The Daily Audio Bible
Today's audio is from the NIV. Switch to the NIV to read along with the audio.
David sörjer Saul och Jonatan
1-2 När Saul hade dött återvände David till Siklag efter segern över amalekiterna. Han stannade där i två dagar. Den tredje dagen kom en man från Sauls läger med kläderna sönderrivna och jord på huvudet som tecken på sorg. Han föll ner inför David i djup vördnad.
3 Var kommer du ifrån? frågade David.Från Israels armé, svarade mannen.
4 Vad har hänt? frågade David. Berätta!Mannen svarade: Hela vår armé flydde. Tusentals män ligger döda och skadade på fälten, och Saul och hans son Jonatan är döda.
5 Hur kan du vara så säker på det?
6 Jag råkade vara på berget Gilboa. Där såg jag Saul vila sig mot sitt spjut medan fiendens vagnar närmade sig honom.
7 När han såg mig, bad han mig komma fram till honom.
8 'Vem är du?' frågade han mig.'En amalekit
9 'Kom och befria mig från mina plågor
10 Då dödade jag honom, för jag visste att han inte skulle kunna överleva. Sedan tog jag hans krona och hans armband för att överlämna till dig, herre.
11 När David och hans män hörde de dåliga nyheterna slet de sönder sina kläder i sorg.
12 De fastade, grät och sörjde hela dagen över Saul och hans son Jonatan och över Herrens folk och över Israels soldater, som alla hade dött den dagen.
13 Sedan frågade David den unge mannen som hade kommit med nyheterna: Var kommer du ifrån? Han svarade: Jag är en amalekit, och lever här som en främling.
14 Hur vågade du lyfta din hand mot Guds utvalde kung? frågade David.
15 Han kallade på en av sina soldater och sa: Döda honom! Soldaten gjorde som David befallt och amalekiten föll ner död.
16 Du får skylla dig själv, hade David sagt till honom, för du har ju erkänt att du dödade Guds smorde kung.
Davids sång till Saul och Jonatan
17-18 Sedan sjöng David en sorgesång över Saul och Jonatan, och efteråt befallde han att folket i Israel skulle lära sig sången. Den upptecknades i Den redliges bok.
19 O Israel, din stolthet och glädje ligger slagen på höjderna.Mäktiga hjältar har fallit.
20 Låt inte filisteerna veta, avslöja inget i Gat och Askelon,för att inte alla där ska skratta av skadeglädje.
21 Du Gilboa berg, jag önskar dig varken dagg eller regn,eller skördar på dina sluttningar.Där har den mäktige Saul dött, hans sköld är ej längre smord med olja.
22 Varken Jonatans båge eller Sauls svärd återvände otillfredsställda från slagfältets blod och kampen med mäktiga fiender.
23 Saul och Jonatan, så älskade och ärade i livet, tillsammans även i döden.
24 Israels döttrar, gråt över Saul, som klädde er så vackert i scharlakan och guld.
25 Mäktiga hjältar har fallit i striden.Jonatan ligger slagen på stridsfältet.
26 Jag sörjer dig, Jonatan, min bror! Du var mig så kär.Din broderskärlek och vänskap var mer för mig än kvinnors kärlek.
27 De mäktiga har fallit, och vapnen är krossade.
Juda kröner David till kung
2 Efter en tid frågade David Herren: Ska jag flytta tillbaka till Juda? Och Herren svarade: Ja!Till vilken stad ska jag flytta? Herren svarade: Till Hebron.
2 David flyttade då dit med sina båda hustrur, Ahinoam från Jisreel och Abigail, Nabals änka från Karmel.
3 Han tog också med sig sina män och deras familjer dit.
4 Styresmännen i Juda kom till Hebron. De smorde David med olja och krönte honom till kung över hela Juda.När David hörde att männen i Jabes i Gilead hade begravt Saul,
5 skickade han dem detta budskap: Herren ska välsigna er för den heder ni visat mot er kung.
6 Herren ska vara trofast mot er och belöna er, och det ska jag också göra därför att ni handlat som ni gjort.
7 Fortsätt att vara starka och modiga. Saul är död, men Juda har smort mig till er kung.
Abner kröner Is-Boset till kung
8 Men Abner, Ners son och Sauls befälhavare, hade gått till Mahanaim för att kröna Sauls son Is-Boset till kung.
9 Is-Boset blev kung över Gilead, Asur, Jisreel, Efraim, Benjamins stam och resten av Israel.
10-11 Han var fyrtio år gammal när han blev kung, och han regerade i Mahanaim i två år.
Jesus förklarar varför han måste dö
20 Några greker, som kommit till Jerusalem för att vara med om påskfirandet,
21 besökte Filippos, han som var från Betsaida och sa: Herre, vi skulle vilja träffa Jesus.
