The Daily Audio Bible
Today's audio is from the NRSVUE. Switch to the NRSVUE to read along with the audio.
54 Sorgerop hörs från Babel
och stor förödelse
från kaldeernas land,
55 för Herren ödelägger Babel
och gör slut på
det stora larmet därinne.
Deras vågor brusar
som stora vatten,
dånet av dem ljuder högt,
56 (A) för över Babel kommer en
som ödelägger,
och hjältarna där tas till fånga,
deras bågar bryts sönder.
Herren är en vedergällningens Gud,
han lönar till fullo.
57 Jag ska göra dem druckna,
Babels furstar och visa,
dess ståthållare, styresmän
och hjältar.
De ska somna in i en evig sömn
och aldrig mer vakna,
säger Kungen.
Herren Sebaot är hans namn.
58 (B) Så säger Herren Sebaot:
Babels breda murar
ska rivas ner i grund,
och de höga portarna
ska brännas upp i eld.
Så mödar sig folken för intet
och folkslagen arbetar sig trötta
för det som blir lågornas rov.
59 Detta är vad profeten Jeremia befallde Seraja, son till Neria[a], son till Mahaseja, då denne begav sig till Babel med Juda kung Sidkia i hans fjärde regeringsår[b]. Seraja var nämligen kvartermästare.
60 Jeremia skrev ner i en och samma bok all den olycka som skulle drabba Babel, allt detta som nu är skrivet om Babel. 61 Jeremia sade till Seraja: ”När du kommer till Babel, se då till att du läser upp allt detta. 62 Och du ska säga: Herre, du har själv talat om denna plats att du vill fördärva den så att ingen mer ska bo här, varken människa eller djur, för den ska vara en ödemark för all framtid. 63 (C) Och när du har läst upp hela boken, ska du binda en sten vid den och kasta den mitt i floden Eufrat 64 och säga: På samma sätt ska Babel sjunka ner och aldrig mer komma upp på grund av den olycka som jag ska låta drabba det. Och de ska gå under.”
Här slutar Jeremias ord.[c]
Sidkia blir kung i Juda
52 (D) Sidkia var tjugoett år när han blev kung och han regerade elva år[d] i Jerusalem. Hans mor hette Hamital och hon var dotter till Jeremia från Libna.
2 Han gjorde det som var ont i Herrens ögon, så som Jojakim hade gjort. 3 (E) Det var på grund av Herrens vrede som detta skedde med Jerusalem och Juda tills han förkastade dem från sitt ansikte. Och Sidkia gjorde uppror mot Babels kung. 4 (F) På tionde dagen i den tionde månaden av Sidkias nionde regeringsår kom Babels kung Nebukadressar med hela sin här till Jerusalem och belägrade staden. De byggde en belägringsmur runt omkring den. 5 Staden var belägrad ända till kung Sidkias elfte regeringsår.
6 Men på nionde dagen i den fjärde månaden[e] var svälten så stor i staden att folket i landet inte hade något att äta. 7 Staden stormades och allt krigsfolket flydde och drog ut ur staden under natten genom porten mellan de båda murarna, den port som ledde till den kungliga trädgården, medan kaldeerna låg runt omkring staden. De tog vägen mot Hedmarken.
8 Men kaldeernas här förföljde kungen och hann upp Sidkia på Jerikos hedmarker, sedan hela hans här hade övergett honom och skingrats. 9 Kaldeerna grep kungen och förde honom till den babyloniske kungen i Ribla i Hamats land. Där uttalade denne sin dom över honom. 10 (G) Och Babels kung lät avrätta Sidkias barn inför hans ögon. Dessutom lät han också avrätta alla Juda furstar i Ribla. 11 På Sidkia själv lät han sticka ut ögonen och lät fängsla honom med kopparkedjor. Den babyloniske kungen förde honom till Babel och lät honom sitta i fängelse ända till hans dödsdag.
Templet förstörs
12 På tionde dagen i den femte månaden av den babyloniske kungen Nebukadressars nittonde regeringsår kom den babyloniske kungens tjänare Nebusaradan, som var överste för livvakterna, till Jerusalem. 13 Han brände Herrens hus och det kungliga palatset. Alla hus i Jerusalem, alla de förnämas hus, brände han i eld. 14 Alla murar runt omkring Jerusalem bröts ner av hela den här av kaldeer som översten för livvakterna hade med sig. 15 En del av de fattigaste bland folket och den del av folket som var kvar i staden och de överlöpare som hade gått över till Babels kung, liksom den övriga hopen som fanns kvar, dem förde Nebusaradan, översten för livvakterna, bort i fångenskap. 16 Men av de fattigaste i landet lämnade Nebusaradan, översten för livvakterna, kvar några att sköta vingårdarna och åkrarna.
