Bible in 90 Days
Daniel ber för sitt folk
9 Det var nu kung Darejaves första regeringsår. Darejaves var son till Ahasveros och av medisk härstamning, men blev kung i Babylon.
2 Under hans första regeringsår läste jag, Daniel, i profeten Jeremias bok att Jerusalem måste ligga öde i sjuttio år.
3 Därför bad jag allvarligt till Herren Gud att han skulle göra slut på vår fångenskap och sända oss tillbaka till vårt eget land.Medan jag bad fastade jag, klädde mig i sorgkläder
4 och bekände mina och mitt folks synder:Herre, du är en stor och respektingivande Gud. Du infriar alltid dina löften om barmhärtighet mot dem som du älskar och som håller dina lagar.
5 Men vi har syndat mot dig och vänt oss mot dig och föraktat dina befallningar.
6 Vi har inte velat lyssna till dina tjänare, profeterna, som du under årens lopp gång på gång sänt till oss med dina budskap till våra kungar och furstar och till hela vårt folk.
7 Herre, du är rättfärdig, men vi måste alltid skämmas över vår synd, precis som du ser oss göra nu. Ja, det gäller alla oss från Juda och Jerusalem, ja, hela Israel, alla vi som är förskingrade nära och fjärran, dit du har drivit oss på grund av vår synd mot dig.
8 Herre, vi och våra kungar, furstar och förfäder är nertyngda av skam över vår synd.
9 Men Herren, vår Gud, är barmhärtig och förlåter också dem som gjort uppror mot honom.
10 Herre, vår Gud, vi har varit olydiga mot dig och de lagar du gav oss genom dina tjänare profeterna.
11 Hela Israel har vandrat i olydnad. Vi har vänt oss bort från dig och inte lyssnat till din röst, och så har Guds fruktansvärda förbannelse krossat oss, den som är beskriven i din tjänare Moses lag.
12 Du har gjort precis som du sa att du skulle göra, för aldrig någonsin i historien har det funnits en sådan plåga som den som drabbade oss och våra härskare i Jerusalem.
13 Varje förbannelse som fanns omnämnd i Moses lag, alla olyckor du förutsagt - allt har förverkligats och slagit in. Men ändå vägrade vi att behaga Herren vår Gud och omvända oss från våra synder och göra det rätta.
14 Därför krossade Herren oss fullständigt med den olycka han hade förberett. Han handlar rätt i allt vad han gör, men vi ville inte lyda.
15 Herre, vår Gud, du förhärligade ditt namn för alltid när du befriade ditt folk från Egypten genom din väldiga makt. Herre, gör det en gång till! Vi har syndat och är fulla av ondska,
16 men vänd din vrede bort från Jerusalem, din egen stad, ditt eget heliga berg, Herre, för din stora barmhärtighets skull. Hedningarna förlöjligar oss och din stad som ligger i ruiner för våra synders skull.
17 Vår Gud, hör din tjänares bön! Lyssna till min vädjan! Låt ditt ansikte på nytt stråla av frid och glädje över ditt övergivna tempel för din egen härlighets skull, Herre!
18 Min Gud, böj ditt öra till oss och lyssna till min bön! Öppna dina ögon och se vår förtvivlan. Se hur din stad ligger i ruiner. Alla vet att den är din. Vi ber inte därför att vi förtjänar hjälp, utan därför att du är barmhärtig och nådig.
19 Herre, hör oss! Herre, förlåt oss! Herre, lyssna till mig och grip in! Dröj inte, för din egen skull, Gud, för ditt folk och din stad bär ditt namn!
20 Medan jag bad och bekände mina och mitt folks synder och uppriktigt vädjade till Herren, min Gud, för Jerusalem, hans heliga berg,
21 kom Gabriel som jag hade sett i min tidigare syn farande till mig i all hast vid tiden för kvällsoffret.
22 Han sa: Daniel, jag har kommit hit för att hjälpa dig förstå Guds planer.
23 I samma stund som du började be gick befallning ut. Jag har kommit för att tala om för dig vad det var du såg, för Gud älskar dig. Lyssna och försök att förstå innehållet i synen!
24 Herren har bestämt ytterligare 490 år av straffdom över Jerusalem och ditt folk. Sedan ska de äntligen ha lärt sig att hålla sig borta från synd, och de ska bli renade från sin skuld. Då ska ett rike av evig rättfärdighet grundas, och det allra heligaste i templet ska återinvigas, precis som profeterna sagt.
25 Hör här! Det kommer att gå fyrtionio år och 434 år från det befallningen att återuppbygga Jerusalem utgick tills Den smorde kommer! Jerusalems gator och murar ska bli uppbyggda igen, trots att tiderna är svåra.
26 Efter denna tidsperiod på 434 år ska Den smorde bli avlägsnad utan att hans rike blivit förverkligat. En kung ska uppstå, och hans trupper ska förgöra staden och templet. Slutet ska komma som en flodvåg, och krig och olycka kommer att härska till tidens slut.
27 Denne kung ska ingå ett sjuårigt förbund med folket, men efter halva tiden ska han bryta sin överenskommelse och förhindra allt offrande. I sin fruktansvärda synd ska fienden till slut fullständigt vanhelga Guds tempel. Men när tiden är inne ska Gud låta sin vredes dom drabba honom.
Daniel möter Guds ängel
10 Under Kores tredje regeringsår över Persien hade Daniel, som också kallades Beltesassar, ännu en syn. Den handlade om ett krig, ett verkligt krig i framtiden:
2 När den synen kom till mig hade jag sörjt i tre veckor.
3 Under hela den tiden åt jag inte, drack inget vin och vårdade inte min kropp.
4 När jag på den tjugofjärde dagen i första månaden stod vid den stora floden Tigris
5-6 fick jag plötsligt se en man stå framför mig, klädd i en linneklädnad, med ett bälte av renaste guld runt midjan och med en underbar utstrålning. Hans ansikte lyste och hans ögon var som eldslågor. Hans armar och fötter sken som av polerad koppar, och hans röst var som sorlet från många människor.
