Bible in 90 Days
Glöm inte Herren
8 Ni måste hålla alla de bud som jag ger er i dag. Om ni gör det ska ni inte bara få leva, utan ni ska föröka er och lägga under er det land som Herren lovade era förfäder.
2 Tänk på hur Herren ledde er genom öknen i fyrtio år, hur han förödmjukade och prövade er för att se hur ni skulle reagera och se om ni verkligen skulle lyda honom!
3 Ja, han förödmjukade er genom att låta er gå hungriga, för att sedan mätta er med manna. Han gjorde detta för att lära er och era förfäder att inse att människan lever inte enbart av bröd utan av varje ord som kommer ur Herrens mun.
4 Under dessa fyrtio år blev inte era kläder slitna, och era fötter fick inga blåsor eller svullnader.
5 Ni måste förstå att Herren fostrar er som en man fostrar en kär son.
6 Lyd Herrens, er Guds, lagar! Vandra på hans vägar och respektera honom,
7 för Herren, er Gud, leder er in i ett gott land med bäckar, friska vattenkällor, dalar och höjder.
8 Det är ett land där det finns vete och korn, druvor och fikon, granatäpplen, oliver och honung.
9 Det är ett land där det finns gott om bröd och där ingenting saknas. Det är ett land där det finns järn i klipporna och koppar i bergen.
10 När ni har mat i överflöd kommer ni att tacka Herren, er Gud, för det goda land som han har gett er.
11 Men var försiktiga så att ni inte glömmer Herren, er Gud, och trotsar hans befallningar.
12-13 När ni har blivit rika och fått det bra och har byggt fina hem att bo i, och när era hjordar har blivit stora och ert silver och guld förökats,
14 då måste ni se till att ni inte blir högfärdiga och glömmer bort Herren, er Gud, som fört er ut ur slaveriet i Egypten.
15 Se till att ni inte glömmer den Gud som ledde er genom den stora och fruktansvärda öknen med dess farliga ormar och skorpioner och brist på vatten. Han gav er vatten från klippan.
16 Han mättade er med manna i öknen, en helt ny erfarenhet, för att ni skulle bli ödmjuka och er tro på honom skulle växa och han skulle kunna behandla er väl.
17 Han såg till att ni aldrig skulle kunna tro att det var er egen kraft och styrka som gav er framgång.
18 Kom alltid ihåg att det är Herren, er Gud, som ger er möjlighet att bli rika, och han gör det för att infria sitt löfte till era förfäder.
19 Men om ni glömmer Herren, er Gud och i stället tillber andra gudar och gör det som är ont, kommer ni att utplånas,
20 så som Herren har gjort med andra folk i det förflutna. Ni kommer att möta samma öde om ni inte lyder Herren, er Gud.
Glöm inte att Gud har hjälpt dig
1-2 Lyssna till mig, Israel! I dag ska du gå över floden Jordan och fördriva folken på andra sidan. De är mycket större och mäktigare än du! De bor i städer med väldiga murar. Där finns också de välkända jättarna, anakiterna, som ingen kan stå emot.
3 Men Herren, din Gud, ska gå före dig som en förtärande eld och förgöra dem, så att du snabbt ska kunna besegra dem och driva ut dem.
4 När sedan Herren har gjort allt detta för dig, ska du inte säga: 'Herren hjälpte mig därför att jag är så rättfärdig!' Nej, det är på grund av de andra folkens ogudaktighet som han gör det.
5 Det är inte alls för att du är ett så enastående folk, som Herren driver bort dem och sätter dig i deras ställe. Nej, det är för att de är så ogudaktiga och för att Gud vill uppfylla löftet till era förfäder, Abraham, Isak och Jakob.
6 Jag säger det igen: Herren, din Gud, ger dig inte detta härliga land därför att du är god. Sanningen är att du är ett envist folk.
7 Tänk på och glöm aldrig hur du många gånger har fått Herren, din Gud, att bli förargad i öknen, från den dag du lämnade Egypten till nu! Hela tiden har du varit upprorisk mot honom.
8 Tänk på hur du gjorde honom rasande vid berget Horeb! Han var beredd att utplåna dig.
9 När jag gick upp på berget för att ta emot stentavlorna där alla lagar och regler fanns nedtecknade, som rör det förbund som Herren upprättat med dig, blev jag kvar där i fyrtio dagar och fyrtio nätter. Jag varken åt eller drack under hela denna tid.
