Bible in 90 Days
Jesus Kristus är Guds son
1 Ofta och på många olika sätt har Gud talat till våra förfäder genom profeterna och undan för undan avslöjat sina planer.
2 Men nu mot tidens slut har han talat till oss genom sin Son. Genom Sonen har Gud skapat världen, och allt ska till sist också tillhöra Sonen.
3 Guds Son utstrålar Faderns härlighet. Han återspeglar Fadern själv, och han styr universum med sitt mäktiga ord. Han är den som dog för att rena oss från synden och som nu sitter på hedersplatsen i himlen bredvid Gud, den allsmäktige.
Guds sons förhållande till änglarna
4 Han är alltså mycket mäktigare än änglarna, och det visar också det namn som han fått av sin Far.
5-6 Gud har nämligen aldrig sagt till någon ängel: Du är min Son, och i dag har jag gett dig den härlighet som hör till det namnet. Eller: Jag är hans Far, och han är min Son. Och när hans förstfödde Son kom till jorden sa Gud: Alla Guds änglar ska ära honom.
7 Gud talar om sina änglar som budbärare, snabba som vinden, och som tjänare, flammande av eld.
8 Men om sin Son säger han: Ditt kungarike, Gud, kommer att finnas till i evighet. Du regerar med rättvisa.
9 Du älskar det rätta och hatar det som är orätt. Därför har Gud, din Gud, skänkt dig mer glädje än någon annan.
10 Gud kallade honom också Herre, när han sa: Herre, i tidens början skapade du jorden, och himlarna är ett verk av dina händer.
11 Allt detta ska försvinna och bli till ingenting, men du kommer att finnas i evighet. De kommer att nötas ut som gamla kläder,
12 och en dag kommer du att vika ihop dem och byta ut dem mot något nytt. Men du själv kommer aldrig att förändras, och du lever i evighet.
13 Har Gud någonsin sagt till en ängel det som han säger till sin Son: Sitt här på hedersplatsen vid min högra sida tills jag har lagt alla dina fiender under dina fötter?
14 Nej, änglarna är ju bara budbärare som skickas ut för att hjälpa dem som ska bli frälsta och räddade.
Missa inte målet
2 Därför måste vi lyssna mycket noga till de sanningar vi har hört så att vi inte missar målet.
2 De budskap vi har fått genom änglar har alltid visat sig vara sanna, och människor har alltid blivit straffade när de inte har lytt dem.
3 Varför skulle då vi tro att vi kan komma undan, om vi är likgiltiga inför den underbara frälsning som Herren Jesus själv förkunnade, och som vi nu får förmedlad av dem som hörde honom tala.
4 Dessutom har Gud själv bekräftat deras vittnesbörd genom tecken och olika under. Han har också efter sin vilja delat ut särskilda gåvor från den helige Ande till dem som tror.
Jesus kom som människa
5 Den kommande världen, som vi talar om, ska inte heller styras av änglar.
6 David säger på ett ställe till Gud: Vad är en människa, eftersom du bryr dig så mycket om henne? Och vem är denne Människoson, som du ärar så högt?
7 Fastän du en kort tid lät honom ha en lägre plats än änglarna, har du nu gjort honom till en kung. Du har gett honom härlighet, ära och makt,
8 och du har gjort honom till härskare över allt som finns till, utan undantag.Vi har ännu inte sett allt detta ske,
9 men vi ser verkligen att Jesus - som under en kort tid stod lägre än änglarna - nu har krönts med ära och makt, därför att han led döden för oss. Ja, på grund av Guds stora godhet dog Jesus för alla i hela världen.
10 Och det var rätt och riktigt att Gud, som är alltings ursprung och mål, tillät Jesus att lida. Genom lidandet blev Jesus en fullkomlig ledare och förde stora skaror av Guds folk till himlen.
11 Vi som har gjorts heliga av Jesus har nu samme Far som han. Det är därför som Jesus inte skäms för att kalla oss för bröder.
12 Han säger nämligen i Psaltaren: Jag ska tala till mina bröder om Gud, min Far, och tillsammans ska vi sjunga hans lov.
13 En annan gång säger han: Jag ska lita på Gud och vara beroende av honom, och ännu en annan gång: Se, här är jag och de barn som Gud har gett mig.
14 Eftersom vi, Guds barn, är människor av kött och blod, måste Jesus också bli människa. Bara som människa kunde han nämligen dö och genom sin död bryta djävulens makt, han som var herre över döden.
15 Och bara på det sättet kunde han befria alla som levt hela sitt liv som slavar i skräck för döden.
16 Vi vet alla att Jesus inte kom för änglars skull, utan för oss människor och för dem som är barn till Abraham.
17 Det var nödvändigt att Jesus kom som en av oss, hans bröder, så att han kunde tjäna som vår överstepräst inför Gud och vara både kärleksfull mot oss och trogen mot Gud i fråga om att sona folkets synder.
18 Eftersom han själv har lidit och blivit frestad, vet han hur vi har det när vi lider och frestas, och kan ge oss den hjälp vi behöver.
Jesus i jämförelse med Mose
3 Kära bröder, ni är alla kallade och utvalda av Gud för hans himmelska rike. Ha därför alltid Jesus, som vi ju bekänner oss till, i era tankar. Han är Guds budbärare och vår tros överstepräst.
2 Gud utsåg Jesus till överstepräst, och han var trogen mot Gud på samma sätt som Mose var trogen när han tjänade i Guds hus.
3 Den som bygger ett hus får mer beröm än själva huset. På samma sätt har Jesus mycket större makt än Mose.
4 Naturligtvis har varje hus en byggmästare, men det är Gud som bygger allt.
5 Och visst var Mose trogen i allt när han arbetade i Guds hus, men han var bara en tjänare, och hans uppgift var till största delen att vittna om och skapa förebilder till det som skulle uppenbaras senare.
6 Men Kristus, Guds trofaste Son, har ansvaret för hela Guds hus. Det huset är vi kristna, och han bor i oss så länge som vi bevarar vår frimodighet och glädje och håller fast vid hoppet om hans återkomst.
Varning för olydnad
7-8 Eftersom Kristus nu står över allting säger den helige Ande till oss: Lyssna till honom i dag om ni hör hans röst, och vänd er inte bort från hans kärlek, som Israels folk gjorde i öknen, när de gjorde uppror mot mig och satte mig på prov.
9 Jag hade tålamod med dem i fyrtio år, trots att de prövade mitt tålamod till det yttersta. Jag gjorde hela tiden stora under inför deras ögon.
10 Därför blev jag förargad på dem, för i sina hjärtan vände de sig alltid åt alla andra håll i stället för till mig, och de gick aldrig de vägar som jag ville att de skulle gå.
11 Fylld av vrede mot dem svor då Gud en ed och lovade att han aldrig skulle låta dem komma in i vilan i hans rike.
12 Därför ska ni se till, kära bröder, att ert inre inte är fullt av ondska och otro som leder er bort från den levande Guden.
13 Tala med varandra varje dag om detta, medan det fortfarande är tid, så att ingen av er gör sig hård och kall inför Gud, och blir förblindad av syndens tjusning.
14 För om vi är trogna till slutet och litar på Gud, som vi gjorde när vi först blev kristna, så ska vi få del i allt som tillhör Kristus.
15 Nu är ögonblicket inne. Glöm aldrig varningen: Om ni hör Guds röst tala till er i dag, så bli inte hårda och kalla som Israels folk när de gjorde uppror i öknen.