7 Jag, Daniel, såg ensam denna syn. Männen som var med mig såg ingenting, men de blev oerhört rädda. De sprang och gömde sig
8 och lämnade mig ensam kvar. När jag såg denna mäktiga syn vek kraften från mig så att jag blev matt och alldeles hjälplös.
9 När han talade till mig föll jag till marken i djup sömn.
10 Men en hand rörde vid mig och lyfte mig, så att jag skälvande kom upp på alla fyra.
11 Och jag hörde hans röst: 'Daniel, du Guds älskade, res dig och lyssna noga till vad jag har att säga dig, för Gud har skickat mig till dig.' Då reste jag mig upp, fortfarande darrande av rädsla.
12 Då sa han: 'Var inte rädd, Daniel, för din bön har blivit hörd i himlen och besvarad redan första dagen du började din fasta inför Herren och bad om förstånd. Redan då blev jag skickad hit för att träffa dig.
13 Men under tjugoen dagar blockerades min väg av den onde ande som regerar över det persiska riket. Då kom Mikael, en av de främsta i den himmelska armén, till min hjälp, så att jag kunde ta mig förbi dessa andar som regerar över Persien.
14 Nu är jag här för att tala om för dig vad som ska hända ditt folk, judarna, vid tidens slut. Uppfyllelsen av synen ligger många år framåt i tiden.'
15 Hela tiden medan han talade stod jag med blicken nedåtvänd och förmådde inte säga ett ord.
16 Då var det någon som såg ut som en människa som rörde vid mina läppar. Jag kunde tala igen, och jag sa till budbäraren från himlen: 'Herre, jag är skrämd av din närvaro och känner mig alldeles kraftlös.
17 Hur skulle jag kunna tala med en sådan som du? All min kraft är borta och jag kan knappast andas.'
18 Då rörde han som såg ut som en människa vid mig, och jag kände hur krafterna återvände.
19 'Gud älskar dig mycket
20-21 Han svarade: 'Vet du varför jag har kommit? Jag har kommit för att tala om för dig vad som är skrivet i Sanningens bok. När jag ger mig av härifrån ska jag på nytt kämpa mig igenom på min väg tillbaka, förbi fursten av Persien och efter honom förbi fursten av Grekland. Det är bara ängeln Mikael, som beskyddar ditt folk Israel, som kommer mig till hjälp. Jag var den som blev utsänd för att styrka medern Darejaves under hans första regeringsår.
Ängeln förutsäger framtiden
1-2 Men nu ska jag visa dig vad som ligger i framtiden. Ytterligare tre persiska kungar kommer att regera och efterträdas av en fjärde, mycket rikare än de andra. Han kommer att använda sin rikedom i politiska syften och förbereda krig mot Grekland.
3 Då ska en mäktig kung uppstå i Grekland, en kung som kommer att regera över ett stort rike och genomföra allt han beslutar sig för.
4 Men när hans makt är som störst, ska hans rike falla samman och delas i fyra svagare riken, och över dem ska inte ens hans söner få regera. Hans rike ska brytas sönder och ges åt andra.
5 En av dem, kungen i Egypten, ska öka sin makt, men en av denne kungs egna furstar kommer att göra uppror mot honom och beröva honom riket och sedan göra det ännu mäktigare.
6 Åtskilliga år senare ska ett förbund ingås mellan kungen i Syrien och kungen i Egypten. Dottern till kungen i Egypten ska ges som hustru åt kungen i Syrien som en fredshandling, men hon kommer att förlora sitt inflytande över honom, och inte bara hennes eget hopp ska grusas, utan också hennes fars, kungens av Egypten, och hennes barns.
7 Men när hennes bror blir kung i Egypten kommer han att samla en armé mot kungen i Syrien och gå till anfall och besegra honom.
8 När han återvänder till Egypten ska han föra med sig deras avgudar, tillsammans med värdefulla föremål av guld och silver, och under några år kommer han att låta den syriske kungen vara i fred.
9 Senare ska kungen i Syrien invadera Egypten, men han kommer snart att återvända till sitt eget land.
10-11 Men hans söner ska samla en enorm armé och dra fram över Israel ända till en befästning vid Egyptens gräns. Då kommer kungen i Egypten att i stor vrede samla trupper mot de väldiga styrkorna från Syrien och besegra dem.
12 Fylld av stolthet över sin stora seger kommer han att döda tusentals av sina fiender, men hans framgång kommer inte att bli långvarig.
13 Några år senare kommer nämligen den syriske kungen att återvända med en välrustad armé, mycket större än den han förlorade,
14 och andra länder ska förena sig med honom i ett anfall mot Egypten. Upprorsmän bland ditt eget folk, judarna, ska förena sig med dem för att fullborda profetian, men de kommer inte att ha någon framgång.
15 Den syriske kungen och hans allierade ska belägra en av Egyptens befästa städer och inta den, och Egyptens stolta trupper ska ge upp och bli besegrade.
16 Den syriske kungen ska då marschera vidare utan något motstånd. Ingen ska kunna stoppa honom. Han ska också tåga in i det härliga landet, Israel, och skövla det.
17 Detta ska vara hans plan för att besegra hela Egypten: han ska ingå ett förbund med den egyptiske kungen och ge honom sin dotter till hustru, med avsikt att hon ska kunna arbeta för honom i landet. Men hans plan kommer att misslyckas.
18 Sedan ska han vända sin uppmärksamhet till kuststäderna och inta flera av dem. Men en general ska stoppa honom så att han med skam måste vända tillbaka.