10-11 Efter dessa fyrtio dygn gav Herren mig stentavlorna med de budord som ni själva hört honom ge er när ni hörde hans röst ur elden som täckte berget.
12 Han sa åt mig att skynda mig ner från berget, därför att folket som jag hade lett ut ur Egypten hade orenat sig och redan vänt sig bort från Guds lagar och gjort sig en avgud av gjuten metall.
13-14 'Lämna mig ifred nu, så att jag kan förgöra detta onda, envisa folk!' sa Herren till mig. 'Jag ska utplåna dess namn, och sedan ska jag göra ett mäktigt folk av dig, större än de skulle ha blivit.'
15 Jag gick ner från berget medan det var höljt i eld. De båda tavlorna med budorden höll jag i mina händer.
16 När jag kom ner fick jag se den kalv som ni hade gjort i er fruktansvärda synd mot Herren, er Gud. Tänk så snabbt ni vände er bort från honom!
17 Jag lyfte tavlorna högt över huvudet och krossade dem mot marken! Ja, jag slog sönder dem framför ögonen på er!
18 Sedan låg jag inför Herrens ansikte i ytterligare fyrtio dagar och nätter, utan bröd eller vatten, för ni hade gjort det Herren hatade mest av allt och på så sätt orsakat hans vrede.
19 Jag var fruktansvärt rädd för er skull. Herren var beredd att förgöra er, men han lyssnade på mig också den gången.
20 Aron var i stor fara, därför att Herren var arg på honom. Men jag bad för honom, och Herren skonade honom.
21 Jag tog er synd, kalven ni hade gjort, och brände upp den och krossade den till fint damm och kastade detta i det vatten som rann ner från berget.
22 I Tabeera och i Massa och likaså i Kibrot-Hattaava, hände samma sak. Herren blev rasande på er.
23 Och när Herren vid Kades-Barnea sa till er att gå in i landet, som han hade gett er, satte ni er på tvären och ville inte tro att han skulle hjälpa er. Ni vägrade att lyda honom.
24 Ja, ni har satt er upp mot Herren från första dagen jag lärde känna er.
25 Det var därför jag låg där inför honom i fyrtio dagar och nätter, när han var beredd att förgöra er.
26 Jag bad honom att inte utplåna sitt eget folk. Jag sa: 'Det är ditt arv, som räddats från Egypten genom din väldiga makt och underbara styrka.
27 Kom ihåg dina löften till dina tjänare Abraham, Isak och Jakob! Ha överseende med detta hårda folks ondska och synd,
28 för om du utrotar dem kommer egyptierna att säga att det hände därför att Herren inte kunde leda dem in i landet som han hade lovat dem, eller att han utrotat dem därför att han hatade dem och att han ledde ut dem i öknen för att döda dem.
29 Herre, de är ju ditt folk, ditt arv, som du har lett ut ur Egypten genom din väldiga makt och starka arm.'
Glöm inte att frukta Gud
10 Då sa Herren till mig att hugga ut två nya stentavlor, likadana som de förra, och att sedan vända tillbaka till honom på berget. Jag skulle också tillverka en ark av trä att förvara dem i.
2 Han skulle skriva ner samma budord på tavlorna som stått på dem jag hade slagit sönder, och sedan skulle jag lägga dem i arken.
3 Jag gjorde därför en ark av akacieträ och högg ut två stentavlor, som var likadana som de första två, och tog dem med upp till Gud på berget.
4 Han skrev på nytt ner de tio budorden och överlämnade tavlorna till mig med samma budord som han gett er inifrån elden tidigare.
5 Sedan kom jag ner igen och lade tavlorna i arken. Där finns de fortfarande, alldeles som Herren har befallt.
6 (Israels folk färdades sedan från Beerot-Jaakan till Mosera, där Aron dog och begravdes. Hans son Eleasar blev näste präst.
7 Sedan färdades de till Gudgoda och därifrån till Jotbata, ett land där floderna hade rikligt med vatten.
8 Det var där Herren avskilde Levi stam att bära arken med Herrens tio budord och att stå framför Herren och tjäna honom och välsigna hans namn, precis som de gör än i dag.
9 Det är därför som Levi stam inte har ett eget område i det utlovade landet som de andra stammarna. Herren hade låtit dem förstå att han själv skulle vara deras arv.)
