The Daily Audio Bible

Åren i öknen

2 Sålunda vände vi om och tog vägen mot öknen, åt Röda havet till, så som Herren hade sagt till mig, och det tog lång tid att ta oss runt Seirs bergsbygd. ² Då sade Herren till mig: ³ "Länge nog har ni gått runt om denna bergsbygd. Vänd er nu mot norr. ⁴ Och säg till folket: Ni kommer att dra fram genom det område som tillhör era bröder, Esaus barn, som bor i Seir. De är rädda för er, men var försiktiga. ⁵ Ni skall inte inlåta er i strid med dem, ty av deras land skall jag inte ge er ens så mycket som en fotsbredd, eftersom jag redan har givit Seirs bergsbygd till besittning åt Esau. ⁶ Mat att äta skall ni inköpa av dem för pengar och vatten att dricka skall ni köpa av dem för pengar. ⁷ Ty Herren, din Gud, har välsignat dig i allt du företagit dig. Han har tagit hand om dig under din vandring i denna stora öken. I dessa fyrtio år har Herren, din Gud, varit med dig och ingenting har fattats dig."

⁸ Så drog vi bort från våra bröder, Esaus barn, som bodde i Seir, och lämnade Hedmarksvägen och Elat och Esjon-Geber. Vi vek av och tog vägen mot Moabs öken. ⁹ Och Herren sade till mig: "Du skall inte angripa Moab eller inlåta dig i strid med dem, ty av deras land skall jag inte ge dig något till besittning, eftersom jag redan har givit Ar till Lots barn." ¹⁰ - Förr bodde emeerna där, de var ett folk som var stort, talrikt och resligt som anakiterna. ¹¹ Liksom anakiterna räknas också de för rafaeer, men moabiterna kallar dem emeer. ¹² I Seir bodde tidigare horeerna, men Esaus barn drev bort dem och förgjorde dem och bosatte sig i deras land, alldeles som Israel gjorde med det land som Herren hade givit dem till besittning. - ¹³ "Så stå nu upp och gå över floden Sered." Och vi gick då över den flodsänkan.

¹⁴ Från den tid vi lämnade Kadesh-Barnea till dess vi gick över floden Sered, gick det trettioåtta år, och under den tiden dog hela det släkte av stridsmän som fanns i lägret, så som Herren med ed hade förklarat för dem. ¹⁵ Ja, Herrens hand var emot dem. Han utrotade dem ur lägret så att de dog.

¹⁶ Då nu alla stridsmän i folket hade dött, ¹⁷ sade Herren till mig: ¹⁸ "Du skall i dag gå över Moabs gräns vid Ar ¹⁹ och skall då komma i närheten av Ammons barn, men du skall inte angripa dem eller inlåta dig i strid med dem, ty av ammoniternas land skall jag inte ge dig något till besittning, eftersom jag redan har givit det till Lots barn." ²⁰ - Också detta räknas till rafaeernas land. Rafaeer bodde där tidigare, men ammoniterna kallar dem samsummiter. ²¹ De var ett folk som var stort, talrikt och resligt som anakiterna. Men Herren förgjorde dem för ammoniterna, som fördrev dem och bosatte sig i deras land. ²² På samma sätt gjorde han för Esaus barn som bor i Seir, när han förgjorde horeerna för dem. De drev bort dem och bosatte sig i deras land, där de bor än i dag. ²³ Även aveerna som bodde i byar ända fram till Gaza blev förgjorda av kaftoreerna, som drog ut från Kaftor och sedan bodde i deras land. -

²⁴ "Bryt nu upp och gå över flodsänkan Arnon. Se, jag har givit amoreen Sichon, kungen i Hesbon, och hans land i din hand. Börja att inta det och ge dig i strid med honom. ²⁵ Redan i dag skall jag börja att inge fruktan och förskräckelse för dig hos alla folk under himlen, så att de darrar och bävar för dig när de hör berättas om dig."

Kung Sichon besegras

²⁶ Och jag skickade sändebud från Kedemots öken till Sichon, kungen i Hesbon, med fridsamma ord och lät säga: ²⁷ "Låt mig gå igenom ditt land. Jag skall strikt följa vägen utan att vika av till höger eller vänster. ²⁸ Den mat som du vill sälja till mig för pengar skall jag äta, och det vatten som du vill ge mig för pengar skall jag dricka. Låt mig bara passera igenom till fots ²⁹ - på samma sätt som Esaus barn, Seirs invånare, och moabiterna, Ars invånare, handlade mot mig - så att jag kan gå över Jordan in i det land som Herren, vår Gud, vill ge oss."

³⁰ Men Sichon, kungen i Hesbon, var inte villig att låta oss gå igenom sitt land, ty Herren, din Gud, hade förhärdat hans ande och gjort hans hjärta hårt för att ge honom i din hand, så som det är i dag. ³¹ Och Herren sade till mig: "Se, jag börjar nu att ge Sichon och hans land till dig. Börja inta det så att du får hans land till besittning."