19 Han kommer att dra hemåt igen, men han ska möta svårigheter på vägen och försvinna för alltid.
20 Hans efterträdare kommer man att minnas som den kung som sände en skatteuppbördsman till Israel. Men efter en mycket kort regeringstid ska kungen dö på ett mystiskt sätt, varken i strid eller genom upplopp.
21 Den som därefter kommer att få makt blir en ogudaktig man, som inte har del i den kungliga tronföljden. Men under en kris kommer han att ta över makten i riket genom inställsamhet och intriger.
22 Alla som är oppositionella mot honom kommer att sopas undan, däribland en ledare för prästerna.
23 Hans löften ska vara tomma ord, och hans handlingssätt kommer från första stund att vara bedrägeri. Med en handfull trogna kommer han att bli stark.
24 Han ska falla in på de rikaste områdena i landet och göra något som aldrig tidigare gjorts: han ska ta de rikas tillhörigheter och dela ut dem bland sina efterföljare. Med framgång ska han belägra och lägga enorma befästningar under sitt välde, men detta varar bara en kort tid.
25 Han ska få nytt mod och samla en armé mot Egypten. Men också där ska en väldig armé mobiliseras, men på grund av en sammansvärjning ska Egyptens kung misslyckas med sina planer.
26 Hans egna ska försöka störta honom. Hans armé kommer att upplösas och många kommer att dödas.
27 Dessa kungar ska försöka bedra varandra när de sitter ner och förhandlar. Men deras anslag ska inte ha någon framgång förrän Guds bestämda tid har kommit.
28 Den syriske kungen ska återvända hem med stora rikedomar, men först kommer han att tåga genom Israel och orsaka stor förödelse.
29 När sedan tiden är inne ska han än en gång vända sina trupper söderut, precis som han har hotat, men nu kommer det att vara helt annorlunda än vid de båda första tillfällena.
30-31 Romerska krigsfartyg ska skrämma bort honom, och han ska dra sig tillbaka till sitt eget land igen. I ilska över att ha tvingats retirera ska den syriske kungen plundra Jerusalem och vanhelga templet genom att sätta stopp för de dagliga offren och sedan tillbe avgudar inne i templet. När han drar vidare ska han låta gudlösa judar få makten - män som övergett sina förfäders tro.
32 Han kommer att smickra dem som hatar det Gud gör och försöka vinna dem över på sin sida. Men det folk som känner sin Gud ska stå emot honom med kraft.
33 De som har andligt förstånd ska undervisa många på den tiden. Men de får leva under ständig fara. Många av dem ska dö genom eld och svärd eller bli fängslade och utsatta för plundring.
34 Till slut ska detta tryck avta, och en del ogudaktiga män ska komma och erbjuda en hjälpande hand bara för att själva kunna dra fördel av det.
35 En del av dem som är gudfruktiga ska falla men resa sig igen. Detta ska rena dem och göra dem bättre beredda inför vedermödan vid tidens slut, när Guds tid är inne.
36 Kungen ska göra precis som han vill och påstå sig stå över alla gudar. Han ska ha framgång trots alla sina hädelser mot Gud, men bara tills hans tid är ute, för Guds planer ändras inte.
37 Han ska inte ha någon aktning för sina förfäders gudar och inte heller för den gud som kvinnor älskar eller någon annan gud, utan skryta med att han är större än dem allesammans.
38 I stället ska han tillbe fästenas gud, en gud som hans förfäder inte kände till, och bära fram dyrbara gåvor till denne.
39 Han ska lyckas inta de starkaste befästningar medan han ropar till denne gud om hjälp. Han ska hedra dem som böjer sig för honom och ge dem betydelsefulla uppgifter, makt och inflytande, och dela landet mellan dem som belöning.
40 Men vid tidens slut ska kungen från söder anfalla honom igen, och kungen från norr ska fara fram med styrka och ursinne som en stormvind. Hans stora armé och flotta ska rycka ut mot honom.
41 Han ska invadera olika länder på vägen, bland andra Israel, det ljuvliga landet, och överrumpla många nationers regeringar. Moab, Edom och det mesta av Ammon ska fly undan,
42 men Egypten och många andra länder ska bli ockuperade.
43 Han ska lägga beslag på Egyptens alla rikedomar, och libyer och etiopier ska bli hans tjänare.
44 Men så ska nyheter från öster och norr oroa honom, och i ursinne ska han vända tillbaka och förgöra allt där han drar fram.
45 Han ska stanna mellan Jerusalem och havet och där slå upp sina tält. Men medan han är där ska tiden plötsligt vara ute för honom, och ingen ska finnas som kan hjälpa honom.
Profetia över tidens slut
12 Då ska Mikael, den mäktige änglafursten som vakar över ditt land, resa sig och strida för er i himlarna mot sataniska makter. Det kommer att bli en tid av ångest för dina landsmän, som ska bli värre än något av alla de lidanden som under årens lopp drabbat dem. Men ändå ska var och en bland ditt folk, som har sitt namn skrivet i boken, uthärda denna tid.
2 Många av dem vilkas kroppar ligger döda och begravna ska stå upp, en del till evigt liv och andra till evigt fördärv.
3 De som är visa ska lysa som solen, och de som vänder många till rättfärdighet ska stråla som stjärnor i evighet.
4 Men du, Daniel, bevara allt detta som en hemlighet! Försegla det, så att det inte kan förstås förrän vid tidens slut, när människor ska resa långt för att öka sin kunskap.'
5 Då upptäckte jag, Daniel, två män, en på vardera sidan om floden.
6 En av dem frågade mannen i linnekläderna, han som nu fanns ovanför floden: Hur länge ska det dröja innan detta lidande tar slut?
7 Han svarade med båda händerna lyfta mot himlen, under det han avlade en ed vid honom som förblir i all evighet, att det inte skulle ta slut förrän tre och ett halvt år efter det att Guds folks makt hade blivit bruten.
