The Daily Audio Bible
Today's audio is from the NLT. Switch to the NLT to read along with the audio.
Som en lerkruka ska Juda krossas
19 Så sade Herren: Gå och köp dig en lerkruka av krukmakaren. Ta med dig några av folkets äldste och prästernas äldste 2 och gå ut till Hinnoms sons dal[a] framför Lerskärvsporten och ropa där ut de ord som jag kommer att tala till dig. 3 (A) Du ska säga:
”Hör Herrens ord, ni Juda kungar och ni Jerusalems invånare! Så säger Herren Sebaot, Israels Gud: Se, jag ska låta en sådan olycka drabba denna plats att det ska ringa i öronen på var och en som hör det. 4 De har övergett mig och vanärat denna plats och där tänt rökelse åt andra gudar som varken de själva eller deras fäder eller Juda kungar har känt. De har uppfyllt denna plats med oskyldigt blod 5 (B) och byggt baalshöjder för att bränna upp sina barn i eld till brännoffer åt Baal, fastän jag aldrig har befallt eller talat om eller ens tänkt mig det.
6 Se, därför ska dagar komma, säger Herren, då man inte mer ska kalla denna plats Tofet eller Hinnoms sons dal, utan Dråpdalen. 7 (C) Jag ska på denna plats göra Juda och Jerusalems rådslag om intet och jag ska låta dem falla för sina fienders svärd och för dem som vill ta deras liv. Deras döda kroppar ska jag ge till mat åt himlens fåglar och markens djur. 8 (D) Jag ska göra denna stad till häpnad och hån. Alla som går förbi ska häpna och vissla på grund av alla dess plågor. 9 (E) Och jag ska låta dem äta sina egna söners och döttrars kött, den ene ska tvingas äta den andres kött. I sådan nöd och sådan svårighet ska de komma genom sina fiender och genom dem som vill ta deras liv.”
10 Sedan ska du krossa krukan inför ögonen på männen som har gått med dig, 11 (F) och du ska säga till dem: ”Så säger Herren Sebaot: Jag ska krossa detta folk och denna stad på samma sätt som man krossar ett lerkärl så att det inte kan bli helt igen. Och man ska begrava i Tofet därför att det inte finns någon annan plats att begrava på. 12 Så ska jag göra med denna plats, säger Herren, och med dess invånare. Jag ska göra denna stad lik Tofet. 13 (G) Och husen i Jerusalem och Juda kungars hus ska bli lika orena som Tofets plats, alla de hus där man tänt rökelse på taken åt himlens hela härskara[b] och utgjutit dryckesoffer åt andra gudar.”
14 När Jeremia kom tillbaka från Tofet dit Herren hade sänt honom för att profetera, ställde han sig i förgården till Herrens hus och sade till allt folket: 15 (H) ”Så säger Herren Sebaot, Israels Gud: Se, jag ska sända allt ont över denna stad och alla dess lydstäder som jag har uttalat över den, för de har varit hårdnackade och inte lyssnat till mina ord.”
Jeremia och prästen Pashur
20 (I) När prästen Pashur, Immers son, som var överuppsyningsman i Herrens hus, hörde Jeremia profetera dessa ord, 2 (J) lät han misshandla profeten Jeremia och satte honom i stocken i Övre Benjaminsporten till Herrens hus.
3 (K) Men när Pashur dagen därpå släppte Jeremia ur stocken, sade Jeremia till honom: ”Herren kallar dig inte Pashur utan Magor-Missabib[c], 4 för så säger Herren: Jag ska göra dig till en skräck för både dig själv och alla dina vänner. De ska falla för sina fienders svärd och dina ögon ska se det. Hela Juda ska jag ge i den babyloniske kungens hand, och han ska föra bort dem till Babel och döda dem med svärd. 5 (L) Alla rikedomar, ägodelar och dyrbarheter i denna stad och Juda kungars alla skatter ska jag ge i deras fienders hand. De ska ta det som byte och föra det till Babel.
6 (M) Och du själv, Pashur, ska gå i fångenskap med alla som bor i ditt hus. Du ska komma till Babel, där ska du dö, och där ska du begravas med alla dina vänner som du har profeterat lögn för.”