22 Filippos talade om det för Andreas, och de gick tillsammans till Jesus för att berätta det för honom.
23-24 Jesus svarade att tiden var inne att han skulle återvända till sin härlighet i himlen, och han tillade: Jag måste dö precis som vetekornet faller i jorden och dör. Om jag inte dör kommer jag att förbli ensam som ett enda sädeskorn. Men min död kommer att skapa många nya vetekorn, en rik skörd av nya liv.
25 Den som älskar sitt liv mer än något annat ska förlora det, men den som utan förbehåll ger det till Gud ska vinna det och få evigt liv.
26 Men om dessa greker vill bli lärjungar till mig, så säg till dem att de ska komma och följa mig, för mina tjänare måste vara där jag är. Och om de följer mig ska Fadern ära dem.
27 Nu känner jag stor ångest. Men jag kan ju inte be: 'Far, rädda mig från det som ligger framför mig'? Nej, det är ju därför jag har kommit.
28 Far, låt ditt namn bli upphöjt och ärat!Då hördes en röst från himlen som sa: Jag har redan låtit det ske, och genom din död ska jag låta det ske igen.
29 När folket hörde rösten trodde några av dem att det var åskan, medan andra menade att en ängel hade talat till honom.
30 Sedan sa Jesus till dem: Rösten hördes för er skull, inte för min.
31 Tiden för världens dom är nu inne. Det är dags för Satan, världens furste, att bli utkastad.
32 Och när jag har lyfts upp på korset ska jag dra alla till mig.
33 Han sa detta för att göra klart för dem hur han skulle dö.
34 Dö, undrade folket. Vi trodde att Messias skulle leva i evighet och aldrig dö. Varför säger du att han ska dö? Vilken Messias talar du egentligen om?
35 Jesus svarade: Mitt ljus ska lysa för er ännu en liten tid. Vandra i det medan ni kan, och gå dit ni vill gå innan mörkret kommer för då är det för sent att hitta vägen.
36 Använd er av ljuset medan det finns. Då kommer ni att bli ljusbärare. Sedan Jesus hade sagt detta gick han bort och gömde sig för dem.
Det är många som inte tror på Jesus som Messias
37 Men trots alla under han hade gjort trodde de flesta inte att han var Messias.
38 Det var precis vad profeten Jesaja hade förutsagt: Herre, vem ska tro oss? Vem ska acceptera Guds mäktiga under som bevis?
39 De kunde helt enkelt inte tro för Jesaja har också sagt:
40 Gud har förblindat deras ögon och förhärdat deras hjärtan, så att de varken kan se eller förstå eller vända sig till mig så att jag kan bota dem.
41 Jesaja kunde säga detta om Jesus för han hade nämligen i förväg fått se Messias härlighet.
42 Många av de judiska ledarna trodde ändå att han var Messias, men vågade inte bekänna det för någon, eftersom de var rädda att fariseerna skulle utesluta dem ur synagogan.
43 För dem betydde det mer att vara accepterad av människor än av Gud.
Jesus sammanfattar sitt budskap
44 Jesus ropade till folket: Om ni tror på mig så tror ni också på Gud.
45 För när ni ser mig så ser ni den som har sänt mig.
46 Jag har kommit som ett ljus för att lysa i denna mörka värld, så att alla som tror på mig inte längre ska behöva vandra i mörkret.
47 Om någon hör mig och inte lyder mig så dömer inte jag honom, för jag har kommit för att frälsa världen, inte för att döma den.
48 Men alla de som säger nej till mig och inte lyssnar till mig kommer att dömas på domens dag av de ord som jag har talat.
49 För detta är inte mina egna tankar, utan jag har sagt er vad Fadern vill att jag ska säga er.
50 Jag vet att hans ord leder till evigt liv, och vad han ber mig säga, det säger jag.
19 Öppna templets portar för mig! Jag vill gå in genom dem och ge honom mitt tack!
20 Dessa portar är Herrens portar, och endast de som tjänar Herren, får gå in genom dem.
21 Herre, jag tackar dig innerligt för att du har besvarat min bön och räddat mig.
22 Den sten som inte dög åt byggnadsarbetarna har nu blivit en hörnsten.
23 Detta är Herrens verk, det är fantastiskt att få se det med egna ögon.
24 Herren har förberett denna festdag för oss, därför är vi glada och jublar.
25 Herre, hjälp oss och ge oss framgång i allt vad vi gör!
26 Välsignad är den som kommer, den som är sänd av Herren till oss. Vi välsignar er från templet.
27-28 Herren Gud är vårt ljus. Jag bär fram mitt offer på altaret inför honom, för han är min Gud och jag vill tacka och lova honom.
29 Tacka Herren, för hans godhet! Hans nåd varar för evigt.
27 Oärligt förtjänta pengar för olycka med sig för hela familjen, men att vägra att ta emot mutor ger ett långt liv.
28 En god människa tänker på vad hon säger. En ond människa häver däremot ur sig precis vad som helst.
Copyright © 1974, 1977, 1987, 1995, 2003, 2004 by Biblica, Inc.®