8 Jag hörde vad han sa men förstod inte vad han menade, och därför sa jag: Hur kommer alltsammans att sluta?
9 Men han sa: Gå nu, Daniel, för vad jag har sagt kan inte förstås förrän vid tidens slut.
10 Många ska bli renade genom svåra lidanden och förföljelser. Men de ogudaktiga ska fortsätta i sin ogudaktighet, och ingen av dem ska förstå något. Bara de som vill förstå ska kunna fatta innebörden.
11 Från den stund det dagliga offret tagits bort och 'Förödelsens styggelse' blivit uppsatt för att man ska tillbe den, kommer det att gå 1.290 dagar.
12 Lyckliga är de som står ut till den 1335:e dagen!
13 Men gå nu vidare mot slutet av ditt liv och mot din vila, för du ska stå upp igen och få din rättmätiga del av arvet.
Hoseas familj
1 Hosea, Beeris son, som levde medan de judiska kungarna Ussia, Jotam, Ahas, Hiskia och den israelitiske kungen Jerobeam, Joas son, regerade, fick detta budskap från Herren:
2 Gå och gift dig med en flicka som är otrogen, så att några av hennes barn som föds åt dig kommer från andra män, sa Herren när han först talade till Hosea. Gör detta för att visa på hur mitt folk har varit otroget mot mig och lämnat mig för att i stället tillbe andra gudar.
3 Hosea gifte sig då med Gomer, dotter till Diblaim, och hon blev med barn och födde honom en son.
4-5 Barnet ska heta Jisreel, sa Herren, för snart ska jag ta hämnd på kung Jehus släkt för hans massaker i Jisreel. Jag ska göra slut på Israel som kungadöme och beröva hela landet dess krigsmakt i Jisreels dal.
6 Snart fick Gomer ännu ett barn, denna gång en dotter. Gud sa till Hosea: Ge henne namnet Lo-Ruhama, som betyder 'utan förbarmande
7 Men jag ska vara barmhärtig mot Juda rike och befria det från dess fiender, men inte genom att låta dem segra i strid. Jag själv ska rädda dem.
8 När Gomer hade slutat amma Lo-Ruhama, blev hon med barn igen och födde en son.
9 Kalla honom Lo-Ammi, vilket betyder 'inte mitt folk'! Israel är inte mitt folk och jag är inte längre dess Gud, sa Herren.
10 Men den tiden kommer när Israel ska få framgång och bli en stor nation, lika många som sandkornen på havsstranden som inte går att räkna! I stället för att säga till dem: 'Ni är inte mitt folk
11 Då ska Juda och Israel förenas och ha en gemensam ledare. De ska tillsammans återvända från sin landsflykt. Vilken stor dag det ska bli, när Gud återplanterar sitt folk i det egna landets bördiga jord.
Bestraffad och upprättad
2 O Jisreel, ge nya namn åt dina syskon! Kalla din bror Ammi, 'mitt folk
2 Tala din mor till rätta. Tillrättavisa henne för att hon har blivit en annans hustru. Jag är inte längre hennes man. Hon måste upphöra med att bjuda ut sig åt andra män.
3 Om hon inte lyder, ska jag ta hennes kläder ifrån henne och låta henne gå lika naken som hon var den dag hon föddes. Hon ska bli torr som en öken och öde som ett förbränt land i sin törst efter värme och gemenskap.
4 Jag ska inte ta hand om hennes barn, som om de var mina egna, för de är inte mina barn - de tillhör andra män.
5 Deras mor har varit otrogen och sagt: Jag ska följa efter mina älskare och sälja mig åt dem för att få mat och kläder.
6 Men jag ska stänga hennes väg med törnen, och jag ska blockera vägen för henne, så att hon går vilse.
7 Hon ska inte nå fram till sina älskare, hur mycket hon än anstränger sig. Hon ska leta efter dem utan att hitta dem. Då kanske hon kommer på andra tankar och säger för sig själv: Jag ska vända tillbaka till min man, för där hade jag det i alla fall bättre än vad jag har det nu.
8 Hon förstår inte att allt hon har kommer från mig. Det var jag som gav henne utsäde, vin, olja, silver och guld, det som hon offrade av till sina avgudar.
9 Men nu ska jag ta tillbaka vinet och säden som jag försåg henne med, och kläderna jag gav henne att skyla sin nakenhet med.
10 Nu ska hon få ligga där, naken och avslöjad inför alla sina älskare, och ingen ska rädda henne undan min hand.
11 Jag ska se till att hon upphör med sina fester och glada tillställningar.
12 Jag ska förstöra de vingårdar och fikonträd som hon påstår att hennes älskare gett henne och göra platsen de växte på till en vildmark, där bara djuren ska kunna äta deras frukt.
13 Jag ska straffa henne för all den rökelse hon tänt åt sin avgud Baal och för alla de gånger hon sminkat sig och gjort sig till för sina älskare i stället för att följa mig, säger Herren.
14 Men jag ska försöka att vinna henne tillbaka. Jag ska leda henne ut i öknen. Där ska jag tala kärleksfullt till henne.
15 Där ska jag ge henne tillbaka vingårdarna och förvandla prövningarnas dal till en hoppets port. Då ska hon älska mig med samma glädje som hon gjorde i sin ungdom, när jag befriade henne från fångenskapen i Egypten.
16 När den dagen kommer, säger Herren, ska hon kalla mig min man i stället för att säga min herre.
17 O Israel, jag ska få dig att glömma dina avgudar, och du ska aldrig mer nämna deras namn!
18 Jag ska också å dina vägnar sluta ett förbund mellan dig och alla vilda djur, fåglar och ormar, så att ni inte längre behöver vara rädda för varandra. Jag ska förstöra alla vapen, och alla krig ska ta slut.Då ska du få leva i fred och trygghet och inte längre behöva vara rädd.