10 Jag stannade alltså på berget inför Herren i fyrtio dagar och fyrtio nätter, precis som jag hade gjort första gången, och Herren lyssnade på nytt till min vädjan att skona er.
11 Men han sa till mig: 'Gå! Led folket till det land som jag har lovat dess förfäder så att de kan ta det i besittning.'
Glöm inte att lyda Gud
12-13 Och nu, Israel, vad kräver Herren, din Gud, av dig mer än att du lyssnar mycket noga till allt han säger till dig. Du ska lyda de bud jag ger dig från honom i dag och älska honom och tillbe honom av allt ditt hjärta och av all din själ?
14 Jorden och himlen tillhör Herren, din Gud.
15 Ändå kunde han glädja sig över dina förfäder. Han älskade dem så mycket att han utvalde er, deras barn, före alla andra folk, och detta gäller även den dag som idag är.
16 Rena därför era syndiga hjärtan och sluta upp med er envisa hårdhet.
17 Herren, er Gud, är gudars Gud och herrars Herre. Han är den store och mäktige Guden, förskräckelsens Gud, som inte har anseende till personen och inte tar mutor.
18 Han ger rättvisa åt faderlösa och änkor. Han har omsorg om främlingar och ger dem mat och kläder.
19 Ni ska också älska dem som är främlingar bland er, för ni har själva varit främlingar i Egypten.
20 Ni måste respektera Herren, er Gud, tillbe honom, hålla fast vid honom och avlägga eder bara vid hans namn.
21 Han är er lovsång, och han är er Gud, som har gjort underbara ting inför era ögon.
22 När era förfäder vandrade ner till Egypten var de bara sjuttio stycken, men nu har Herren, er Gud gjort er lika många som stjärnorna på himlen!
11 Ni ska älska Herren, er Gud, och alltid hålla alla hans befallningar, lagar och bud.
2 Tänk på att era barn aldrig har sett Herrens straffdomar eller hans storhet och väldiga makt.
3 De såg aldrig undren han gjorde i Egypten mot Farao och hela hans land.
4 De såg aldrig vad han gjorde med den egyptiska armén och dess hästar och vagnar när han dränkte alla i Röda havet under jakten på er, eller hur Herren gjorde så att den intill denna dag inte kunnat skada er.
5 De såg inte hur Herren tog hand om er hela tiden under de år ni vandrade i öknen, innan ni kom hit.
6 Era barn var inte med när Datan och Abiram, Eliabs söner och ättlingar till Ruben, syndade och jorden öppnade sig och uppslukade dem med familjer och tält och allt de ägde, medan hela Israel såg på!
Ni kan välja välsignelse eller förbannelse
7 Men ni som är vuxna har sett dessa väldiga under!
8 Därför bör ni mycket noga följa alla de bud som jag ger er i dag, så att ni får styrka att gå över Jordan och inta landet, som ligger alldeles framför er.
9 Om ni håller buden, kommer ni att leva länge i det land, som Herren lovade era förfäder och åt er som deras ättlingar. Det är ett underbart land som flyter av mjölk och honung!
10 Det land som ni nu ska ta i besittning är inte som Egypten, där det är nödvändigt med bevattning.
11 Det är ett land med höjder och dalar och tillräckligt med regn,
12 ett land som Herren själv vårdar sig om! Han följer det med sin blick dag efter dag.
13 Och om ni mycket noga följer alla hans bud, som jag ger er i dag, och om ni älskar Herren, er Gud, av hela ert hjärta och hela er själ och tillber honom,
14 ska han också i fortsättningen låta regnet komma i rätt tid, både det tidiga och det sena regnet, så att landet kan bära underbara skördar av säd, vin och olivolja.
15 Han kommer att ge er saftiga betesmarker för boskapen, och ni själva ska också få äta er mätta.
16 Vänd er inte bort från Gud genom att tillbe avgudar.
17 Den som gör det uppväcker Herrens fruktansvärda vrede, och han kommer då att stänga till himlen så att det inte regnar och inte blir någon skörd. Ni kommer att mycket snart bli utrotade från detta goda land, som Herren har gett er.
18 Var därför mycket noga med att bevara de här buden i era hjärtan. Bind dem runt ert finger och fäst dem på er panna som påminnelse!