Profetens klagan inför Herren
7 (N) Du, Herre, övertalade mig,
och jag lät mig övertalas.
Du grep mig
och besegrade mig.
Jag har blivit till ständigt åtlöje,
alla hånar mig.
8 Så ofta jag talar måste jag klaga,
ropa över våld och förtryck,
för Herrens ord drar spott och spe
över mig dagen lång.
9 (O) Men jag tänkte:
Jag vill glömma honom
och inte mer tala i hans namn.
Då blev det som en brinnande eld
i mitt hjärta, instängd i mitt inre.
Jag ansträngde mig
att hålla den inne
men lyckades inte.
10 (P) Jag hör många förtala mig,
det är skräck från alla håll:
”Ange honom!”
”Ja, vi ska ange honom!”
Alla som stått mig nära
väntar på att jag ska falla.
”Kanske låter han lura sig,
så kan vi besegra honom
och ta hämnd på honom.”
11 (Q) Men Herren är med mig
som en mäktig hjälte.
Därför ska mina förföljare falla
och inte besegra mig.
De ska stå där med stor skam,
för de har handlat utan förstånd.
De ska drabbas av evig vanära
som inte ska glömmas.
12 (R) Herre Sebaot,
du prövar den rättfärdige,
du ser hjärtan och njurar[d].
Låt mig se din hämnd på dem,
för jag har överlämnat min sak
till dig.
13 Sjung till Herren, lova Herren,
för han räddar den fattiges själ
ur de ondas hand.
14 (S) Förbannad[e] är den dag
då jag föddes!
Låt inte dagen då min mor
födde mig bli välsignad!
15 Förbannad är den man
som meddelade min far:
”Du har fått en son!”
och gjorde honom mycket glad.
16 (T) Låt det gå den mannen
som det gick för de städer
som Herren förstörde
utan att ångra det.
Låt honom få höra sorgerop
på morgonen
och stridsrop mitt på dagen,
17 eftersom han inte dödade mig
i moderlivet
så att min mor fick bli min grav
och hennes moderliv havande
för alltid.
18 Varför kom jag ut ur moderlivet
för att se möda och bedrövelse
och sluta mina dagar i skam?
Herrens ord till kung Sidkia
21 Detta ord kom till Jeremia från Herren när kung Sidkia sände Pashur, Malkias son, och prästen Sefanja, Maasejas son, till honom för att säga: 2 (U) ”Fråga Herren för oss, för nu har Babels kung Nebukadressar[f] angripit oss. Kanske Herren vill göra med oss som vid alla hans tidigare under och får honom att dra bort[g] ifrån oss.”
3 Jeremia svarade dem: ”Så ska ni säga till Sidkia: 4 Så säger Herren, Israels Gud: Se, jag ska vända de vapen ni har i er hand och använder mot Babels kung och kaldeerna som belägrar er utanför muren. Jag ska samla dem inne i denna stad, 5 (V) och jag ska själv strida mot er med uträckt hand och stark arm, i vrede, harm och stor förbittring. 6 Jag ska slå dem som bor i denna stad, både människor och djur. I svår pest ska de dö.
7 (W) Därefter, säger Herren, ska jag överlämna Juda kung Sidkia och hans tjänare och folket som är kvar i denna stad efter pesten, svärdet och svälten till Babels kung Nebukadressar, till deras fiender och dem som vill ta deras liv. Han ska slå dem med svärd, han ska inte skona dem och inte visa någon medkänsla eller något förbarmande.
8 (X) Till detta folk ska du säga: Så säger Herren: Se, jag lägger fram för er vägen till livet och vägen till döden. 9 (Y) Den som stannar kvar i denna stad ska dö genom svärd, svält eller pest, men den som går ut och ger sig åt kaldeerna som belägrar er, han ska få leva och få sitt liv som ett byte.
10 (Z) För jag har vänt mitt ansikte mot denna stad, till olycka och inte till välgång, säger Herren. Den ska ges i den babyloniske kungens hand, och han ska bränna upp den i eld.