19 Jag ska binda fast dig vid mig med rättfärdighetens, rättens, kärlekens och barmhärtighetens bojor.
20 Vi ska förenas i trohet och kärlek, och du ska lära känna mig på ett nytt sätt.
21-22 På den dagen, säger Herren, ska jag svara på himlens bön om moln för att vattna jorden, då den ropade efter regn. Då kan jorden svara på ropet från säden, druvorna och olivträden om fukt och dagg och alla ska sjunga tillsammans: Gud sår och planterar! Ja, Gud är den som ger allt!
23 Då ska jag på nytt plantera Israel i mitt land! Jag ska vara barmhärtig mot den jag förut vände mig bort ifrån, och till dem som inte var mitt folk ska jag säga: Nu är ni mitt folk, och de ska svara: Du är vår Gud!
Hosea försonas med sin hustru
3 Herren sa till mig: Gå och hämta din fru. Ta henne tillbaka till dig och älska henne även om hon fortsätter att vara otrogen. Älska henne som Herren älskar Israels barn, trots att de har vänt sig till andra gudar och offrat till dem vad de har begärt.
2 Därför friköpte jag min hustru ur hennes slaveri för en summa pengar och lite korn,
3 och jag sa till henne: Nu måste du leva ensam en tid. Du får inte vara tillsammans med andra män och inte prostituera dig. Jag ska vänta på dig.
4 På samma sätt ska Israel under en lång tid tvingas leva utan kung, utan furste, utan altare, utan tempel, utan präster och utan möjlighet att rådfråga sin Gud!
5 Men sedan ska Israels folk vända tillbaka till Herren, sin Gud, och till David, sin kung, och de ska komma bävande och ödmjuka till Herren och till det goda han vill ge under kommande dagar.
Herren anklagar Israel för synd
4 Hör Herrens ord, Israels folk! Herren har anklagelser att rikta mot er och säger: Det finns ingen sanning och trohet, ingen barmhärtighet och ingen kunskap om Gud i ert land.
2 Ni svär och ljuger och stjäl och är otrogna i era äktenskap. Överallt möter man våld, och det ena mordet avlöser det andra.
3 Detta är anledningen till att ert land inte kan ge någon avkastning. Det råder ständig sorg, och allt levande blir sjukt och dör, både djur, fåglar och fiskarna i havet.
4 Försök inte skylla ifrån er genom att anklaga andra! Det är er präster som jag anklagar.
5 Till straff för era brott ska ni snava och falla både mitt på dagen och i nattens mörker, och på samma sätt ska det också gå med era så kallade profeter, för jag ska ödelägga ert land.
6 Mitt folk går under i brist på kunskap - de känner mig inte. Felet är ert, för ni vägrar själva att lära känna mig. Därför vägrar jag att erkänna er som mina präster, och därför att ni inte har brytt er om mina lagar, ska jag inte bry mig om era barn.
7 Ju fler ni präster blir, desto mer syndar hela folket mot mig. Ni har bytt ut Guds härlighet mot avgudars förnedring.
8 Prästerna drar fördel av folkets synder. De frossar i deras ondska.
9 Sådana präster, sådant folk. Jag ska straffa både präster och folk för alla deras ogudaktiga handlingar.
10 De ska äta utan att bli mätta, och de ska få leva i otrohet och prostitution men inte få några barn. De har övergett mig och vänt sig till andra gudar.
11 Otrohet och dryckenskap har berövat mitt folk dess förstånd.
12 De frågar en träbit om råd och ett trollspö om sanningen. En ande av prostitution leder dem vilse, och de är otrogna mot sin Gud.
13 De offrar till avgudar på bergstoppar och höjder och tänder rökelse i den behagliga skuggan av ekar, popplar och terebinter där deras döttrar bjuder ut sig och deras svärdöttrar är otrogna.
14 Men varför skulle jag straffa dem? Ni män begår ju samma brott genom att ligga med prostituerade och tempeltärnor. Dårar är vad ni är! Er dom har fallit därför att ni så fullständigt vägrar att förstå.
15 Men även om nu Israel lever i otrohet, så måste väl inte också du, Juda, förena dig med dem som låtsas tillbe mig i Gilgal och Bet-Aven! Deras gudstjänst är ett bedrägeri.
16 Var inte som Israel, en motspänstig kviga som vägrar att låta sig föras ut på grönbete!
17 Håll dig borta från Israel, för hon har gett sin själ åt avgudar.
18 Israels män bryter upp från sina omåttliga dryckesfester och går direkt till de prostituerade. De föredrar det skamlösa före det hedervärda.
19 Därför ska en stormvind sopa bort dem, och de ska dö i skam därför att de offrar till avgudar.
Herrens dom över Israel
5 Lyssna, alla ni präster och ledare i Israel! Hör upp, ni medlemmar av den kungliga familjen: Domen gäller er! Ni har vilselett mitt folk med avgudar vid Mispa och Tabor
2 och fångat dem i en snara. Men glöm inte att jag kommer att gå till rätta med er för vad ni gjort!
3 Jag har sett era onda gärningar: Israel, du har lämnat mig som en prostituerad kvinna som överger sin man. Du har verkligen svikit mig!
4 Dina handlingar leder dig inte tillbaka till Gud igen, för en ande av otrohet är djupt rotad i dig, och du vill inte kännas vid Herren.
5 Israels stolthet vittnar mot henne. Hon kommer att digna under sin skuldbörda, och Juda ska falla tillsammans med henne.
6 När de till slut kommer med sina hjordar och herdar för att frambära offer till Gud kommer det att vara för sent - de ska inte finna honom. Han har dragit sig bort ifrån dem, och de är lämnade åt sitt öde.
7 De har nämligen fläckat Herrens ära genom att föda barn som inte är hans. Plötsligt ska både de och all deras rikedom försvinna.