16 Vad var det då för människor som hörde Guds röst och ändå gjorde uppror mot honom? Jo, det var samma människor som lämnade Egypten med Mose som ledare.
17 Och vilka var det som drog på sig Guds vrede under alla dessa fyrtio år? Jo, samma upproriska människor igen. De syndade och fick därför dö i öknen.
18 Och vilka avsåg Gud när han med en ed intygade att de inte skulle få ro och vila i det land som han hade lovat sitt folk? Han talade till alla dem som inte lydde honom.
19 Varför kunde de inte komma in? Därför att de inte trodde på honom.
Gud har lovat oss en viloplats
4 Även om Guds löfte att alla kan få komma till vila i hans rike fortfarande gäller, så måste vi noga se upp med att inte gå vilse och missa målet.
2 Vi har ju fått höra de underbara nyheterna om att Gud vill frälsa oss, precis som de som levde på Moses tid fick göra. Men det blev inte till någon hjälp för dem, eftersom de inte trodde på dem.
3 Bara vi som tror på Gud kan komma in i hans vila. Han har ju sagt: Jag har svurit i min vrede, att de som inte tror på mig aldrig ska komma dit in, trots att han har varit beredd och väntat på dem sedan tidernas början.
4 Vi vet att han fortfarande är beredd och väntar. Det står ju skrivet att Gud vilade på den sjunde dagen, sedan han skapat allt så som han hade planerat det.
5 Trots detta kom de inte dit, för Gud hade till slut sagt: De ska aldrig komma in i min vila.
6 Ändå står löftet kvar, och några ska komma dit, men inte de som först hade möjlighet, för de lyckades inte på grund av sin olydnad.
7 Men han har fastställt en annan dag när det igen är möjligt att komma in, och nu är den dagen inne. Han sa det genom kung David många år efter folkets första misslyckade försök och sa det med de ord som redan citerats: Om ni hör Guds röst tala till er i dag, så bli inte hårda och kalla.
8 Den vila som Gud här talar om är inte detsamma som Israels land, som Josua ledde dem in i. Om det var det som Gud menade skulle han inte långt senare ha sagt att den rätta tiden att komma dit är i dag.
9 Den fullkomliga vilan för Guds folk återstår alltså.
10 Den som når fram till denna vila kan vila ut efter allt sitt arbete, precis som Gud gjorde efter skapelsen.
11 Låt oss göra allt för att också vi ska komma till denna vila. Låt oss vara försiktiga, så att vi inte som Israels barn är olydiga mot Gud och därför inte lyckas med att nå fram.
12 Guds ord är fullt av liv och kraft. Det är vassare än ett skarpslipat svärd och skär snabbt och djupt in i varje vrå av vårt innersta. Det avslöjar vad som är Guds tankar i oss och vad som är våra egna dolda motiv. Det ger oss en sann bild av vårt innersta.
13 Gud känner var och en av oss, var vi än är. Allt i våra liv ligger vidöppet för honom. Och inför honom måste vi en gång stå till svars för vad vi har gjort.
Jesus är vår överstepräst
14 Men Jesus, Guds Son och vår store överstepräst, har farit upp genom himlarna till Gud, och han kan hjälpa oss. Låt oss därför aldrig sluta upp med att tro på honom.
15 Han är en överstepräst som förstår våra svagheter, eftersom han har blivit frestad på samma sätt som vi, även om han inte en enda gång föll för frestelserna och syndade.
16 Låt oss därför frimodigt och utan rädsla gå ända fram till Guds tron och stanna där för att ta emot hans barmhärtighet och för att finna nåd och hjälp just när vi behöver det.
1-3 En judisk överstepräst är bara en människa som alla andra, men han är utvald att vara talesman för alla andra människor i deras förhållande till Gud. Han bär fram gåvor och offer till Gud. Eftersom han själv är människa kan han visa förståelse för och ha medkänsla med dem som inte har förstått Guds lagar och misslyckats. Han är också svag, precis som de, och han förstår mycket väl deras problem. Alltså offrar han djur inför Gud för att sona både folkets och sina egna synder.
4 Man bör också komma ihåg att ingen av sig själv kan uppnå värdigheten av att bli överstepräst. Han måste bli kallad av Gud till denna uppgift, på samma sätt som Gud utvalde Aron.
5 Det är därför som inte heller Kristus själv gjorde sig till överstepräst. Nej, han blev utvald av Gud som sa till honom: Min Son, i dag har jag hedrat dig.
6 Och en annan gång sa Gud till honom: Du har blivit utvald till att vara präst för evigt, med samma ställning som Melkisedek.
7 Medan han var kvar här på jorden bad Kristus Gud under tårar och ångest att rädda honom från döden. Och Gud hörde hans bön på grund av hans fullständiga lydnad.
8 Fastän Jesus var Guds Son, måste han av egen erfarenhet lära sig att lyda, även om det innebar lidande.
9 Och därför att han inte gav upp utan bevisade sig vara fullkomlig, kan han ge evigt liv till alla dem som lyder honom.
10 Kom ihåg att Gud hade utvalt honom att vara en överstepräst med samma ställning som Melkisedek.
Andlig mognad
11 Det finns mycket mer som jag skulle vilja säga i detta sammanhang, men ni tycks inte lyssna och därför är det svårt att få er att förstå.
12-13 Ni har varit kristna ganska länge nu och borde kunna undervisa andra, men i stället har ni gått bakåt och behöver själva någon som än en gång undervisar er om de grundläggande sanningarna i Guds ord. Ni är som spädbarn, som bara tål mjölk och inte är gamla nog för fast föda. Den som fortfarande lever på mjölk kan inte avgöra vad som är rätt och orätt. Ni är fortfarande barn!
14 Ni kommer aldrig att kunna äta fast, andlig föda och förstå Guds ords djupare sanningar, förrän ni växt till och lärt er skilja mellan rätt och orätt och i praktisk handling visa det.
6 Nu lämnar vi undervisningen om de första grunderna i Kristus och går vidare så att ni kan bli mogna och vuxna som kristna. Vi talar inte mer om det grundläggande villkoret att man blir frälst av att tro på Gud och inte genom att bara göra gott.
2 Ni behöver inte ytterligare undervisning om dop och handpåläggning, de dödas uppståndelse och den eviga domen.
3 Nej, låt oss nu, om Gud tillåter det, gå vidare.
4 Om ni en gång har tagit emot de goda nyheterna och själva har smakat himlens välsignelser och fått del av den helige Ande,
5 och om ni vet hur gott Guds ord är och har anat den kommande världens mäktiga kraft,
6 och sedan ändå har vänt er bort från Gud, går det inte att föra er tillbaka till Herren. Ni kan inte omvända er igen! Genom ert handlande har ni med egna händer spikat fast Guds Son på korset en andra gång och hånat honom inför omvärlden.
7 En god åkerjord, som suger åt sig av det regn som faller och ger bonden en god skörd, har fått del av Guds välsignelse.
8 Men om den bär tistlar och törnen är den ju värdelös. Man dömer ut den och låter elden gå fram över den.
9 Kära vänner, även om jag talar på det här sättet, tror jag inte att det jag säger gäller er. Jag är övertygad om att ni bär god frukt och är på rätt väg.
10 För Gud är inte orättvis. Hur skulle han kunna glömma den insats som ni har gjort med iver och i kärlek till honom fortfarande gör genom att hjälpa andra kristna?