19 Lär era barn dem! Tala om dem där hemma, när ni är på vandring, när ni går till sängs och när ni stiger upp.
20 Skriv dem på dörrarna till era hus och på portarna,
21 så att ni och era barn får leva länge i landet som Herren har lovat er, ja, lika länge som det finns en himmel som välver sig över jorden.
22 Om ni håller alla de bud som jag ger er, att älska Herren, er Gud, att vandra på hans vägar och att hålla er till honom,
23 då ska Herren fördriva alla de folk som bor i ert land, hur mycket större och mäktigare de än är.
24 Varje plats där ni sätter er fot ska tillhöra er. Era gränser ska sträcka sig från södra Negev till Libanon och från floden Eufrat till Medelhavet.
25 Ingen ska kunna stå er emot, för Herren, er Gud, ska sända bävan och förskräckelse före er vart ni än går, precis som han har lovat.
26 I dag ger jag er tillfälle att välja mellan Guds välsignelse och Guds förbannelse!
27 Det blir välsignelse om ni följer Herrens, er Guds, bud, som jag ger er i dag,
28 och förbannelse om ni vägrar att följa dem och i stället tillber andra folks avgudar.
29 När Herren, er Gud, leder er in i landet för att ni ska ta det i besittning, så ska ni uttala välsignelser från berget Gerissim och förbannelser från berget Ebal!
30 Som ni vet ligger Gerissim och Ebal väster om floden Jordan, där kananeerna bor, i ödemarken nära Gilgal och Mores ekar.
31 Det är snart dags för er att gå över Jordan och bosätta er i landet som Herren ger er.
32 Men ni måste lyda alla de lagar som jag ger er i dag.
12 Det här är de lagar och påbud som ni måste lyda, när ni kommer in i landet som Herren, era förfäders Gud, har gett er för alltid:
Bara ett offeraltare
2 Förstör alla hednaaltaren, var ni än finner dem, högt uppe bland bergen, på höjderna eller i skogen.
3 Bryt ner dem och slå sönder obeliskerna, bränn upp avgudabilderna och hugg ner avgudarna av metall. Lämna ingenting kvar, som kan påminna er om dem!
4-5 Ni ska inte tillbe Herren som dessa hedningar gör när de offrar till sina gudar. I stället ska ni bygga en helgedom åt honom, på en plats som han själv kommer att välja åt sig.
6 Där ska ni bära fram era brännoffer och andra offer inför Herren, tionde, viftoffer, löftesoffer, frivilliga offer och de förstfödda djuren från era hjordar.
7 Där ska ni och era familjer fira högtid inför Herren, er Gud, och glädjas åt allt han har gjort för er.
8-9 Ni ska då inte längre göra som ni gör i dag, förrän ni har nått den viloplats som Herren vill ge er. Nu gör var och en vad han anser vara rätt.
10 Men när ni går över floden Jordan och bosätter er i det utlovade landet och Herren ger er vila och bevarar er från alla era fiender,
11 då ska ni bära fram era brännoffer och andra offer till hans helgedom till den plats som han kommer att utse som sin.
12 Där ska ni glädjas inför Herren med era söner och döttrar och tjänare och med leviterna som inte har egen mark.
13 Ni ska inte offra era brännoffer var som helst,
14 utan bara på den plats som Herren bestämmer. Han kommer att utse en plats på ett område, som tillhör en av stammarna. Det är bara där som ni ska offra.
15 Men de djur vars kött ni ska äta kan slaktas var som helst, som om det gällde gasell eller hjort. Ät så mycket kött ni vill, för Herren ska välsigna er med sådant. De som är orena kan också äta av det.
16 Det enda ni måste tänka på är att inte äta blodet. Häll ut det på marken som vatten.
17 Men inget av det ni offrar får ätas hemma, vare sig tiondet av säd, nytt vin eller olivolja, inte det förstfödda från era hjordar eller något ni har lovat att ge Herren, och inte heller era frivilliga offer eller viftoffer.
18 Allt detta ska ni, era barn och leviterna äta inför Herren, er Gud, på den plats han väljer åt sig. Gläd er inför Herren, er Gud, i allt vad ni gör!