³² Sichon drog då emot oss med allt sitt folk för att strida mot oss vid Jahas. ³³ Men Herren, vår Gud, överlämnade honom till oss, och vi slog honom, hans söner och allt hans folk. ³⁴ Vi intog vid den tiden alla hans städer och gav till spillo alla män, kvinnor och barn i varje stad. Vi lät ingen komma undan. ³⁵ Endast boskapen tog vi som byte tillsammans med rovet från de städer vi intog. ³⁶ Från Aroer vid floden Arnons strand, och från staden i dalen ända till Gilead fanns ingen stad, vars murar var för höga för oss. Herren, vår Gud, gav allt till oss. ³⁷ Men ammoniternas land lät du vara ifred, hela landsträckan längs Jabboks dalsänka och städerna i bergsbygden, alldeles som Herren, vår Gud, hade befallt.

Kung Og besegras

3 Sedan vek vi av och drog upp mot Basan. Och Og, kungen i Basan, kom ut med allt sitt folk för att strida mot oss vid Edrei. ² Men Herren sade till mig: "Var inte rädd för honom, ty i din hand har jag givit honom och allt hans folk och hans land. Du skall göra med honom som du gjorde med Sichon, amoreernas kung, som bodde i Hesbon." ³ Herren, vår Gud, gav också Og, kungen i Basan, och allt hans folk i vår hand. Vi slog honom och lät ingen överleva. ⁴ Och vi intog vid den tiden alla hans städer. Det fanns ingen stad som vi inte tog ifrån dem: sextio städer, hela landsträckan Argob, Ogs rike i Basan. ⁵ Alla dessa städer var befästa med höga murar, med portar och bommar. Dessutom fanns det en stor mängd byar. ⁶ Vi gav dem till spillo, liksom vi hade gjort med Sichon, kungen i Hesbon. I varje stad gav vi till spillo alla män, kvinnor och barn, ⁷ men all boskap och bytet från städerna tog vi för egen räkning.

⁸ Från amoreernas två kungar, som härskade på andra sidan Jordan, tog vi vid den tiden deras land, från Arnons dalsänka ända till berget Hermon ⁹ - sidonierna kallar Hermon för Sirjon, medan amoreerna kallar det Senir. - ¹⁰ Vi tog alla städerna på slätten och hela Gilead och hela Basan, ända till Salka och Edrei, städerna i Ogs rike i Basan. ¹¹ Ty Og, kungen i Basan, var den ende som fanns kvar av rafaeerna. Hans säng var gjord av järn, och finns nu i Rabba i ammoniternas land. Den är nio alnar lång och fyra alnar bred, alnen beräknad efter en mans underarm.

Stammarna öster om Jordan

¹² Av det land som vi hade erövrat vid den tiden gav jag den del som breder ut sig från Aroer, vid Arnons dalsänka, samt hälften av Gileads bergsbygd med dess städer åt rubeniterna och gaditerna. ¹³ Återstoden av Gilead och hela Basan, Ogs rike, gav jag åt ena hälften av Manasse stam: hela landsträckan Argob och hela Basan. Detta kallas rafaeernas land. ¹⁴ Jair, Manasses son, tog hela landsträckan Argob ända till gesureernas och maakateernas område, och efter sitt eget namn kallade han Basan för Jairs byar, som det heter än i dag. ¹⁵ Åt Makir gav jag Gilead. ¹⁶ Och åt rubeniterna och gaditerna gav jag landet från Gilead ända till Arnons dalsänka - gränsen gick mitt i floden - och till Jabboks dalsänka som är ammoniternas gräns, ¹⁷ vidare Hedmarken med Jordan som gräns från Kinneret^[a] ända till Hedmarkshavet, Salthavet nedanför Pisgas sluttningar öster därom.

¹⁸ Jag befallde er på den tiden och sade: " Herren, er Gud, har gett er detta land till besittning. Men nu skall ni, alla tappra stridsmän, beväpna er och gå över i spetsen för era bröder, Israels barn. ¹⁹ Men era hustrur och barn och er boskap - jag vet att ni har mycket boskap - skall stanna kvar i de städer som jag har gett er, ²⁰ till dess att Herren har låtit era bröder få ro, liksom ni har fått ro, när också de har tagit i besittning det land som Herren, er Gud, vill ge dem på andra sidan Jordan. Sedan må ni vända tillbaka till de besittningar jag har gett var och en av er."

Mose tillåts inte komma in i Kanaan

²¹ På den tiden befallde jag Josua och sade: "Du har med egna ögon sett allt vad Herren, er Gud, har gjort med dessa båda kungar. Så skall också Herren göra med alla riken där du drar fram. ²² Var inte rädda för dem, ty Herren, er Gud, skall själv strida för er."