11 Vi har bara en önskan: fortsätt med samma iver och se fram mot den belöning som väntar vid målet.
12 Nu vet ni vad som ligger framför er. Ge inte efter för slöhet och likgiltighet, utan ha dem som förebild, som genom sin tro och sitt tålamod får del av allt som Gud har lovat dem.
Gud håller vad han lovat
13 Vi har till exempel Guds löfte till Abraham. Gud bekräftade det med en ed vid sitt eget namn, eftersom det inte fanns något högre att svära vid,
14 och sa: Jag ska välsigna dig rikligt och ge dig en son, som ska bli stamfar till ett stort folk.
15 Sedan väntade Abraham med stort tålamod, ända tills Gud till sist gav honom sonen Isak, precis som han hade lovat.
16 När en människa svär en ed gör hon det vid någon som är större än hon själv, för att denne ska tvinga henne att hålla löftet eller straffa henne om hon bryter det. Eden gör slut på alla diskussioner i frågan.
17 Gud band sig också med en ed för att de som han hade lovat hjälpa skulle kunna vara helt säkra på att han aldrig skulle ändra sina planer.
18 Han har gett oss både sitt löfte och sin ed, två saker som vi helt och fullt kan lita på, för det är omöjligt för Gud att ljuga. Därför kan alla de som flyr till honom för att bli frälsta fatta nytt mod. Utan minsta tvekan kan de sätta sitt hopp till honom.
19 Detta hopp om frälsning är ett starkt och pålitligt ankare för vårt liv. Det är tryggt och säkert och sträcker sig ända in i den himmelska helgedomens allraheligaste.
20 Dit har Kristus gått före oss för att be för oss och han har för evigt blivit vår överstepräst med Melkisedeks rang och värdighet.
Melkisedek - kung och präst
7 Denne Melkisedek var kung i staden Salem och samtidigt den högste Gudens präst. När Abraham kom tillbaka hem efter att ha vunnit ett stort slag mot flera kungar, mötte Melkisedek honom och välsignade honom.
2 Abraham tog då en tiondel av allt det han hade vunnit i kriget och gav det till Melkisedek.Namnet Melkisedek betyder rättfärdighetens kung, men också fridens och fredens kung efter betydelsen av Salem, som betyder fred.
3 Melkisedek hade ingen far eller mor, och det finns inget upptecknat om någon av hans förfäder. Precis som Guds Son är hans liv utan början och utan slut, och han är en präst i evighet.
4 Lägg nu märke till hur stor Melkisedek är.För det första: Till och med Abraham, stamfar för Guds utvalda folk, gav Melkisedek en tiondel av det krigsbyte som han tog från de besegrade kungarna.
5 Om Melkisedek hade varit en judisk präst hade Abrahams handlande varit begripligt. Senare krävde man nämligen genom lag att Guds folk skulle ge tionde till prästerna som de ju också var släkt med.
6 Men Melkisedek hörde inte till Abrahams släkt och ändå gav Abraham honom tionde av bytet.För det andra: Melkisedek välsignade också den mäktige Abraham,
7 och som alla vet är den person som välsignar alltid större än den som tar emot välsignelsen.
8 För det tredje: De judiska prästerna, som tog emot tionde, var vanliga, dödliga människor. Men det sägs om Melkisedek att han fortfarande lever.
9 För det fjärde: Man skulle kunna säga att Levi, förfadern till alla judiska präster, och som själv tog emot tionde, också gav tionde till Melkisedek genom Abraham.
10 För även om Levi ännu inte var född, när Abraham gav tionde till Melkisedek, så är han för Gud en av Abrahams efterkommande.
11 För det femte: Om de judiska prästerna och deras lagar hade kunnat frälsa oss hade inte Gud behövt sända Kristus som en präst med Melkisedeks ställning. I stället kunde han ha sänt någon med Arons ställning, samma ställning som alla andra präster hade.
12-14 Men när Gud beslutade om en ny ordning för prästerna, måste också hans lag ändras. Som vi alla vet tillhörde inte Kristus Levis präststam, utan han kom från Judas stam, som inte var utvald till prästtjänst. Mose hade aldrig gett dem den uppgiften.
Kristus påminner om Melkisedek
15 Det framstod som ännu tydligare då Kristus kom som en annan Melkisedek.
16 Han blev inte präst genom att uppfylla det gamla kravet på att tillhöra Levis stam utan på grund av den kraft som flödade från ett evigt liv.
17 Och psalmförfattaren visar på detta när han säger om Kristus: Du är en präst i evighet, på samma sätt som Melkisedek.
18 Den gamla prästordningen, som byggde på släktförhållanden, avskaffades alltså. Lagen var oduglig och för svag till att frälsa människor.
19 Den ledde inte någon människa in i ett rätt förhållande till Gud. Nu har vi i stället ett hopp som är mycket bättre, för Kristus leder oss till en rätt ställning inför Gud, och nu kan vi komma nära honom.
20 Gud bekräftade med en ed att Kristus alltid skulle vara präst.
21 Så starka ord har han aldrig använt om andra präster. Det är bara till Kristus han sagt: Herren har svurit en ed och han kommer aldrig att ändra sig: 'Du är för evigt präst på Melkisedeks vis.'
22 Därför kan Kristus för evigt garantera att detta nya och bättre förbund står fast.
23 Dessutom behövdes många präster enligt den gamla ordningen så att de yngre kunde ta vid när de äldre dog.
24 Men Jesus lever i evighet och fortsätter att vara präst, och därför behöver vi ingen annan.
25 Eftersom han är evig finns han alltid hos Gud för att be för oss och kan fullständigt och för alltid frälsa alla som kommer till Gud genom honom.
26 Därför är han just en sådan överstepräst som vi behöver, för han är helig och utan skuld, fri från synd och skild från syndare, och han har fått hedersplatsen i himlen.
27 Han behöver inte som andra präster det dagliga blodet från djuroffer för att först sona sina egna synder och sedan folkets. Hans offer på korset gäller en gång för alla.
28 Enligt Moses lag var till och med översteprästerna svaga och syndiga människor som inte kunde låta bli att handla orätt. Men nu har Gud genom en ed tillsatt sin Son, och han är fullkomlig i evighet.
Kristus är översteprästen i det nya förbundet
8 Vi säger alltså att Kristus, vars prästtjänst vi just har beskrivit, är vår överstepräst, och att han har hedersplatsen i himlen närmast Gud själv.
2 Han tjänar i det tempel som är den enda egentliga platsen för gudstjänst, och som är ett himmelskt tält uppsatt av Herren själv och inte byggt av människor.
3 Eftersom varje överstepräst är tillsatt för att bära fram gåvor och offer, måste också Kristus ge något.
4 Det offer som han ger är mycket större än det offer som de judiska prästerna någonsin gav. Men trots detta skulle han inte ens ha varit präst, om han levde här på jorden, för här följer prästerna det gamla judiska offersystemet.
5 Deras tjänst sker i en jordisk avbild av det verkliga tältet i himlen. När därför Mose skulle resa gudstjänsttältet i öknen befallde Gud honom att exakt följa mönstret till det himmelska tält som han visade honom på berget Sinai.
6 Men Kristus har fått en mycket viktigare uppgift än de som tjänar under de gamla lagarna. Det nya förbundet som han förmedlar till oss från Gud innehåller mycket större löften.
7 Om det gamla förbundet hade fungerat hade det inte funnits behov av att ersätta det med ett annat.
8 Men Gud själv såg bristen i det gamla systemet, för han sa: Det ska komma en dag när jag ska ingå ett nytt förbund med Israels folk och Judas folk.