8 Slå larm! Varna med trumpetstötar i Gibea, Rama och Bet-Aven! Bäva du Benjamins land!
9 Lyssna Israel: När straffets dag kommer ska ditt land jämnas med marken!
10 Ledarna i Juda är bedragare. Därför ska min vrede drabba dem som en flodvåg,
11 och Israel ska krossas som straff för sitt avguderi. Jag har blivit som ett infekterat sår för Israel, och
12 jag ska bryta ner Judas kraft som benröta försvagar benen i kroppen.
13 När Israel och Juda ser hur sjuka de är ska Israel vända sig till den mäktige kungen i Assyrien, men han ska inte kunna ge dem någon hjälp.
14 Jag ska slita sönder Israel och Juda som ett lejon sitt byte. Jag ska föra dem långt bort, bortom varje hopp om räddning.
15 Jag ska överge dem och återvända hem tills de inser sin skuld och söker upp mig igen för att få hjälp. Jag vet att så snart det blir besvärligheter, kommer de att söka upp mig.
6 Kom, låt oss nu vända tillbaka till Herren. Det är han som har slagit oss, nu får han läka våra sår.
2 På några få dagar kan han resa oss upp igen på våra fötter, och sedan ska vi leva i hans närhet!
3 Låt oss sträva efter att lära känna Herren, så ska han komma till oss, lika visst som det blir en ny dag i morgon och lika säkert som att det regnar på våren.
Herren söker Israels kärlek
4 Israel och Juda, vad ska jag göra med er? Er kärlek blåser ju bort lika snabbt som morgonens moln och försvinner som daggen i gräset.
5 Jag sände mina profeter för att varna er för domen. Jag har slagit er med mina ord och hotat er med döden. Plötsligt och utan förvarning ska min dom drabba er, lika säkert som att natt följer på dag.
6 Jag vill ha er kärlek, inte era offer. Jag vill att ni ska tro på mig.
7 Men precis som Adam bröt ni förbundet med mig och vägrade ta emot min kärlek.
8 Gilead är en stad full av syndare och dess gator är fläckade av blod.
9 Prästerna ligger i bakhåll som rövare. De överfaller och mördar utmed vägen till Sikem och begår hemska brott.
10 Ja, jag har sett avskyvärda saker i Israel. Man jagar efter andra gudar och orenar sig med prostitution.
11 Du Juda ska också skörda straffdom - och jag som så gärna hade velat välsigna dig!
Israel är som en obrukbar pilbåge
7 När jag förlåter Israel kommer också dess synd att avslöjas. Samarien är fullt av lögnare, tjuvar och banditer!
2 Men ingen tycks begripa att jag hela tiden iakttar dem. Deras onda gärningar avslöjar dem och jag ser alltsammans.
3 Kungen gläds över deras ondska, och furstarna skrattar åt alla deras lögner.
4 De är otrogna i sina äktenskap, heta som bagarens ugn från det han blandar degen tills den har jäst - ständigt upptända av begär.
5 På kungens högtidsdag dricker furstarna sig druckna. Kungen beter sig som en dåre och dricker tillsammans med dem som annars hånar honom.
6 Deras hjärtan är fulla av intriger. Deras komplotter glöder under nattens timmar och slår på morgonen upp i full låga.
7 De dödar sina kungar, en efter en, men ingen av dem ropar till mig om hjälp.
8 Mitt folk beblandar sig med hedningar och tar efter deras onda seder. Därför är de inte mer värda än en kaka ogräddat bröd!
9 Deras styrka har försvunnit därför att de tillbett främmande gudar, men de förstår det inte. De har blivit gråhåriga, men de inser inte att det är av svaghet.
10 Stoltheten över andra gudar har dömt dem, men ändå vänder de inte tillbaka till sin Gud - nej, de försöker inte ta reda på var han finns.
11 Israel är som en duva, som har tappat orienteringen och än dras mot Egypten än mot Assyrien.
12 Men när hon flyger ska jag kasta mitt nät över henne och fånga henne. Hon ska inte undgå sitt straff.
13 Ve mitt folk, som har övergett mig! Låt dem alla förgås, för de har vänt sig mot mig. Jag ville befria dem, men deras hårda hjärtan ville inte veta av sanningen.
14 De ligger där sömnlösa av ångest men vill inte be mig om hjälp. I stället ber de till hedniska gudar om säd och vin.
15 Jag har fostrat dem och gjort dem starka, men ändå vänder de sig nu mot mig med onda anslag.
16 De ser åt alla håll utom mot himlen, mot den Allsmäktige. De är som en obrukbar pilbåge. Deras ledare ska förgås genom fiendens svärd för sin fräckhet mot mig, och hela Egypten ska håna dem.
Israel ska få skörda storm
8 Låt larmsignalen ljuda! Nu kommer de! Som en rovfågel slår fienden ner på Guds folk, därför att de har brutit mitt förbund och trotsat mina lagar.
2 Nu vänder sig Israel till mig och ber: Hjälp oss, du som är vår Gud!
3 Men det är alldeles för sent! Israel har försuttit sin chans, och nu kommer fienden efter henne.
4 Israel har valt sina kungar och furstar utan mitt samtycke. De har åsidosatt mig och min hjälp genom att tillbe avgudar de själva tillverkat av silver och guld.
5 Samarien, överge dina guldkalvar! Min vrede är riktad mot dig.
6 Hur länge ska det dröja innan man kan finna en ärlig och uppriktig människa hos dig? När vill du medge att den kalv du tillber är gjord av människohänder? Den är inte Gud, och därför måste den slås i bitar.
7 De har sått vind, och de ska skörda storm. Deras säd är tomma strån utan ax. De kan inte ge mjöl, och om det vore något av värde i dem skulle främlingar komma och ta det.
8 Israel är förstört. Det ligger där bland nationerna som en sönderslagen kruka.
9 Israel är som en ensam vildåsna på vandring. De enda vänner hon får är sådana som kan köpas för pengar. Assyrien är en av hennes köpta älskare.
