The Daily Audio Bible
Today's audio is from the NLT. Switch to the NLT to read along with the audio.
Natan anklagar David
1-2 Herren sände profeten Natan till David, och Natan berättade:Två män bodde i samma stad. En var mycket rik och ägde många fårhjordar och mycket getter.
3 Den andre var mycket fattig och ägde inget annat än ett litet lamm, som han hade lyckats köpa. Lammet växte upp bland barnen i familjen. Han matade det från sin egen tallrik, lät det dricka ur sin egen mugg och bar det i sina armar som om det varit hans egen lilla dotter.
4 Nu kom det en gäst till den rike mannens hem, men i stället för att slakta ett lamm från sina egna hjordar till middag åt gästen, tog han den fattige mannens lamm och lagade till det.
5 David blev rasande och skrek: Jag svär vid den levande Guden, att en man som gör något sådant borde dödas.
6 Han borde få betala tillbaka fyra lamm till den fattige mannen i stället för det han stal och för sin brist på barmhärtighet.
7 Då sa Natan till David: Du är den rike mannen! Herren, Israels Gud, säger: 'Jag gjorde dig till kung över Israel och räddade dig från Sauls makt .
8 Jag gav dig hans palats och hans hustrur, och jag gav dig hela Israel och Juda. Om det inte hade varit tillräckligt, så skulle jag ha gett dig ännu mycket mer.
9 Varför har du då föraktat Guds lagar och gjort något så ont? Du har mördat Uria och tagit hans hustru! Du lät ammoniterna döda honom!
10 Från och med nu ska ett hotande svärd alltid hänga över din familj. Genom att ta Urias hustru har du visat brist på respekt för mig.
11 För den här sakens skull ska jag se till att din egen familj blir din olycka. Ja, jag ska överlämna dina hustrur åt en annan man, en som står dig nära, och han kommer att ligga med dem mitt på ljusa dagen.
12 Du gjorde det i hemlighet, men jag ska göra det öppet mot dig, och inför hela Israel.'
13 Jag har syndat mot Herren, bekände då David för Natan.Natan svarade: Ja, men Herren har förlåtit dig, och du behöver inte dö för denna synd.
14 Men du har gett Herrens fiender många tillfällen att förakta och häda honom, och därför kommer ditt barn att dö.
Davids och Bat-Sebas barn dör
15 Efter det att Natan återvänt hem såg Herren till att Bat-Sebas barn blev sjukt.
16 David tiggde då Herren om att han skulle skona barnet, och själv åt han inte utan låg om nätterna inför Herren på bara marken.
17 Tjänarna i hans hushåll bad honom att stiga upp och äta tillsammans med dem, men han vägrade.
18 Den sjunde dagen dog barnet, men Davids rådgivare var rädda för att tala om det för honom.Han var alldeles utom sig när pojken var sjuk, sa de. Vad ska han nu ta sig till, när vi berättar att han har dött?
19 Men när David såg att de viskade till varandra, förstod han vad som hänt.Har barnet dött? frågade han. Ja, svarade de.
20 Då reste sig David från marken, tvättade sig och bytte kläder och gick in i Herrens tält och tillbad. Sedan återvände han till palatset för att äta,
21 och hans rådgivare blev förvånade:Vi förstår oss inte på dig, sa de till honom. Medan barnet fortfarande levde, grät du och vägrade att äta, men nu när barnet har dött, slutar du att sörja och äter som vanligt.
22 David svarade: Jag fastade och grät medan barnet levde, för jag tänkte: 'Vem vet, kanske kommer Herren att vara barmhärtig mot mig och låter pojken leva.'
23 Men varför ska jag fasta nu när han är död? Kan jag någonsin få honom tillbaka? En dag ska jag gå till honom, men han kommer aldrig tillbaka till mig.
24 David tröstade Bat-Seba. När han sedan låg med henne blev hon med barn igen, och hon födde en son som de kallade Salomo. Herren älskade det barnet
25 och lät hälsa genom profeten Natan att han skulle kallas Jedidja, Herrens älskling.
David besegrar ammoniterna
26-27 Under tiden hade Joab och den israelitiska armén lyckats inta Rabba, Ammons huvudstad, och Joab skickade detta meddelande till David: Jag har intagit Rabbas vattenreservoar!
28 Mönstra nu resten av armén och belägra och inta staden. Annars gör jag det och då får den bära mitt namn.
29-30 Då mönstrade David hela sin armé och tågade mot Rabba. Han anföll och intog staden. Stora mängder byte fördes tillbaka till Jerusalem. David tog kronan från kungens huvud och satte den på sitt eget. Den var gjord i rent guld med infattade stenar och vägde trettiofem kilo.
31 Han gjorde folket i staden till slavar och satte dem i arbete med sågar, yxor och tröskverk och att tillverka tegelsten. På samma sätt behandlade han invånarna i alla ammoniternas städer, innan han återvände med armén till Jerusalem.
16 Jag har sagt er detta för att ni inte ska tveka inför allt som ligger framför er.
2 Ni kommer att bli utestängda från synagogorna, ja, det ska gå så långt att de som dödar er ska tycka att de tjänar Gud.
3 Och att de gör det beror på att de aldrig har känt Fadern eller mig.
4 Ja, jag säger er detta nu så att ni inte blir överraskade när det händer. Jag har inte sagt det till er tidigare eftersom jag hela tiden har varit hos er.