9 Det ska inte likna det gamla som jag gav till deras förfäder när jag ledde dem ut ur Egyptens land. De höll inte sin del av överenskommelsen, och därför vände jag mig ifrån dem.
10 Men detta är det nya förbundet som jag ska ingå med Israels folk, säger Herren: Mina lagar ska styra deras tänkande och handlande. Jag ska inte skriva dem på stentavlor som förut, utan i deras sinnen, så att de alltid i sitt inre vet vad jag vill att de ska göra, utan att jag ens behöver säga det till dem. Jag ska vara deras Gud, och de ska vara mitt folk, som väljer att göra min vilja.
11 Och ingen ska behöva säga till sin vän eller granne eller bror: 'Du borde också lära känna Herren
12 Och jag ska förlåta dem all deras olydnad, och jag ska inte längre komma ihåg deras synder.
13 När Gud talar om dessa nya löften och detta nya förbund understryker han att det gamla nu har överlevt sig själv, och det som är gammalt och föråldrat ska snart försvinna.
En ny gudstjänst
1-3 Också i det första förbundet mellan Gud och hans folk fanns det regler för tillbedjan, och det fanns ett heligt gudstjänsttält här nere på jorden. Det bestod av två rum. Det första innehöll guldljusstaken och ett bord där det heliga brödet förvarades. Denna del kallades det heliga. Sedan fanns det ett förhänge, och bakom det ett rum, som kallades det allraheligaste.
4 Här stod rökelsealtaret av guld och den kista som kallades förbundsarken och som var överdragen med rent guld på alla sidor. Inuti arken låg stentavlorna med de tio budorden, en kruka av guld fylld med manna, det bröd man hade levt av i öknen, och Arons stav, den som en gång hade skjutit gröna skott.
5 Ovanpå guldkistan stod de statyer av änglar som kallades keruber och som vakar över Guds härlighet. Deras vingar sträckte sig ut över arkens guldlock, som kallades platsen för Guds nåd. Men vi kan inte fördjupa oss i allt detta nu.
6 Så såg alltså platsen för tillbedjan ut. Prästerna kunde gå in och ut ur det första rummet när de ville och utföra sin tjänst.
7 Men bara översteprästen fick gå in i det innersta rummet, och det gjorde han bara en gång om året, alldeles ensam och alltid med blod som han stänkte på platsen för Guds nåd som ett offer till Gud för att sona de misstag och synder han och folket begått i sin tanklöshet.
8 Den helige Ande använder allt detta för att visa oss att vanliga människor inte kunde gå in i det allraheligaste under det gamla systemets tid, så länge det första rummet fanns och användes.
9 Detta säger oss något mycket betydelsefullt om vår nuvarande situation. Under det gamla systemets tid bar man fram gåvor och offer, men dessa kunde inte rena de människor som bar fram dem.
10 Då gällde det bara att följa en massa olika regler, till exempel vad man fick äta och dricka och när och hur man skulle tvätta sig. Människorna var tvungna att följa alla dessa regler, tills Kristus kom med en ny och bättre väg till frälsning.
Kristus är det felfria offret för synd
11 Han kom som en överstepräst för det goda som vi nu har fått del av. Han har gått in i detta större och fullkomligare tält i himlen, som inte har uppförts av människor eller är en del av denna världen.
12 En gång för alla har han tagit med sig blod in i detta inre rum, det allraheligaste, och stänkt det på platsen för Guds nåd. Nu gäller det inte längre bockars eller kalvars blod. Nej, han tog sitt eget blod, och med det har han för evigt befriat oss från synden.
13 Om nu tjurars och getters blod och askan från kor kunde göra människors kroppar rena från synd så länge det gamla systemet gällde,
14 kan vi utan svårighet föreställa oss hur mycket mer blodet från Kristus ska förvandla oss och våra liv. Hans offer befriar oss från bekymret hur vi ska kunna lyda de gamla lagarna, och det gör oss villiga att tjäna den levande Guden. Fylld för evigt med den helige Ande gav Kristus sig villigt till Gud. Han som var fullkomlig och utan synd dog för våra synder.
15 Kristus kom med det nya förbundet så att alla inbjudna ska kunna komma och för evigt få äga allt det underbara som Gud har lovat dem. Kristus dog för att befria människorna från straffet för de synder de hade begått, medan de fortfarande levde under det gamla systemet.
16 Det är med det nya förbundet som med ett testamente. Ingen får något förrän det är bevisat att personen som skrev testamentet är död.
17 Då först träder det i kraft.
18 Därför var blodet, symbolen för någons död, nödvändigt också för att det gamla förbundet skulle träda i kraft.
19 När Mose hade gett folket alla Guds lagar, tog han blod från kalvar och getter tillsammans med vatten och stänkte det över Guds lagbok och över allt folket med hjälp av grenar från isopsbuskar och scharlakansröd ull.
20 Sedan sa han: Detta är det blod som markerar början på det förbund mellan er och Gud som han har upprättat.
21 På samma sätt stänkte han blod på det heliga tältet och på allt det som används vid gudstjänsten.
22 Man kan faktiskt säga att nästan allt under det gamla förbundets tid renades genom att man bestänkte det med blod. Utan att man utgjuter blod finns det nämligen ingen förlåtelse för synd.
23 Det var därför som det heliga tältet här nere på jorden och allt som fanns i det, och som är bilder av det som finns i himlen, måste renas av Mose genom att han bestänkte det med blod från djur. Men de verkliga förebilderna i himlen renades med ett mycket dyrbarare offer.
24 Kristus har nämligen inte gått in i det tempel som är byggt av människor, utan i själva himlen för att å våra vägnar träda fram inför Gud.
25 Och han behövde bara ge sig själv som offer en enda gång. Översteprästen här nere på jorden däremot måste varje år på nytt gå in i det allraheligaste och offra blodet från ett djur.
26 Om det hade varit så skulle Kristus ända sedan världens skapelse ha varit tvungen att lida och dö gång på gång. Nej! Han har dött en gång för alla, i denna sista tid, för att för evigt göra slut på syndens makt.
27 Och på samma sätt som vi människor en gång dör och därefter möter domen,
28 så dog också Kristus bara en gång. Han dog som ett offer för många människors synder, och han ska komma tillbaka, men inte för att än en gång befatta sig med våra synder. Nej, han ska komma med den slutliga frälsningen till alla som ivrigt och med tålamod väntar på honom.
Ett offer en gång för alla
10 Det gamla judiska lagsystemet kan bara få oss att ana de välsignelser som Kristus har förberett åt oss. Offren efter den gamla ordningen upprepades år efter år och kunde inte ge en nära gemenskap med Gud, utan bara en tillfällig befrielse från synd.
2 Om de hade gjort det, hade det ju varit tillräckligt med ett enda offer. Ingen skulle då längre ha varit medveten om sin synd.
3 Men det som skedde var raka motsatsen. De årliga offren påminde ständigt om olydnad och skuld i stället för befrielse.
4 Tjurars och getters blod kan nämligen inte ta bort synder.
5 Därför sa Kristus, när han kom till världen: Vanliga offer och gåvor kan inte tillfredsställa dig, min Gud. Därför har du gett mig denna kropp för att jag ska lägga den som ett offer på ditt altare.
6 Du blir inte tillfredsställd av djur, som slaktas och bränns åt dig som syndoffer.
7 Då sa jag: 'Jag kommer för att göra din vilja, för att lägga ner mitt liv, precis som Skriften sagt att jag ska göra.'
8 Först säger alltså Kristus att Gud inte kunde bli tillfredsställd med de offer som krävdes under det gamla systemet.
9 Sedan säger han: Jag kommer för att göra din vilja och ge mitt liv.Han upphäver alltså denna första ordning till förmån för en mycket bättre.