10 Men även om Israel har bjudit ut sig till många länder, ska jag sända folket i landsflykt. Under en tid ska de förtryckas av en mäktig kung!
11 De har byggt många altaren, men inte för att tillbe mig utan för att synda mot mig.
12 Mina lagar har de struntat i som om de gällde ett annat folk.
13 Visst offrar de till mig och äter av offerköttet, men jag är inte nöjd med dem. De ska få minnas sina synder och än en gång hamna i fångenskap. Det ska bli för dem som att återvända till Egypten.
14 Israel har byggt stora palats och Juda väldiga befästningar till sitt försvar, men man har glömt bort sin Skapare. Därför ska jag bränna upp alla deras byggnader och fästningar i eld.
En vandring utan mål
9 Gläd dig inte som andra folk, Israel, för du har övergett din Gud och tillber andra gudar på varje tröskplats. Dina män ligger med prostituerade så ofta de får tillfälle.
2 Därför kommer dina skördar att slå fel. Säd och vin ska inte räcka till.
3 Du ska inte längre få stanna här i Guds land, utan du ska föras bort till Egypten och Assyrien och tvingas leva av oren mat, offrad till avgudar.
4 Där, långt hemifrån, ska du inte tillåtas att hälla ut vin som drickoffer åt Herren. Inget offer som frambärs där kan behaga Herren. Det är lika orent som brödet i ett hus där någon har dött. Alla som äter sådant blir orenade. De kan äta det för att överleva men får inte bära fram det som offer åt Gud.
5 Vad ska ni då göra på de heliga dagarna, på Herrens högtidsdagar,
6 när ni blivit bortförda till Assyrien som slavar? Vem ska ärva de tillhörigheter ni lämnat kvar? Jo, det ska Egypten göra! Dess folk ska samla ihop era döda, Memfis får begrava dem och tistlar och törnen ska växa upp bland ruinerna.
7 Tiden är inne för Israel att få sitt straff. Hämndens dag är snart inne, och Israel ska få känna av den. Profeterna är galna, de kloka har förlorat förståndet. Ja, så ska man säga, för hela nationen är nedtyngd av synd och visar hat mot dem som älskar Gud.
8 Jag utsåg profeterna till att leda mitt folk, men folket har hindrat dem och alltid öppet visat sitt hat och sin ovilja mot dem, till och med i Herrens tempel.
9 Det som mitt folk gör nu är lika fruktansvärt som när man tillbad guldkalven i Gibea. Men Herren glömmer inte. Han ska verkligen straffa dem.
10 Israel, jag minns så väl de första underbara dagarna när jag ledde dig genom öknen! Din kärlek var så äkta och ren! Den var frisk och härlig som de första fikonen. Men sedan övergav du mig för Baal-Peor och överlämnade dig åt andra gudar. Snart levde du i samma orenhet som alla andra.
11 Israels härlighet flyger bort som en fågel. Dina barn ska dö vid födseln eller redan i livmodern. En del av dina kvinnor ska inte ens kunna bli med barn.
12 Och om dina barn skulle växa upp, ska jag ta dem ifrån dig. Ja, ni är alla dömda, och det kommer att bli en sorgens dag när jag vänder mig bort ifrån er och lämnar er ensamma.
13 Jag hade tänkt mig att Israel skulle blomstra som Tyrus, planterad i en skön omgivning, men hennes barn ska inte överleva.
14 Herre, hur ska jag be för ditt folk? Jo, jag ska be att kvinnorna inte kan föda och att deras bröst inte kan ge mjölk.
15 All deras ondska började vid Gilgal, och det var där jag började hata dem. Nu ska jag fördriva dem från mitt land därför att de tillbett avgudar. Jag ska inte längre älska dem. Alla deras ledare är upproriska.
16 Israel har fått sin dom: hennes rötter är förtorkade och hon ska inte mer bära frukt. Om hon ändå föder barn ska jag döda dem, för hon ska inte få behålla sina älskade.
17 Min Gud ska utplåna Israels folk därför att de inte vill lyssna eller lyda, och de kommer att bli flyktingar, utspridda bland alla folk.
Hosea predikar straffdom
10 Israel blomstrade som en kraftig vinstock! Men ju mer frukt den bar, desto mer av den hamnade på hedningarnas offeraltaren. Ju bättre jag låter Israel få det, desto mer utsmyckar hon de avgudar hon tillber.
2 Man bedrar Herren, sin Gud. Folket bär på skuld och måste straffas. Gud ska bryta ner deras avgudaaltaren och krossa deras avgudabilder.
3 Då ska de säga: Vi övergav Herren och han tog vår kung ifrån oss. Men vad gör det? Vad skulle han kunna uträtta!
4 De ger löften som de inte tänker hålla. Därför kommer deras straff att skjuta upp som giftigt ogräs i en åker.
5 Folket i Samarien oroar sig för kalvguden i Bet-Aven. Både präster och folk sörjer över att de förstörda gudarna förlorat sin ära.
6 Deras avgudar ska släpas bort tillsammans med dem själva som byte till den store kungen, när de förs till Assyrien som slavar. Man kommer att håna Israel som litat på en sådan avgud och göra dem till åtlöje.
7 Samariens kung ska försvinna som när ett torrt löv flyter bort på vattnet,
8 och Avens avgudaaltaren vid Betel, där Israel syndade, ska ödeläggas. Tistlar och törnen ska växa på deras altaren, och man ska ropa till bergen och höjderna att falla över dem och krossa dem.
9 Ja, Israel, ända sedan den fruktansvärda natten i Gibea har det bara förekommit synd och åter synd! Ännu har det inte blivit någon bättring. Var det inte rätt att männen i Gibea blev utplånade?
10 Jag ska komma emot dig för din olydnads skull och samla många nationer mot dig för att straffa dig för dina upprepade synder.