²³ På den tiden bad jag så till Herren: ²⁴ "Herre Herre, du har börjat att låta din tjänare se din storhet och din starka hand. Ty vilken gud i himlen eller på jorden kan göra sådana verk och sådana väldiga gärningar som du? ²⁵ Låt mig nu få gå över dit och se det goda landet på andra sidan Jordan, detta vackra bergiga land, och Libanon."

²⁶ Men Herren hade blivit vred på mig för er skull och han lyssnade inte på mig utan sade till mig: "Det är nog. Tala inte mer till mig om denna sak. ²⁷ Stig upp på toppen av Pisga och lyft upp dina ögon mot väster och norr, mot söder och öster, och se med dina ögon. Ty du skall inte gå över denna Jordan. ²⁸ Anförtro Josua ditt uppdrag och styrk honom och ge honom mod. Ty det är han som skall gå över dit i spetsen för detta folk, och det är han som skall ge dem som arv det land du ser."

²⁹ Vi stannade sedan i dalen mitt emot Bet-Peor.

Jesus utser tolv apostlar

¹² Vid den tiden gick Jesus upp på berget för att be, och han bad hela natten till Gud. ¹³ När det blev dag, kallade han till sig sina lärjungar och valde ut bland dem tolv, som han kallade apostlar: ¹⁴ Simon, som han gav namnet Petrus, och hans bror Andreas, Jakob och Johannes, Filippus och Bartolomeus, ¹⁵ Matteus och Thomas, Jakob, Alfeus son, och Simon som kallades "ivraren",^{[a] 16} Judas, Jakobs son, och Judas Iskariot, han som blev förrädare.

JESU SLÄTTPREDIKAN (Kap 6:17-49)

¹⁷ Jesus gick ner tillsammans med dem och stannade på en slätt. Där var en stor skara lärjungar och mycket folk från hela Judeen och Jerusalem och från kuststräckan vid Tyrus och Sidon. ¹⁸ De hade kommit för att höra honom och bli botade från sina sjukdomar. Också de som plågades av orena andar blev botade. ¹⁹ Och allt folket ville röra vid honom, eftersom kraft gick ut från honom och botade alla.

Saligprisningar och verop

²⁰ Jesus lyfte blicken, såg på sina lärjungar och sade: "Saliga är ni som är fattiga, er tillhör Guds rike. ²¹ Saliga är ni som nu hungrar, ni skall bli mättade. Saliga är ni som nu gråter, ni skall skratta. ²² Saliga är ni, när människor hatar er och stöter bort er, när de hånar och smutskastar er,^[b] allt för Människosonens skull. ²³ Gläd er på den dagen, ja, hoppa av glädje! Ty se, er lön blir stor i himlen. På samma sätt gjorde deras fäder med profeterna.

²⁴ Men ve er, ni rika! Ni har fått ut er tröst. ²⁵ Ve er, ni som nu är mätta! Ni kommer att hungra. Ve er, ni som nu skrattar! Ni kommer att sörja och gråta. ²⁶ Ve er, när alla människor talar väl om er! På samma sätt gjorde deras fäder med de falska profeterna.

Älska era fiender

²⁷ Men till er som lyssnar säger jag: Älska era fiender och gör gott mot dem som hatar er. ²⁸ Välsigna dem som förbannar er och be för dem som förorättar er. ²⁹ Om någon slår dig på den ena kinden, så vänd också den andra kinden till. Och om någon tar ifrån dig manteln, så låt honom också ta din livklädnad. ³⁰ Ge åt var och en som ber dig, och om någon tar ifrån dig vad som är ditt, så kräv det inte tillbaka. ³¹ Allt vad ni vill att människor skall göra er, det skall ni göra dem. ³² Om ni älskar dem som älskar er, skall ni ha tack för det? Också syndare älskar dem som visar dem kärlek. ³³ Och om ni gör gott mot dem som gör gott mot er, skall ni ha tack för det? Så handlar också syndare. ³⁴ Och om ni lånar åt dem som ni hoppas skall betala tillbaka, skall ni ha tack för det? Också syndare lånar åt syndare för att få tillbaka vad de lånat ut. ³⁵ Nej, älska era fiender, gör gott och ge lån utan att hoppas få igen något. Då skall er lön bli stor, och ni skall vara den Högstes barn, eftersom han är god mot de otacksamma och onda. ³⁶ Var barmhärtiga så som er Fader är barmhärtig.

Flisan och bjälken

³⁷ Döm inte, och ni skall inte bli dömda. Fördöm inte, och ni skall inte bli fördömda. Förlåt, och ni skall bli förlåtna. ³⁸ Ge, och ni skall få. Ett gott mått, packat, skakat och rågat skall Gud ge er^[c] i famnen. Ty med det mått som ni mäter med skall det mätas upp åt er."

Psalm 67

Önskan om Guds välsignelse

¹ För sångmästaren, med stränginstrument. En psalm, en sång.