta orsaken till att så många gick ut för att möta honom var just att de hade hört om detta fantastiska under.

19 Då sa fariseerna till varandra: Ingenting hjälper! Hela världen följer ju efter honom!

Psaltaren 118:1-18

Tacksamhet för seger över fiender

118 Tacka Herren, för han är god! Hans nåd varar i evighet.

Låt Israels folk prisa honom med just de orden: Hans nåd varar i evighet!

Låt Arons präster ropa: Hans nåd varar i evighet!

Låt de omvända hedningarna jubla: Hans nåd varar i evighet!

När jag hade det svårt bad jag till Herren, och han svarade mig och befriade mig.

Han står på min sida! Varför skulle jag då vara rädd? Vad kan människor göra mot mig?

Herren är på min sida, och han hjälper mig. Låt dem som hatar mig gripas av skräck!

Det är bättre att söka Herrens beskydd än att lita på människor.

Jag tar hellre min tillflykt till honom än till människor som är mäktiga och inflytelserika.

10 Jag var omringad av fiender, men genom din makt slog jag dem.

11 Ja, jag var omringad på alla sidor, men genom din makt slog jag dem och utplånade dem.

12 De svärmade runt mig som bin, men de slocknade lika fort som en eld bland törnbuskar. Och i Herrens namn utplånade jag dem.

13 De gjorde sitt bästa för att döda mig, men Herren hjälpte mig!

14 Han är min styrka och min sång i stridens hetta, och nu har han låtit mig segra.

15-16 Lyssna till glädjeropen och sången från Guds folk: Herren har med makt utfört sina väldiga gärningar. Han har lyft sin hand till segertecken!

17 Jag behöver inte dö, i stället får jag leva och berätta vad han gjort.

18 Herren har straffat mig hårt, men inte överlämnat mig åt döden.

Ordspråksboken 15:24-26

24 De gudfruktiga går målmedvetet den väg som leder till livet, inte den väg som leder till döden.

25 Herren river ner de högfärdigas hus, men om änkors egendom har han omsorg.

26 Herren hatar de ogudaktigas tankar, men gläder sig åt vänliga ord.

Swedish New Living Bible (Nya Levande Bibeln) (SVL)

Copyright © 1974, 1977, 1987, 1995, 2003, 2004 by Biblica, Inc.®