The Daily Audio Bible
Today's audio is from the CSB. Switch to the CSB to read along with the audio.
24 Jeremia sade vidare till hela folket och till alla kvinnorna: ”Hör Herrens ord, alla ni av Juda som är i Egyptens land. 25 Så säger Herren Sebaot, Israels Gud: Ni och era hustrur har i handling fullgjort vad ni har sagt med er mun. Ni sade: Vi vill hålla de löften som vi gav: att tända rökelse åt himlens drottning och utgjuta dryckesoffer åt henne. Håll då era löften, ja, uppfyll dem! 26 Hör därför Herrens ord, ni alla av Juda som bor i Egyptens land: Se, jag svär vid mitt stora namn, säger Herren, att i hela Egyptens land ska mitt namn inte mer nämnas av någon judisk mans mun, så att han säger: Så sant Herren Gud lever. 27 (A) För jag ska vaka över dem till deras olycka och inte till deras lycka, och alla män av Juda som är i Egyptens land ska gå under genom svärd och svält tills det är slut med dem. 28 Några få som undkommer svärdet ska få vända tillbaka från Egyptens land till Juda land. Så ska alla som är kvar av Juda och som har kommit till Egyptens land för att bosätta sig där, förstå vems ord som består, mitt eller deras.
29 Detta ska för er vara tecknet på att jag ska straffa er på denna plats, säger Herren, för att ni ska förstå att mina ord om er ska gå i fullbordan till er olycka. 30 (B) Så säger Herren: Se, jag ska utlämna farao Hofra[a], Egyptens kung, till hans fiender och till dem som vill ta hans liv, liksom jag har utlämnat Juda kung Sidkia till Babels kung Nebukadressar, som var hans fiende och ville ta hans liv.”
Ord av tröst till Baruk
45 (C) Detta ord talade profeten Jeremia till Baruk, Nerias son, när han efter Jeremias diktamen skrev ner dessa ord i en bokrulle[b] under Juda kung Jojakims, Josias sons, fjärde regeringsår. Han sade: 2 Så säger Herren, Israels Gud, om dig Baruk: 3 (D) Du säger: ”Ve mig, Herren har lagt ny sorg till min förra plåga! Jag är trött av allt suckande och jag får ingen ro.”
4 Så ska du svara honom: ”Så säger Herren: Se, det jag har byggt upp ska jag riva ner, och det jag har planterat ska jag rycka upp. Detta gäller hela jorden. 5 (E) Och du begär stora ting för dig! Begär inte något sådant. Se, jag ska låta olycka drabba allt kött, säger Herren. Men dig ska jag låta vinna ditt liv som ett byte, vart du än beger dig.”
Profetia om Egypten
46 Detta är Herrens ord som kom till Jeremia om hednafolken.
2 (F) Om Egypten.
Angående den egyptiske kungen farao Nekos här som stod vid floden Eufrat nära Karkemish[c] och blev slagen av Babels kung Nebukadressar i Juda kung Jojakims, Josias sons, fjärde regeringsår.
3 Gör i ordning sköld och skydd[d]
och ryck fram till strid!
4 Spänn för hästarna,
sitt upp på springarna
och ställ upp er
med hjälmarna på.
Gör spjuten blanka,
klä er i pansar.
5 Vad ser jag?
De är förfärade,
de viker tillbaka,
deras hjältar blir slagna och flyr
utan att vända sig om.
Det är skräck från alla håll,
säger Herren.
6 (G) Inte ens den snabbaste kan fly,
inte ens hjälten
kan komma undan.
Norrut, vid floden Eufrat,
där stapplar de och faller.
7 Vem är det som stiger som Nilfloden,
likt strömmar
av framvällande vatten?
8 (H) Det är Egypten
som stiger som Nilfloden,
likt strömmar
av framvällande vatten.
Han säger:
”Jag ska dra upp
och täcka landet,
jag ska förstöra städerna
och dem som bor i dem.”
9 Dra dit upp, ni hästar,
storma fram, ni vagnar.
Dra ut, ni hjältar,
nubier och puteer,
rustade med sköldar,
och ludeer[e],
rustade med bågar
som de spänner.
10 (I) Detta är Herren Gud Sebaots dag,
en hämndens dag
då han hämnas
på sina motståndare.
Svärdet frossar sig mätt,
det dricker sig rusigt
av deras blod,
för detta är ett slaktoffer
åt Herren Gud Sebaot
i Nordlandet vid floden Eufrat.
11 (J) Dra upp till Gilead
och hämta balsam,
du jungfru dotter Egypten.
Men förgäves har du skaffat
läkemedel i mängd.
Du kan inte bli botad.
12 Hednafolken har hört om din skam,
och dina sorgerop
uppfyller jorden,
för den ene hjälten
snavar på den andre
och de båda faller tillsammans.