Jesus undervisar om den helige Ande
5 Men nu ska jag gå bort till den som sände mig, och ingen av er frågar varför jag går bort.
6 Ni är bedrövade och sörjer över vad jag sagt er.
7 Men det är faktiskt bäst för er att jag går bort, annars kan inte den komma i mitt ställe som ska hjälpa och trösta er. Om jag går bort så kommer han, för jag ska sända honom till er.
8 Och när han har kommit ska han öppna människornas ögon så att de ser sin synd och förstår Guds rättfärdighet och hans domar.
9 För deras synd består i att de inte tror på mig.
10 Guds rättfärdighet visar sig däri att jag går till Fadern, och ni ser mig inte mer.
11 Och Guds dom består i att denna världens furste redan är dömd.
12 Det är så mycket jag vill säga er, men ni kan inte förstå det nu.
13 När den helige Ande - som är sanningen - kommer, ska han leda er fram till hela sanningen. Han ska inte tala i egen sak, utan endast förmedla vad han har hört. Också vad som väntar er i framtiden ska han berätta för er.
14 Han ska upphöja mig och ära mig genom att visa er min härlighet.
15 Allt vad Fadern har tillhör mig. Därför kan jag med rätta säga: Allt vad han visar er kommer från mig.
16 Snart är jag borta och ni ser mig inte längre. Men det dröjer inte länge förrän ni får se mig igen.
Jesus uppmanar lärjungarna att be i hans namn
17-18 Vad talar han om? frågade lärjungarna. Han säger ju att snart är han borta och sedan att vi ska få se honom igen. Och vad menar han med 'att gå till Fadern?' Vi vet inte vad det betyder.
19 Jesus märkte att de ville fråga om något så han sa: Ni frågar er vad jag menar?
20 Världen kommer att glädja sig över vad som ska hända mig, och ni kommer att gråta. Men er gråt ska plötsligt vändas i underbar glädje när ni ser mig igen.
21 Det blir som när en kvinna föder barn. Så fort barnet är fött glömmer hon smärtan, och hon känner djup lycka över att en människa är född till världen.
22 Ni sörjer nu, men jag ska se er igen, och då kommer ni att bli glada, och ingen kan ta den glädjen från er.
23 Då behöver ni inte fråga mig om någonting. Ni kan gå direkt till Fadern, och han ska ge er vad ni ber om därför att ni använder mitt namn.
24 Ni har inte försökt det förut, men börja nu. Be i mitt namn så ska ni få, och er glädje ska bli fullkomlig.
25 Vad jag vill säga er har jag hitintills förklarat med exempel, men den tid ska komma när detta inte längre är nödvändigt, utan jag kan tala öppet till er, utan bilder och omskrivningar och låta er veta allt om Fadern.
26 Då kan ni be i mitt namn och vända er direkt till honom. Och jag behöver inte be Fadern besvara era önskemål,
27 för Fadern själv älskar er innerligt därför att ni älskar mig och tror att jag kom från Fadern.
28 Ja, jag kom från Fadern till världen och ska lämna världen för att återvända till Fadern.
29 Äntligen talar du i klartext, sa lärjungarna, och inte i gåtor.
30 Nu förstår vi att du vet allt och inte behöver ha någon som lär dig någonting. Därför tror vi att du kommer från Gud.
31 Tror ni verkligen det? svarade Jesus.
32 Men den stund kommer, ja, den är faktiskt redan här, när ni ska skingras och återvända var och en till sitt och lämna mig ensam. Men inte ens då ska jag vara ensam för Fadern är med mig.
33 Jag har sagt er allt detta för att ni ska ha frid i era hjärtan och sinnen. Här på jorden kommer ni att möta många sorger och bedrövelser, men var vid gott mod för jag har segrat över världen.
65 Herre, du är god mot mig, precis som du har lovat.
66 Ge mig nu både förstånd och kunskap, för dina lagar är mina vägvisare.
67 Jag gick vilse, tills du straffade mig. Nu följer jag noggrant allt du säger.
68 Du är god och gör bara gott. Hjälp mig att förstå din lag!
69 Människor har oförskämt ljugit om mig, men sanningen är att jag har följt dina bud av hela mitt hjärta.
70 Deras sinnen är förmörkade och de förstår inget, men jag förstår att jag måste följa din lag.
71-72 För mig var det bra att jag fick erkänna: Nu är det slut med mig. Då först lärde jag mig vilken hjälp dina bud ger. De är värdefullare för mig än silver och guld!
73 Herre, min Skapare, du har gett mig livet. Ge mig nu insikt så att jag förstår dina lagar!
74 Alla som bekänner och litar på dig ska välkomna mig, eftersom jag också litar på ditt ord.
75-77 Herre, jag vet att dina beslut är rätta och att ditt straff bara gjorde mig gott. Trösta mig nu med din nåd, precis som du har lovat. Förbarma dig och hjälp mig, så att jag får leva. Din lag är ju min stora glädje.
78 Låt dessa oförskämda människor få skämmas, för de har varit orättvisa mot mig med alla sina lögner. Jag däremot vill tänka på dina befallningar.
79 Låt alla andra som ärar och litar på dig komma till mig för att samtala om dina lagar!
80 Hjälp mig att helt och fullt lyda alla dina bud. Då behöver jag aldrig skämmas över mig själv.
4 Herren har skapat allt för sina egna syften, till och med de ogudaktiga, som kommer att få sina straff.
5 Herren avskyr de högfärdiga. Du kan vara säker på att han aldrig ska låta dem komma undan sitt straff.
Copyright © 1974, 1977, 1987, 1995, 2003, 2004 by Biblica, Inc.®