10 Genom denna nya frälsningsplan får vi förlåtelse och blir rena genom att Kristus dör för oss en gång för alla.
11 Under det gamla systemet står prästerna vid altaret dag efter dag och bär fram offer, som aldrig kan ta bort våra synder.
12 Men Kristus gav sig själv som ett evigt offer till Gud och satte sig sedan på hedersplatsen vid Guds högra sida.
13 Nu väntar han på att hans fiender ska bli besegrade.
14 För genom detta enda offer har han för alltid gjort alla dem som Gud tar emot till sina barn fullkomliga i Guds ögon.
15 Den helige Ande vittnar också om att det är på det sättet, för han har sagt:
16 Detta är det nya förbundet som jag ska ingå med Israels folk: Mina lagar ska råda över deras tankar och deras handlande, och de ska alltid veta min vilja och alltid vilja lyda den.
17 Och sedan tillägger han: Jag ska aldrig mer komma ihåg deras synder och laglösa handlingar.
18 När nu synderna har blivit förlåtna och glömda en gång för alla, finns det inget behov av fler offer.
Att leva av tro
19 Kära bröder, därför kan vi nu tack vare Jesu blod gå rakt in i det allraheligaste där Gud är.
20 Denna nya och livgivande väg öppnades för oss när Kristus offrade sin kropp och förhänget som skymde vägen till Gud revs itu.
21 Vår store överstepräst regerar över Guds hus. Låt oss därför gå direkt in till Gud själv
22 i uppriktighet och vara helt förvissade om att han ska ta emot oss. Han har ju med sitt blod befriat vårt inre från synd, och genom dopet i vatten har vi visat att också våra kroppar fått sin delaktighet i synden avtvättad och ställts till hans förfogande.
23 Låt oss därför stadigt hålla fast vid det hopp vi bekänner oss till, för vi kan lita på att Gud håller sitt löfte till oss.
24 Låt oss överträffa varandra i att vara hjälpsamma och vänliga mot varandra och i att göra gott.
25 Låt oss nu inte svika och utebli från våra sammankomster utan uppmuntra varandra, särskilt nu när dagen för hans återkomst närmar sig.
26 Om någon har förstått sanningen om Kristus men ändå syndar med vett och vilja, finns det inget offer kvar för denna synd.
27 Då återstår bara Guds fruktansvärda straff, som kommer att utplåna alla hans fiender.
28 Den människa som vägrade att lyda de lagar som Mose gav dödades utan barmhärtighet, om det fanns två eller tre vittnen till hennes synd.
29 Tänk på hur mycket värre straffet kommer att bli för dem som har trampat Guds Son under sina fötter. De har behandlat hans renande blod som om det var orent och oheligt och har förolämpat och kränkt Guds Ande, som är förmedlare av Guds nåd.
30 Vi känner honom som sa: Rättvisan tillhör mig, jag ska hämnas på dem. Han sa också: Herren själv ska ta hand om dessa människor.
31 Det är fruktansvärt att falla i den levande Gudens händer.
32 Glöm aldrig den tid när ni först fick höra om Kristus. Kom ihåg hur ni höll er tätt intill Herren, även om det innebar svåra lidanden.
33 Man skrattade åt er och slog er, och ni fick se andra bli behandlade på samma sätt.
34 Ni led med dem som kastades i fängelse, och trots att man tog allt ifrån er gladde ni er faktiskt, eftersom ni visste att något bättre väntade er i himlen, något som skulle tillhöra er i evighet.
35 Fortsätt att vara lika frimodiga. Tänk på den belöning som väntar!
36 Ni måste hålla ut för att kunna göra allt det Gud förväntar sig av er. Då kommer ni att få allt det han har lovat er:
37 Hans återkomst dröjer inte länge till.
38 Den som har fått sin skuld förlåten och allt rätt ställt med Gud, måste fortsätta att leva av tro och lita på honom i allt. Den som drar sig tillbaka har Gud ingen glädje av.
39 Men vi tillhör inte dem som vänt Gud ryggen och därmed går förlorade. Nej, vi tillhör dem som är säkra på vår frälsning.
Exempel på människor med stor tro
11 Vad är tro för något? Jo, det är den trygga vissheten om att något som vi önskar också kommer att hända. Det är övertygelsen om att det som vi hoppas på verkligen väntar oss, även om vi inte kan se det framför oss.
2 Våra förfäder levde med en sådan tro och vann Guds och människors uppskattning.
3 Genom tron vet vi att universum skapades på Guds befallning, och att allt det vi ser skapades ur det osynliga.
4 Abel trodde på Gud och kom med ett offer som gladde Gud mer än vad Kains offer gjorde. Gud tog emot Abel och bevisade det genom att ta emot hans gåva. Och trots att Abel för länge sedan är död, är hans tro ett vittnesbörd ännu i denna dag.
5 Henok trodde på Gud, och det var därför som Gud tog honom upp till himlen utan att han behövde dö. Plötsligt var han bara borta, eftersom Gud tog bort honom. Innan detta hände hade Gud sagt att han var glad över Henoks sätt att leva.
6 Man kan aldrig få Guds välsignelse utan att tro och lita på honom. Den som vill komma till Gud måste tro att Gud finns och att han belönar dem som verkligen söker honom.
7 Noa trodde på Gud. När Gud varnade Noa för syndafloden så trodde han på det, fastän det inte fanns något tecken som tydde på att den skulle komma. Han byggde arken utan att dröja och räddade sin familj. Noas tro på Gud stod i direkt motsats till synden och otron runt om i världen, och på grund av sin tro blev han en av dem som Gud har tagit emot.
8 Abraham trodde på Gud. Gud sa till honom att lämna sitt hem och bege sig långt bort till ett land som Gud lovade att ge honom. Abraham lydde och gav sig genast iväg, utan att ens veta var målet låg.
9 När han så småningom kom till det land som Gud lovat honom, bodde han i tält som en som var på tillfälligt besök, och likadant gjorde Isak och Jakob, som Gud gav samma löfte.
10 Abraham var helt övertygad om att han skulle få flytta in i den eviga stad som Gud själv har grundlagt och byggt.
11 Sara trodde på Gud, och därför kunde hon trots sin höga ålder bli mor. Hon förstod att Gud, som gett henne sitt löfte, verkligen skulle hålla vad han lovat.
12 Därför blev Abraham stamfar till ett helt folk. Han som var alltför gammal för att över huvud taget bli far. Och det blev ett folk som blev så talrikt att det är lika svårt att räkna dem som himlens stjärnor och som sanden på havens stränder.
13 De trons män och kvinnor som jag nu har nämnt dog utan att få uppleva allt det som Gud hade lovat dem. Men de såg att alltsammans låg och väntade på dem, och de var glada för de visste att den här jorden inte var deras verkliga hem, utan att de bara var främlingar som var på besök här nere.
14 Och det är tydligt att de såg fram emot ett annat hemland.
15 Om de hade velat, hade de kunnat vända tillbaka till det land de kom från,
16 men det ville de inte. De levde för himlen. Och nu skäms inte Gud för att kallas deras Gud, för han har byggt en himmelsk stad åt dem.
17 Abraham trodde på Gud och litade på hans löften också när Gud prövade honom. Därför var han beredd att döda sin son Isak på offeraltaret.