19 Men se till att ni inte glömmer bort leviterna! Dela med er till dem så länge ni lever i landet.
20-23 Om den plats Herren väljer som sin kommer att ligga alltför långt bort från er boplats när Herren har utvidgat era gränser, kan ni slakta de djur ni ska äta där ni bor. Ät dem som ni äter gasell och hjort. Även de som inte är rena kan äta dem. Det enda förbehållet är att ni aldrig får äta blodet, för livet är i blodet och ni ska inte äta livet med köttet.
24-25 Häll ut blodet på marken. Om ni gör det, kommer allt att gå väl för er och era barn.
26-27 Det är bara era gåvor till Herren och era löftesoffer och brännoffer som ska föras fram till den plats Herren valt som sin. Allt sådant måste offras på Herrens, er Guds, altare. Blodet ska ni hälla ut på altaret, men köttet får ni äta.
28 Var noga med att följa alla dessa stadgar. Om ni gör det som är rätt i Herrens, er Guds, ögon kommer det alltid att gå väl för er och era barn.
29 När han förgör folken i landet där ni kommer att bo,
30 ska ni inte vara nyfikna på hur de tillber. Fråga inte: 'Hur tillber det här folket sina gudar?' för att sedan göra som de!
31 Ni får inte förolämpa Herren, er Gud, på det sättet. Dessa folk har gjort fruktansvärda saker, som han avskyr. Allt har de gjort i sina religioners namn. De har till och med bränt sina söner och döttrar som offer till sina gudar.
32 Lyd alla de bud jag ger er! Lägg inte till något och dra inte heller bort något från dem.
Tillbe inte främmande gudar
13 Om en profet framträder bland er, eller någon som tyder drömmar
2 och profeterar om tecken och under, ska ni vara försiktiga. Även om hans förutsägelser slår in, men han säger: 'Kom, så tillber vi de andra folkens gudar
3 ska ni inte lyssna till honom. Det är Herren som prövar er, för att se om ni verkligen älskar honom av hela ert hjärta och hela er själ.
4 Ni får aldrig tillbe någon annan Gud än Herren. Följ hans bud och håll fast vid honom.
5 Men den som försökt förleda er måste dö, för han har försökt få er att göra uppror mot Herren, er Gud, som ledde er ut ur slaveriet i Egypten. Genom att döda honom skiljer ni er från det onda.
6-7 Inte ens om din bror, din son, din dotter, din älskade hustru eller närmaste vän viskar till dig att du ska följa med och tillbe dessa främmande gudar,
8 får du lyssna eller visa förbarmande. Låt rättvisan ha sin gång! Dölj inte ett så fruktansvärt tilltag.
9 Avrätta honom! Din hand ska vara den första att lyftas för att döda, och sedan ska alla andra följa ditt exempel.
10 Stena honom till döds! Han har försökt att dra dig bort från Herren, din Gud, som ledde dig ut ur slaveriet i Egypten.
11 Hela Israel ska höra om hans avskyvärda brott och frukta för att göra något liknande igen.
12-14 Om ni får höra att det i någon av era städer ryktas att några har lyckats förleda folket att tillbe främmande avgudar, ska ni först noga undersöka om ryktet är sant. Om ni upptäcker att det faktiskt är så,
15 ska ni genast ingripa mot den staden och förgöra alla dess invånare med svärd och till och med all boskap.
16 Ni ska stapla upp allt byte mitt på torget och bränna upp det och hela staden som ett brännoffer till Herren, er Gud. Den staden ska för alltid ligga i ruiner och får aldrig byggas upp igen.
17 Inget av bytet får finnas kvar bland er! Bara då kan Herrens vrede upphöra. Han kommer att vara barmhärtig mot er och ha medlidande med er och göra er till ett mäktigt folk, som han lovade era förfäder,
18 därför att ni håller hans bud, som jag ger er i dag, och gör det som är rätt i Herrens ögon.
Ren och oren mat
14 Eftersom ni är Guds folk ska ni inte rista några märken på er, som hedningarna gör när de tillber sina gudar, eller raka främre delen av huvudet när ni har sorg.
2 Ni tillhör Herren och endast Herren, er Gud. Han har utvalt er till att vara hans egendom, mer än något annat folk på jorden.
3-5 Ni får inte äta av något som jag har förklarat vara orent. Av dessa djur får ni däremot äta:Nötkreatur, får och getter, hjort, gasell, råbock, vildget, stenbock, antilop och bergsfår.