11 Och du ska säga till Juda kungahus: Hör Herrens ord, 12 (AA) ni av Davids ätt! Så säger Herren: Döm rätta domar varje morgon och rädda den plundrade ur förtryckarens hand. Annars bryter min vrede fram som en eld och brinner utan att någon kan släcka, på grund av deras onda gärningar.
13 (AB) Se, jag är emot dig, du som bor i dalen, du klippa på slätten, säger Herren, ni som säger: Vem kan angripa oss? Vem kan tränga in i våra boningar? 14 (AC) Jag ska straffa er så som era gärningar förtjänar, säger Herren. Jag ska tända en eld i er skog, och den ska förtära allt omkring den.”
4 (A) Men ni, bröder, lever inte i mörker så att den dagen kan överraska er som en tjuv. 5 (B) Ni är alla ljusets barn och dagens barn. Vi tillhör inte natten eller mörkret. 6 (C) Låt oss därför inte sova som de andra utan hålla oss vakna och nyktra. 7 De som sover, de sover om natten, och de som berusar sig är berusade om natten. 8 (D) Men vi som tillhör dagen ska vara nyktra, iförda tron och kärleken som rustning och hoppet om frälsning som hjälm. 9 (E) Gud har inte bestämt oss till att drabbas av vredesdomen utan till att vinna frälsning genom vår Herre Jesus Kristus. 10 (F) Han har dött för oss för att vi ska leva med honom, vare sig vi är vakna eller insomnade. 11 (G) Uppmuntra därför varandra och uppbygg varandra, så som ni redan gör.
Förmaningar
12 (H) Vi ber er, bröder, att uppskatta dem som arbetar bland er och leder er i Herren och förmanar er. 13 (I) Visa dem den största kärlek för det arbete de gör. Håll frid med varandra. 14 (J) Vi upp-manar er, bröder: förmana de oansvariga, uppmuntra de missmodiga, ta hand om de svaga och ha tålamod med alla. 15 (K) Se till att ingen lönar ont med ont, utan sträva alltid efter att göra gott både mot varandra och mot alla.
16 (L) Var alltid glada, 17 (M) be utan uppehåll 18 (N) och tacka Gud i allt. Detta är Guds vilja med er i Kristus Jesus. 19 (O) Släck inte Anden. 20 (P) Förakta inte pro-fetior, 21 (Q) men pröva allt, behåll det goda 22 och håll er borta från allt slags ont.
Slutönskan
23 (R) Må fridens Gud själv helga er helt och fullt, och må er ande, själ och kropp bevaras hela så att ni är utan fläck när vår Herre Jesus Kristus kommer. 24 (S) Trofast är han som kallar er, han ska också utföra sitt verk.
25 (T) Bröder, be även för oss. 26 (U) Hälsa alla bröderna med en helig kyss[a]. 27 (V) Lova mig inför Herren att brevet blir uppläst för alla bröderna. 28 (W) Vår Herre Jesu nåd vare med er.
Dom över orättfärdiga ledare
Gud står i gudaförsamlingen[b],
bland gudarna håller han dom:
2 (B) "Hur länge ska ni döma orätt
och ta de gudlösas parti? Sela
3 (C) Skipa rätt för den svage
och faderlöse,
ge den förtryckte
och fattige rättvisa!
4 Befria den svage och fattige,
rädda honom
från de gudlösas hand!"
5 De vet inget och förstår inget,
de vandrar i mörker.
Jordens alla grundvalar vacklar.
6 (D) "Jag har sagt att ni är gudar,
att ni alla är den Högstes söner.[c]
7 (E) Men ni kommer att dö
som människor dör
och falla som alla furstar faller."
8 (F) Grip in, Gud!
Håll dom över jorden,
för alla folk är din egendom.
9 (A) Lägg fram din egen sak
mot din motpart,
men röj inte någon annans
hemlighet.
10 Annars kan den som hör det
klandra dig,
och du får dåligt rykte
för all framtid.
Svenska Folkbibeln 2015, Copyright © 2015 by Svenska Folkbibeln Foundation