18 Isak, genom vilken Gud hade lovat att ge Abraham ett helt folk av ättlingar!
19 Men Abraham visste att Gud skulle kunna göra Isak levande igen. Egentligen var det också vad som hände, för Isak var redan dömd till döden.
20 Isak trodde på Gud och välsignade sina söner Jakob och Esau med tanke på framtiden.
21 Jakob trodde på Gud och välsignade därför Josefs söner alldeles innan han dog. Lutad mot sin stav bad han ödmjukt till Gud.
22 Josef trodde på Gud. På sin dödsbädd var han så övertygad om att Gud skulle föra Israels folk ut ur Egypten att han fick dem att lova att de skulle flytta hans grav till det nya landet.
23 Moses föräldrar trodde på Gud. När de såg att Gud hade gett dem ett ovanligt vackert barn, litade de på att Gud skulle rädda honom från den död som kung Farao gett befallning om, och de gömde honom under tre månader och lät sig inte skrämmas.
24-25 Mose trodde på Gud och när han blivit vuxen tackade han nej till att bli behandlad som kungens dotterson. I stället för att njuta av syndens kortvariga nöjen, valde han att dela den förföljelse som drabbade Guds folk.
26 Precis som Kristus för ett tag avstod från Guds härlighet och valde att lida för att befria oss, föredrog Mose att befria sitt folk före att äga alla Egyptens skatter. Han såg fram emot den stora lön som han visste att Gud skulle ge honom.
27 Mose trodde på Gud också när han lämnade Egyptens land, och var inte rädd för Faraos vrede. Mose gav aldrig upp eftersom han såg att Gud var med honom.
28 Påskfirandet är också ett resultat av hans tro. Han var övertygad om att Gud skulle kunna rädda sitt folk och befallde dem därför att slakta ett lamm och att stryka blodet på dörrposterna till sina hus för att dödsängeln inte skulle gå in i deras hem och döda den äldste sonen som han gjorde i de egyptiska hemmen.
29 Israels folk trodde på Gud och gick rakt igenom Röda havet, som om det varit torr mark. Men när egyptierna som förföljde dem försökte göra samma sak, drunknade de allesammans.
30 Israels folk trodde på Gud också när Jerikos murar föll, sedan de hade vandrat runt dem i sju dagar som Gud hade befallt.
31 Den prostituerade flickan Rahav trodde på Gud och hans kraft och visade det när hon vänligt tog emot spejarna i sitt hem. Därför blev hon inte dödad tillsammans med alla de andra i staden, när de vägrade att lyda Gud.
32 Behöver jag säga något mer? Det skulle ta alltför lång tid att berätta om Gideon, Barak, Simson, Jefta, David och Samuel och alla profeterna.
33 De trodde allihop på Gud, och därför besegrade de nationer och kungariken, och regerade med kärlek och rättvisa och fick se Guds löften uppfyllas. De tvingade ihop lejons käftar,
34 släckte den brinnande ugnens lågor och undgick att bli dödade med svärd. En del fick styrka på nytt efter att ha varit sjuka och svaga. Andra fick väldiga krafter och utmärkte sig i krig och fick hela arméer att vända om och fly.
35 Och en del kvinnor fick genom tron tillbaka sina nära och kära från döden.Andra blev torterade till döds. De föredrog att dö framför att vända sig bort från Gud och bli frisläppta, för de visste att de en gång skulle uppstå till ett bättre liv.
36 Man hånskrattade åt somliga och piskade dem blodiga. På andra satte man bojor eller låste in dem i fängelsehålor.
37-38 En del stenade man till döds och andra sågade man itu eller dödade med svärd. En del gick klädda i hudar från får och getter. De vandrade genom öknar och över berg och gömde sig i grottor och hålor. De var hungriga och sjuka och illa behandlade, alltför goda för den här världen.
39 Och ingen av dessa trosmänniskor fick ta emot allt som Gud hade lovat dem, fastän de trodde på Gud.
40 Gud ville nämligen att de skulle vänta och få del av den ännu bättre belöning som väntar oss.
Guds fostran bevisar hans kärlek
12 Låt tanken på alla dessa trons hjältar sporra oss så som en idrottsman sporras av sin publik. Och låt oss göra oss av med allt som hindrar oss och håller oss tillbaka, framför allt synden som vill gripa tag i oss och få oss att falla. Låt oss löpa med uthållighet i det lopp vi har framför oss.
2 Se på Jesus, som både har visat oss trons väg och vill hjälpa oss att nå målet. Han var villig att dö en skamlig död på korset, eftersom han visste vilken glädje han skulle vinna efteråt. Nu sitter han på hedersplatsen vid Guds tron.
3 Tänk på det tålamod han hade, när syndiga människor visade honom sitt hat och sin fiendskap. Då behöver ni inte tappa modet eller bli utmattade.
4 Egentligen har ni ju ännu inte behövt sätta livet på spel i er kamp mot synden.
5 Och har ni alldeles glömt bort de uppmuntrande ord som Gud talade till er som hans barn? Han sa: Min son, var tacksam för Herrens fostran. Tappa inte modet, när han måste straffa dig.
6 För när han tillrättavisar dig visar det att han älskar dig. När han fostrar dig, bevisar det att du verkligen är hans barn.
7 Låt Gud fostra er, för han gör bara vad varje kärleksfull far gör med sina barn. Vem har någonsin hört om en son som aldrig har blivit tillrättavisad?
8 Om Gud inte handlar med er som andra fäder gör med sina barn och fostrar er när det behövs, visar det ju att ni inte tillhör hans familj.
9 Våra föräldrar här på jorden tillrättavisade oss, och ändå respekterar vi dem. Ska vi då inte ännu mer böja oss för Guds fostran, så att vi vinner det eviga livet?
10 Våra jordiska föräldrar uppfostrade oss under några korta år och gjorde så gott de kunde, men vi vet att Guds tillrättavisningar alltid är rätta och tjänar vårt bästa, så att vi kan få dela hans helighet.
11 Man njuter inte av straffet medan det pågår! Men den som på detta sätt har lärt sig att lyda har också lärt sig att leva i Guds frid och efter hans vilja.
12 Låt kraften på nytt fylla era kraftlösa händer och trötta ben.
13 Gör en rak, jämn väg för era fötter, så att de svaga och haltande som kommer efter er inte faller och gör sig illa utan i stället blir starka.
Var uppmärksamma
14 Försök att hålla er utanför alla stridigheter och lev rent och heligt, för den som inte är helig kommer inte att få se Herren.
15 Ta hand om varandra så att ingen av er går miste om Guds rika välsignelser. Se till att ingen bitterhet slår rot ibland er, för där den växer upp orsakar den bara svårigheter och skadar många i deras andliga liv.
16 Se till att ingen av er blir inblandad i sexuella synder eller blir vårdslös inför Gud som Esau blev. Han sålde sina rättigheter som äldste son för ett enda mål mat.
17 När han efteråt ville ha dem tillbaka var det för sent, fastän han ångrade sig och bad med bittra tårar. Kom ihåg detta och var försiktiga!
18 Ni har inte varit tvungna att skräckslagna stå vid ett berg av flammande eld och i nattsvart mörker, eller i våldsamma stormvindar, som israeliterna fick göra på Sinai berg, när Gud gav dem sina lagar.
19 De fick ju höra en mäktig basunstöt och en röst med ett så fruktansvärt budskap att de bad Gud sluta tala.
20 De ryggade tillbaka inför Guds befallning att om det så bara var ett djur som kom i beröring med berget, så måste det dö.