17 (H) Kopparpelarna i Herrens hus, tvättställen och kopparhavet i Herrens hus slog kaldeerna sönder och förde all kopparn till Babel. 18 Och askkärlen, skovlarna, knivarna och alla kopparkärl som hade använts vid gudstjänsten tog de med sig. 19 Likaså tog översten för livvakterna faten, fyrfaten, offerskålarna, askkärlen, ljusstakarna, de andra skålarna och bägarna, allt som var av rent guld eller av rent silver. 20 (I) Vad gäller de två pelarna, havet som var ett enda och de tolv kopparoxarna under, det som kung Salomo hade låtit göra till Herrens hus, så kunde kopparn i alla dessa föremål inte vägas. 21 (J) Vad pelarna angår var den ena pelaren arton alnar hög och en tolv alnar[f] lång tråd mätte omfånget. Den var fyra fingrar tjock och ihålig. 22 Ovanpå den var ett pelarhuvud av koppar, och detta pelarhuvud var fem alnar högt och ett flätverk och granatäpplen fanns på pelarhuvudet runt omkring, allt av koppar. Likadant var det på den andra pelaren också med granatäpplen. 23 Granatäpplena var nittiosex utåt, men tillsammans var granatäpplena på flätverket runt omkring etthundra.
Juda rikes undergång
24 Översten för livvakterna tog översteprästen Seraja och Sefanja, prästen närmast under honom, likaså de tre som höll vakt vid dörren. 25 Och från staden tog han en hovman, den som var anförare för krigsfolket, och sju av kungens närmaste män som påträffades i staden. Likaså tog han överbefälhavarens skrivare, som brukade skriva ut folket i landet till krigstjänst, och 60 andra män av landets folk som påträffades i staden. 26 Dessa tog Nebusaradan, översten för livvakterna, och förde dem till den babyloniske kungen i Ribla. 27 Och Babels kung lät avrätta dem där, i Ribla i Hamats land. Så blev Juda bortfört från sitt land.
28 Antalet av dem som Nebukadressar förde bort var i det sjunde året 3 023 judar 29 och i Nebukadressars artonde regeringsår[g] 832 personer från Jerusalem. 30 I Nebukadressars tjugotredje regeringsår[h] förde Nebusaradan, översten för livvakterna,[i] bort 745 personer. Hela antalet utgjorde 4 600 personer.
Kung Jojakins benådning
31 (K) Men i det trettiosjunde året[j] sedan Juda kung Jojakin hade blivit bortförd i fångenskap, i tolfte månaden på tjugofemte dagen i månaden, tog Babels kung Evil-Merodak[k] – samma år han blev kung – Jojakin, Juda kung, till nåder och förde honom ut ur fängelset. 32 Han talade vänligt med honom och gav honom främsta platsen bland de kungar som var hos honom i Babel. 33 (L) Han fick lägga av sin fångdräkt och ständigt äta vid kungens bord så länge han levde. 34 Ett fast underhåll[l] fick han från kungen i Babel, visst för varje dag, ända till sin dödsdag, så länge han levde.
3 (A) Påminn dem om att de ska underordna sig och lyda myndigheter och makthavare och vara redo till varje god gärning, 2 (B) att inte förolämpa någon utan vara fridsamma och tillmötesgående och alltid visa vänlighet mot alla människor. 3 (C) Vi var ju själva en gång oförnuftiga, trotsiga och vilsna. Vi var slavar under olika begär och lustar, vi levde i ondska och avund, vi var avskyvärda och hatade varandra.
4 (D) Men när Gud, vår Frälsare, uppenbarade sin godhet och kärlek till oss människor 5 (E) frälste han oss, inte för rättfärdiga gärningar som vi hade gjort utan på grund av sin barmhärtighet. Han frälste oss genom ett bad till ny födelse och förnyelse i den helige Ande, 6 (F) som han rikligt utgöt över oss genom Jesus Kristus, vår Frälsare, 7 (G) för att vi ska stå rättfärdiga genom hans nåd och bli arvingar med hopp om evigt liv. 8 (H) Detta är ett ord att lita på, och jag vill att du med kraft inskärper det, så att de som tror på Gud är noga med att göra goda gärningar. Sådant är gott och nyttigt för människorna.
9 (I) Men undvik dumma dispyter och frågor om släktregister och gräl och strider om lagen. Sådant är skadligt och meningslöst. 10 (J) En villolärare[a] ska du ge en första och en andra varning och sedan avvisa, 11 (K) eftersom du vet att en sådan är på fel väg. Han syndar och har dömt sig själv.
Avslutning
12 (L) När jag sänder Artemas[b] eller Tychikus[c] till dig, skynda dig då att komma till mig i Nikopolis[d]. Jag har bestämt mig för att stanna där över vintern. 13 (M) Juristen[e] Zenas och Apollos[f] ska du utrusta ordentligt så att de inte saknar något på resan. 14 (N) Även de våra måste lära sig att göra goda gärningar och fylla nödvändiga behov, så att de inte är utan frukt.
15 Alla som är hos mig hälsar till dig. Hälsa till dem som älskar oss i tron. Nåden vare med er alla.
18 Som en galning som slungar ut
brandfacklor, pilar och död
19 är den som lurar sin nästa
och sedan säger:
”Jag skämtade bara.”
Svenska Folkbibeln 2015, Copyright © 2015 by Svenska Folkbibeln Foundation