13 (K) Detta ord talade Herren till profeten Jeremia om att Babels kung Nebukadressar skulle komma och besegra Egypten:
14 Förkunna i Egypten
och ropa ut det i Migdol,
ropa ut det i Memfis
och även i Tachpanches och säg:
”Träd fram och gör dig beredd,
för svärdet frossar
runt omkring dig.”
15 Varför slogs dina hjältar
till marken[f]?
De kunde inte hålla stånd,
för Herren stötte bort dem.
16 (L) Han fick många att vackla,
och de föll, den ene över den andre,
och ropade:
”Upp, låt oss vända tillbaka
till vårt folk
och till landet där vi föddes,
undan det härjande svärdet!”
17 Man ropar där:
”Farao, Egyptens kung,
är bara ett buller!
Han har försummat sin tid.”
18 (M) Så sant jag lever, säger Kungen,
Herren Sebaot är hans namn:
Som Tabor bland bergen,
som Karmel vid havet
ska han komma.
19 (N) Gör er beredda för landsflykt,
ni dotter Egyptens invånare,
för Memfis ska bli en ödemark
och brännas ner så att ingen
kan bo där.
20 (O) En skön kviga är Egypten,
men en broms kommer farande
från norr.
21 Också legosoldaterna i landet
liknar gödda kalvar.
De vänder alla om, alla flyr de,
för de kan inte stå emot.
Deras ofärds dag har drabbat dem,
tiden för deras straff är inne.
22 Hon väser likt en orm
som ringlar i väg,
för de drar fram med vapenmakt
och kommer över henne
med yxor,
som för att hugga ved.
23 De fäller hennes skog, säger Herren,
för den är ogenomtränglig.
De är fler än gräshoppor,
de kan inte räknas.
24 (P) Egyptens dotter kommer på skam,
hon utlämnas åt folket från norr.
25 (Q) Så säger Herren Sebaot, Israels Gud: Se, jag ska straffa Amon från No[g] och farao och Egypten med dess gudar och dess kungar, både farao och dem som förlitar sig på honom. 26 (R) Jag ska överlämna dem åt dem som vill ta deras liv, till Babels kung Nebukadressar och hans tjänare. Men därefter ska landet bli bebott som i forna dagar, säger Herren.
27 (S) Så var inte rädd,
du min tjänare Jakob,
och var inte förskräckt,
du Israel,
för se, jag ska rädda dig
ur det fjärran landet
och dina barn ur landet
där de är fångna.
Jakob ska vända tillbaka
och leva i trygghet,
och ingen ska skrämma honom.
28 (T) Var inte rädd, du min tjänare Jakob,
säger Herren, för jag är med dig.
Jag ska göra slut på alla de folk
dit jag fördrivit dig.
Men dig ska jag inte göra slut på,
bara tukta dig med rättvisa,
för helt ostraffad
kan jag inte lämna dig.
Profetia om filisteerna
47 (U) Detta är Herrens ord som kom till profeten Jeremia om filisteerna innan farao intog Gaza[h]:
2 (V) Så säger Herren:
Se, vatten stiger från norr
och blir till en flod
som svämmar över.
Den översvämmar landet
med allt som finns i det,
städerna och dem som bor där.
Människorna ropar,
och landets alla invånare jämrar sig
3 (W) när ljudet hörs
av hans hingstars hovslag,
när hans vagnar dånar
och hans hjul bullrar.
Då ser sig fäderna inte om
efter barnen,
de står maktlösa
4 inför dagen som kommer
då alla filisteer förintas,
då alla utrotas som är kvar
för att försvara Tyrus och Sidon.
För Herren ska förinta filisteerna,
dem som är kvar från Kaftors ö[i].
5 (X) Gazas huvud ska rakas,
det är slut med Ashkelon,
med dem som är kvar i deras dal[j].
Hur länge ska du rista märken
på dig?
6 O, du Herrens svärd,
när ska du äntligen få ro?
Dra dig in i din skida,
vila och var stilla.
7 Men hur ska det få ro
när Herren har gett
sin befallning?
Mot Ashkelon och mot kustlandet,
dit har han befallt det.
22 (A) Fly ungdomens onda begär och sträva efter rättfärdighet, tro, kärlek och frid tillsammans med dem som åkallar Herren av rent hjärta.
23 (B) Men avvisa dumma och meningslösa dispyter. Du vet att de föder strider, 24 (C) och en Herrens tjänare ska inte strida utan vara vänlig mot alla, skicklig att undervisa och tålig när han får lida. 25 (D) Han ska i ödmjukhet tillrättavisa sina motståndare. Kanske låter Gud dem omvända sig, så att de kommer till insikt om sanningen 26 (E) och nyktrar till ur djävulens snara, där de hålls fångna så att de gör hans vilja.