21 Mose själv var så rädd inför vad han såg att han skakade av skräck.
22 Nej, ni har kommit direkt till Sions berg, till den levande Gudens stad, det himmelska Jerusalem, och till en skara änglar som ingen kan räkna.
23 Ni har kommit till Guds församling, som består av alla vars namn är skrivna i himlen och ni har tagit er tillflykt till Gud som är allas domare. Ni tillhör samma stora församling som alla dessa rättfärdigas andar som nu nått fram till fullkomlighet i himlen.
24 Ni har kommit till Jesus själv, som har gett oss detta underbara nya förbund och till det blod som han gav på korset, och som kärleksfullt ger förlåtelse i stället för att ropa på hämnd som Abels blod gjorde.
25 Se därför till att ni lyder honom som talar till er. För om Israels barn blev straffade när de vägrade att lyssna till den jordiske budbäraren Mose, hur stor är då inte risken för oss om vi inte lyssnar till Gud, som talar till oss från himlen.
26 När han talade från Sinai berg, fick hans röst jorden att skaka. Nästa gång, säger han genom profeterna, ska ljudet av min röst skaka inte bara jorden utan också himlarna.
27 Med detta menar han att han ska rasera allt som är utan fast grund, så att bara det som är orubbligt kommer att finnas kvar.
28 Eftersom vi har ett rike som ingen kan förstöra, bör vi glädja Gud genom att tjäna honom med tacksamhet och göra hans vilja med helig fruktan och med respekt.
29 För vår Gud är en förintande eld.
Hur kristna ska leva
13 Fortsätt att älska varandra som bröder med sann broderlig kärlek.
2 Glöm inte att vara vänliga mot främlingar, för det har hänt att några som varit det har haft änglar till gäster utan att veta om det!
3 Glöm inte bort dem som sitter i fängelse! Lid med dem, som om ni själva satt där. Dela smärtan med dem som blir misshandlade, för ni vet ju vad de får gå igenom.
4 Håll äktenskapet med dess löften högt, för Gud kommer att straffa alla som är otrogna i sina äktenskap eller lever i sexuell omoral.
5 Grips inte av kärlek till pengar! Var nöjda med vad ni har! För Gud har sagt: Jag kommer aldrig att överge dig eller svika dig.
6 Det är därför som vi utan minsta tvekan eller oro kan säga: Herren hjälper mig, och jag är inte rädd för något som människor kan göra mot mig.
7 Kom ihåg de lärare som har undervisat er i Guds ord. Tänk på allt det goda som har kommit genom dem, och ta efter deras tro.
8 Jesus Kristus är densamme i går, i dag och i evighet.
9 Låt er därför inte lockas av nya och främmande läror som för er vilse. Er andliga styrka får ni som en gåva från Gud, inte genom att hålla fast vid regler om att äta ett visst slags mat. Det har ju verkligen inte hjälpt dem som har prövat det.
10 Vårt altare är det kors som Kristus offrades på. Där kan de som fortsätter att söka frälsning genom att lyda judiska lagar aldrig få hjälp.
11 Under det judiska lagsystemet förde översteprästen blodet av de slaktade djuren in i helgedomen som ett offer för synd, och sedan brände man djurens kroppar utanför staden.
12 Det var därför som Jesus led och dog utanför staden, där hans blod gjorde oss rena från våra synder.
13 Låt oss därför gå ut till honom utanför staden och vara villiga att bli föraktade och lida med honom där.
14 Den här världen är ju inte vårt hem. Vi ser fram emot vårt eviga hem i himlen.
15 Vi ska fortsätta att genom Jesus bära fram offer till Gud, en lovsång från läppar som ger honom äran.
16 Glöm inte bort att göra gott och att dela med er till andra av vad ni har, för sådana offer ser Gud med glädje på.
17 Lyd era andliga ledare, och var villiga att göra som de säger. Deras uppgift är nämligen att vaka över er, och Gud kommer att döma dem för hur de har gjort detta. Låt dem få stå till svars för er med glädje och inte med sorg, för då kommer ni också att få lida för det.
Slutord
18 Be för oss! Våra samveten är rena och vi vill behålla dem så.
19 Jag behöver särskilt era förböner just nu, så att jag så snart som möjligt kan komma till er.
20-21 Fridens Gud uppväckte vår Herre Jesus Kristus, överherden för fåren, från de döda och lät hans blod bli grunden till ett evigt förbund. Det är min bön att han ska utrusta er med allt vad ni behöver för att göra hans vilja, och att genom kraften i Kristus förverkliga allt det i er som ger honom glädje. Hans är äran i evighet. Amen.
22 Bröder, lyssna med tålamod till vad jag har sagt i detta brev, jag har ju fattat mig kort.
23 Jag kan berätta för er att vår bror Timotheos nu är ute ur fängelset. Om han kommer hit snart ska jag besöka er tillsammans med honom.
24-25 Hälsa alla era ledare och de andra troende. De kristna från Italien som är här med mig sänder sina hälsningar. Nåd från Gud till er alla!
1 Från Jakob, Guds och Herrens Jesu Kristi tjänare, med hälsningar till judiska kristna som bor på olika håll i världen!
Uthållighet leder till mognad
2 Kära bröder, möter ni många svårigheter och prövningar? Då ska ni vara glada,
3 för när vägen är svår, får ni fler tillfällen att utveckla ert tålamod.
4 Se till att det växer. För när ert tålamod till sist har fått slå ut i full blom, kan ni möta vad som helst med en fulländad och stark karaktär.
5 Om ni vill veta Guds vilja, så gå till honom, för han kommer med glädje att ge er sin vishet. Han är alltid beredd att generöst ge av sin vishet till alla dem som ber honom om det. Han förebrår er aldrig om ni gör det.
6 Men när ni ber honom, ska ni vara säkra på att ni verkligen väntar er att han ska svara er, för ett tvivlande sinne är som havets vågor, som drivs hit och dit av vinden.
7-8 Och varje beslut som ni fattar kommer då att vara osäkert, eftersom ni först vänder er åt det ena hållet och sedan åt det andra. Om ni inte ber i tro, kan ni inte vänta er att Herren ska ge er ett bestämt svar.
9 En kristen som inte betyder så mycket i den här världen kan glädja sig åt att han är stor i Herrens ögon,
10-11 och den som är rik kan glädja sig åt att han själv är mer betydelsefull för Herren än all hans rikedom. Den rike kommer att vissna som en blomma, som snabbt förlorar sin skönhet i den brännande solen. Han kommer snart att dö och lämna alla sina brådskande angelägenheter efter sig.
12 Den människa är lycklig, som inte ger efter och handlar fel, när hon frestas. Hon ska få evigt liv som en segerkrans. Det har Gud lovat dem som älskar honom.
13 Och kom ihåg att det aldrig är Gud som frestar. Gud vill aldrig göra något orätt och frestar inte heller någon annan att göra det.
14 Frestelserna kommer från människans egna onda tankar och begär.
15 Dessa onda begär leder till onda handlingar och straffas till sist med döden.
16 Därför, kära bröder, ska ni inte låta er ledas vilse.
17 Men allt som är gott och fullkomligt kommer från Gud, ljusets skapare, han som lyser i evighet utan förändring eller skugga.
18 Av sin egen fria vilja gav han oss det nya livet genom budskapet om sanningen och vi blev de första barnen i hans nya familj.