11 Israels folk är vana att tröska säd, ett arbete de trivs med. Aldrig tidigare har jag lagt ett tungt ok på dem, utan jag har sparat deras känsliga nackar. Men nu ska jag sätta ett ok på dem. Juda ska plöja och Israel ska harva, för de ljusa dagarna är förbi.
12 Så rättfärdighetens goda säd, och ni ska skörda min kärlek! Plöj upp era hårda hjärtan! Nu är det dags att söka Herren, så att han kan låta sin rättfärdighet regna över er.
13 Men ni har odlat ondska och skördat synd. Ni har förtjänat er lön genom att tro på en lögn - att en stor armé med många soldater kan ge ett land trygghet!
14 Därför ska jag låta er få uppleva krigets fasor. Alla era befästningsverk ska falla, precis som Bet-Arbel när Salman ödelade det. Där blev till och med kvinnor och barn krossade till döds.
15 Detta kommer också att bli ert öde, ni Israels folk, på grund av er stora ondska. Plötsligt en dag ska det vara slut med Israels kung.
Som en fars kärlek
11 När Israel var ett barn älskade jag honom som en son och förde honom ut ur Egypten.
2 Men ju mer jag kallade på honom, desto mer gjorde han uppror mot mig, offrade till Baal och frambar rökelse till avgudar.
3 Jag undervisade honom i hans barndom, jag lärde honom att gå och jag bar honom i mina armar. Men han förstår inte att det var jag som räddade honom till livet.
4 Som en man leder sin bästa oxe ledde jag Israel framåt med kärlek och omtanke. Jag lyfte av honom oket och såg själv till att han fick mat att äta.
5 Men mitt folk ska vända tillbaka till fångenskap. Assyrien ska härska över dem därför att de inte vill vända tillbaka till mig.
6 Krig ska svepa fram över deras städer. Deras fiender ska storma in genom portarna och ta dem till fånga i deras fästningar.
7 Mitt folk har beslutat att överge mig, och därför har jag dömt dem till slaveri. De ska inte komma undan även om de ropar till mig!
8 Men hur ska jag kunna överge dig, Israel? Hur kan jag låta dig gå? Hur ska jag kunna behandla dig som jag behandlade Adma och Seboim? Mitt hjärta ropar högt av smärta. Jag längtar så efter att få hjälpa dig!
9 Nej, jag ska inte straffa dig så mycket som min vrede kräver. Jag kan inte låta dig gå under, för jag är Gud och inte en människa. Jag är den Helige, som bor ibland er, och har inte kommit för att förgöra er.
10 Ni ska till slut följa mig. När jag ryter som ett lejon ska mitt folk med fruktan återvända från sin fångenskap.
11 Som flyttfåglar ska de komma från Egypten, som duvor ska de komma flygande från Assyrien, och jag ska föra dem hem igen. Detta är ett löfte från Herren.
12 Israel överöser mig med lögner och svek, och Juda vacklar trots att jag är trofast.
Herren vill ha tillbaka sitt folk
12 Israel vänder kappan efter vinden och utsätter sig för stor fara. Han har nämligen gett gåvor till Egypten och Assyrien i hopp om hjälp men får bara lyssna till värdelösa löften.
2 Men Herren har också saker att ställa Juda till svars för. Alla Jakobs ättlingar ska få sitt rättvisa straff.
3 När Jakob föddes kämpade han med sin bror, och som vuxen man kämpade han med Gud.
4 Ja, han kämpade och vann seger. Han grät och bad om välsignelse, och han fick möta Gud ansikte mot ansikte där vid Betel. Gud talade med honom, han som är
5 Herren, härskarornas Gud. Ja, Herren är hans namn.
6 Men du måste återvända till din Gud! Lev rättfärdigt och kärleksfullt och lita på din Gud.
7 Men mitt folk uppträder som ohederliga köpmän som väger upp sina varor med falska vikter.
8 De skryter och säger: Jag är så rik, och allt har jag skaffat mig själv! Men rikedom väger lätt mot synd!
9 Jag är Herren, din Gud, som befriade dig från slaveriet i Egypten, och jag är den som ska låta dig bo i tält igen, som du gör varje år under Lövhyddohögtiden.
10 Jag sände mina profeter för att varna dig med många syner, liknelser och drömmar.
11 Men synden från Gilgal härjar som tidigare, och i rad efter rad, som fåror i en åker, står altaren resta till avgudar. Gilead är också fyllt av dårar, som tillber dessa avgudar.
12 Jakob flydde till Aram och förtjänade en hustru genom att vakta får.
13 Sedan förde Herren sitt folk ut ur Egypten genom en profet, som ledde och försvarade dem.
14 Men Israel har på ett våldsamt sätt provocerat Herren, har blod på sina händer och kan räkna med Herrens straffdom.
Herrens vrede mot Israel
13 Det brukade vara så att nationerna bävade av fruktan när Israel talade, för han var en mäktig furste. Men han började tillbe Baal och bekräftade därmed sin undergång.
2 Nu blir folket mer och mer olydigt. Det smälter ner sitt silver för att gjuta avgudabilder, formade av människohänder. Man säger om dem att de offrar människooffer och kysser guldkalvarna i tillbedjan.
3 Därför ska de upplösas som morgondimman och dunsta bort som dagg. De ska föras bort som agnar av vinden och försvinna som en rök över fälten.
4 Jag ensam är er Gud och Herre, och så har det varit ända sedan jag förde er ut ur Egypten. Ni har ingen annan Gud, för det finns inte någon annan Frälsare.
5 Jag tog hand om er i den brännande ökenhettan.
6 Men när ni hade ätit vad jag gav er och blivit mätta, blev ni stolta och glömde bort mig.
Copyright © 1974, 1977, 1987, 1995, 2003, 2004 by Biblica, Inc.®