Människorna i de sista dagarna
3 (F) Du ska veta att i de sista dagarna[a] blir det svåra tider. 2 (G) Människorna kommer att vara egenkära, pengakära, skrytsamma, stolta, hånfulla, olydiga mot sina föräldrar, otacksamma, gudlösa, 3 kärlekslösa, oförsonliga, skvallriga, obehärskade, råa, fientliga mot det goda, 4 (H) falska, hänsynslösa och högmodiga. De kommer att älska njutning mer än Gud 5 (I) och ha ett sken av gudsfruktan men förneka dess kraft. Håll dig borta från dem!
6 (J) Bland dem finns sådana som smyger sig in i hemmen och snärjer svaga kvinnor som är tyngda av synder och drivs av många slags begär 7 (K) och som ständigt blir undervisade men aldrig lyckas komma till insikt om sanningen. 8 (L) Liksom Jannes och Jambres[b] trotsade Mose, trotsar dessa män sanningen. De är människor med fördärvat sinne, deras tro är inte äkta. 9 Men de ska inte ha någon mer framgång. Deras galenskap ska bli uppenbar för alla, så som det också blev med Jannes och Jambres.
I apostelns efterföljd
10 (M) Men du har troget följt mig i lära och liv, i målsättning och tro, i tålamod, kärlek och uthållighet, 11 (N) i de förföljelser och lidanden som drabbade mig i Antiokia, Ikonium och Lystra[c]. Vilka förföljelser har jag inte fått utstå! Men Herren har räddat mig ur dem alla. 12 (O) Så kommer alla som vill leva gudfruktigt i Kristus Jesus att bli förföljda. 13 Men onda människor och bedragare ska gå allt längre i sin ondska, de bedrar och är själva bedragna.
14 (P) Du däremot, håll fast vid det du har lärt dig och blivit övertygad om. Du vet av vilka du har lärt det, 15 (Q) och du känner från barndomen de heliga Skrifterna som kan göra dig vis så att du blir frälst genom tron på Kristus Jesus. 16 (R) Hela Skriften är utandad av Gud och nyttig[d] till undervisning, tillrättavisning, upprättelse och fostran i rättfärdighet, 17 (S) så att gudsmänniskan blir fullt färdig, väl rustad för varje god gärning.
Bön om Herrens hjälp mot fiender
94 [a](A) Hämndens Gud, Herre,
hämndens Gud, visa dig!
2 (B) Res dig, du jordens domare,
ge de stolta vad de förtjänar!
3 (C) Hur länge ska de gudlösa, Herre,
hur länge ska de gudlösa
triumfera?
4 Deras tal flödar av fräckhet,
alla förbrytare förhäver sig.
5 Herre, de krossar ditt folk,
de förtrycker din arvedel,
6 de dödar änkor och främlingar
och mördar de faderlösa,
7 (D) och de säger:
"Herren ser det inte,
Jakobs Gud märker det inte."
8 Fatta, ni oförnuftiga bland folket!
Dårar, när ska ni bli kloka?
9 (E) Han som har planterat örat,
skulle han inte höra?
Han som format ögat,
skulle han inte se?
10 Han som fostrar folken,
skulle han inte straffa,
han som lär människan förstånd?
11 (F) Herren känner
människornas tankar,
han vet att de är tomhet.
12 (G) Salig är den som du, Herre,
fostrar och lär från din lag
13 (H) för att ge honom ro
från onda dagar
tills graven är grävd
för de gudlösa.
14 (I) Herren förskjuter inte sitt folk,
han överger inte sin arvedel.
15 (J) Rättvisa ska åter gälla i rätten,
och alla som har ärliga hjärtan
ska följa den[b].
16 Vem står upp för mig mot de onda?
Vem hjälper mig mot förbrytarna?
17 (K) Om inte Herren var min hjälp
skulle min själ snart bo i det tysta.
18 När jag säger: "Min fot vacklar",
då är din nåd mitt stöd, Herre.
19 (L) När mitt inre är fullt av bekymmer,
då gläder din tröst min själ.
20 Kan en orättfärdig domstol[c]
ha gemenskap med dig,
en som gör orätt[d] i lagens namn,
21 som angriper en rättfärdig själ
och fördömer oskyldigt blod?
22 (M) Men Herren har blivit min borg,
min Gud är min tillflykts klippa.
23 Han låter deras brott
drabba dem själva,
han förgör dem
för deras ondska.
Herren vår Gud
ska förgöra dem.
6 (A) Den som skickar bud med en dåre
hugger av sig fötterna
och får dricka våld.
7 Kraftlösa är den lames ben,
så även ordspråk i dårars mun.
8 Som att binda fast stenen i slungan
är det att ge dåren ära.
Svenska Folkbibeln 2015, Copyright © 2015 by Svenska Folkbibeln Foundation