Ord som kräver handling
19 Kära bröder, glöm aldrig att det är klokt att lyssna, att tänka efter innan man yttrar sig, och att inte tappa humöret.
20 Ilska och irritation gör oss inte till goda människor, och det kräver Gud att vi ska vara.
21 Därför ska ni göra er av med allt som är orätt i era liv, både invärtes och utvärtes. Vi ska vara ödmjukt glada för det underbara budskap vi har tagit emot, för det ger oss frälsning.
22 Och kom ihåg att detta är ett budskap som vi ska lyda. Ni lurar er själva om ni tror att det räcker att lyssna.
23 Om en människa bara lyssnar och inte lyder, är hon lik en man som ser sitt ansikte i en spegel.
24 Så snart han går därifrån, kan han inte se sig själv längre eller komma ihåg hur han ser ut.
25 Men den som ständigt ser in i Guds fullkomliga lag, som gäller fria människor, kommer inte bara ihåg den, utan gör också vad den säger. Då ska Gud välsigna honom rikt i allt han gör.
26 Den som säger att han är en kristen men inte behärskar sin vassa tunga, bedrar sig själv, och hans kristendom är inte mycket värd.
27 Värdefull i Guds, vår Fars ögon däremot är tjänsten att visa omsorg om föräldralösa barn och änkor, att troget tjäna Herren och att inte bli påverkad av gudlösheten i världen.
Behandla alla med respekt
2 Kära bröder, hur kan ni påstå att ni tillhör Herren Jesus Kristus, härlighetens Herre, om ni favoriserar rika människor och ser ner på de fattiga?
2 Tänk er att en man kommer in i er kyrka klädd i eleganta kläder och med guldring på fingret. Samtidigt kommer det in en fattig man klädd i dåliga kläder.
3 Ni börjar krusa för den rike mannen och ger honom den bästa platsen i lokalen och säger samtidigt till den fattige mannen: Du kan stå där borta om du vill eller sätta dig på golvet.
4 Är det ett kristet handlande? Det visar ju att era motiv är alldeles felaktiga.
5 Lyssna på mig, kära bröder! Gud har valt ut fattiga människor till att vara rika i tron. Himmelriket tillhör dem, för det är den gåva som Gud har lovat alla som älskar honom.
6 Trots detta är det den fattige mannen som ni har förödmjukat. Inser ni inte att det oftast är de rika som förtrycker er och drar er inför domstol?
7 Och alltför ofta är det också de som hånar Jesus Kristus, och därmed också er.
8 Ni ska i stället följa vår Herres befallning: Ni ska älska och hjälpa era medmänniskor lika mycket som ni älskar och sköter om er själva. Det är en god och riktig inställning.
9 Men ni bryter mot Herrens lag och gör er skyldiga till synd när ni favoriserar de rika och fjäskar för dem.
10 Den som håller varje bud i Guds lag, men missar i en enda liten detalj, är lika skyldig som den som har brutit alla buden.
11 För den Gud som sa att ni inte ska begå äktenskapsbrott sa också att ni inte ska mörda. Om du inte har varit otrogen i äktenskapet men har mördat någon, har du ändå brutit mot hela Guds lag och är till hundra procent skyldig.
12 Ni ska dömas efter frihetens lag, som innebär att ni är fria att handla så som Kristus vill. Därför ska ni granska era handlingar och tankar.
13 Det kommer nämligen inte att finnas någon barmhärtighet för dem som inte har visat någon barmhärtighet. Men om ni har visat barmhärtighet, ska Guds barmhärtighet uppväga hans dom mot er.
Tro bevisas i handling
14 Kära bröder, vad är det för nytta med att säga att ni har tro och är kristna, om ni inte bevisar det genom att hjälpa andra? Kan en sådan tro frälsa någon?
15 Om ni har en vän, som behöver mat och kläder
16 och ni säger till honom: Ja, adjö då, och Gud välsigne dig, håll dig varm och ät dig mätt, och inte ger honom kläder eller mat, vad ligger det för värde i ett sådant handlingssätt?
17 Därför måste ni inse att det inte räcker med att bara ha tro. Ni måste också göra gott. En tro, som inte visar sig genom goda gärningar, är ingen tro. Den är bara tomma ord.
18 Men någon kanske invänder: Vägen till Gud går genom tron och inte genom att göra gott. Då svarar jag: Bevisa för mig att du tror, så ska jag låta mina handlingar bevisa min tro. Vem som helst kan av mitt handlingssätt se att jag har tro.
19 Finns det fortfarande någon bland er som anser att det räcker med bara tro? Att tro på en Gud? Ja, kom ihåg att de onda andarna också tror på Gud - så starkt att de darrar av skräck.
20 Dåre! När ska du lära dig att en tro som inte uträttar vad Gud vill är värdelös? En tro som inte medför goda gärningar är inte någon verklig tro.
21 Kommer ni inte ihåg att till och med vår far Abraham hade det rätt ställt med Gud, genom att han var villig att lyda Gud - också när det innebar att han skulle offra sin son Isak på altaret?
22 Där kan ni se att han trodde på Gud så helt och fullt att han var villig att göra vad Gud än sa till honom. Hans tro blev fullkomlig genom hans lydnad i handling.
23 På så sätt skedde precis det som Skriften sa: Abraham trodde på Gud och blev därmed rättfärdig inför honom. Han fick ett rätt förhållande till Gud. Han kallades till och med Guds vän.
24 Därför kan ni se att en människa blir frälst genom vad hon gör, och inte bara genom vad hon tror.
25 Rahav, den prostituerade kvinnan i Jeriko, är ett exempel på detta. Hon blev räddad genom vad hon gjorde, när hon gömde budbärarna och släppte ut dem en annan väg och förde dem i säkerhet.
26 På samma sätt som kroppen är död, när det inte finns någon ande i den, är tron död om den inte tar sig uttryck i goda gärningar.
Tänk på vad du säger
1-2 Kära bröder, inte många av er bör bli lärare. Vi gör alla misstag, och när de görs av en lärare, som ju bör veta bättre, blir straffet desto hårdare.Om någon kan behärska sin tunga, så visar det att han har fullständig kontroll över sig själv på alla andra områden.
3 Vi kan få en häst att vända och gå dit vi vill genom ett litet betsel i hans mun.
4 Och ett litet roder kan styra fartyget precis dit styrmannen önskar, även om vindarna är starka.
5 Tungan är inte stor, men tänk vilken fruktansvärd skada den kan åstadkomma! En stor skog kan bli övertänd av en enda liten gnista.
6 Och tungan är en eldslåga. Den är fylld av ondska och den förgiftar varje del av kroppen. Tungan tänds av helvetet självt och kan förvandla våra liv till en flammande eld som vållar förstörelse och olycka.
7 Människor har tämjt, eller kan tämja, alla slags däggdjur och fåglar, ormar och fiskar.
8 Men ingen människa kan tämja tungan. Den är alltid beredd att sprida sitt dödliga gift.
9 Ena stunden lovprisar den vår himmelske Far, och i nästa stund svär den ve och förbannelse över människor, som är skapade till Guds avbild.
10 Ur samma mun kommer det alltså både välsignelser och förbannelser. Kära bröder, det kan naturligtvis inte vara rätt!
11 Inte ger väl en källa först friskt vatten och sedan bittert vatten?
12 Inte kan man plocka oliver från ett fikonträd eller fikon från en vinstock? Nej, och inte heller kan en salt källa ge sött vatten.
Copyright © 1974, 1977, 1987, 1995, 2003, 2004 by Biblica, Inc.®