6 De djur som både har klövar och idisslar får ni äta, men inga andra.
7 Därför ska ni inte äta kamel, hare eller kanin. De idisslar, men har inte klövar.
8 Svin är också orena, för även om de har klövar, idisslar de inte. Ni ska inte ens röra vid de döda kropparna av dessa djur.
9 Av det som lever i vatten får ni bara äta det som har fenor och fjäll. Allt annat är orent för er.
10-18 Fåglar kan ni äta med undantag av följande arter: Örn, lammgam, fiskgjuse, vråk, falk av alla arter, korp av alla arter, struts, nattskärra, fiskmås, hök av alla arter, uggla, uv, tinsemetfågel, pelikan, asgam, dykfågel, häger, regnpipare av alla arter, härfågel och fladdermus.
19-20 Med vissa undantag är bevingade insekter orena och får inte ätas.
21 Ät ingenting som har självdött. Men en utlänning bland er kan äta det. Ni kan ge det eller sälja det till honom, men själva får ni inte äta det, för ni är heliga inför Herren, er Gud.Ni ska inte koka en killing i dess moders mjölk.
Tionde
22 Varje år ska ni ge tionde av all er skörd.
23 Bär fram ert tionde inför Herren, er Gud, och ät det på den plats som han utväljer som sin helgedom. Detta gäller tiondet av säden, det nya vinet, olivoljan och det förstfödda från era hjordar. Avsikten med tiondet är att ni ska lära er att alltid sätta Gud främst i era liv.
24 Om den plats Herren utser som sin helgedom ligger så långt borta att det blir besvärligt att bära tiondet dit,
25 kan ni sälja tiondet av er säd och er hjord och ta med pengarna till Herrens helgedom.
26 När ni kommer fram, ska ni använda pengarna till att köpa mat, till exempel en ko, ett får, lite vin eller starka drycker och ordna en fest inför Herren, er Gud, och glädjas med era familjer.
27 Glöm inte att dela er inkomst med leviterna i samhället, för de har ingen egendom och ingen egen skörd att bära fram.
28 Vart tredje år ska ni lagra hela ert tionde i staden där ni bor:
29 Ge av det till leviterna, som inte har något arv bland er, till främlingar, änkor och föräldralösa i er stad, så att de kan äta och bli mätta. Då kommer Herren, er Gud, att välsigna er och ert arbete.
Lån och skulder
15 Vid slutet av vart sjunde år ska alla skulder efterskänkas.
2 Varje långivare ska skriva av fordringar på israeliter, för Herren har befriat från skuld.
3 Detta gäller dock inte främlingar.
4-5 Ingen ska behöva vara fattig. Om ni följer Herrens bud, ska han välsigna er rikligen i det land han ger er. Den enda förutsättningen för hans välsignelse är att ni mycket noga tar vara på alla de Herrens bud, som jag i dag ger er.
6 Han kommer att välsigna er, som han har lovat. Ni ska låna ut pengar till många folk, men själva kommer ni aldrig att vara i behov av lån. Ni ska regera över många folk, men ingen ska härska över er.
7 Men om det finns någon bland er som är fattig när ni kommer in i det land som Herren ska ge er, får ni inte stänga dörren för honom.
8 Låt honom låna vad han behöver.
9 Se till att ni inte vägrar att låna ut pengar bara för att friåret närmar sig! Om ni vägrar att bevilja lån och den som är i behov av lånet ropar ut sin nöd för Herren, kommer det att tillräknas er som synd.
10 Ni måste låna honom vad han behöver utan att klaga, för om ni lånar ut pengar i ett sådant fall, kommer Herren att välsigna er i allt vad ni gör.
11 Det kommer alltid att finnas sådana som är fattiga bland er. Det är därför som det här budet är nödvändigt. Ni måste frivilligt låna ut pengar till dem.
Slavar
12 Om en israelit, man eller kvinna, har sålt sig som slav till dig, måste du frige en sådan vid slutet av det sjätte året
13 och du får inte skicka i väg slaven tomhänt.
14 Ge honom en ordentlig avskedsgåva från din hjord, din olivpress och din vinpress. Dela med dig åt honom i förhållande till hur Herren din Gud, har välsignat dig.
15 Kom ihåg att ni var slavar i Egypten och att Herren, er Gud, räddade er. Detta är anledningen till att jag ger dig detta bud.
16 Men om denne slav inte vill lämna dig och säger att han älskar dig och din familj och trivs bra i ditt hus,
17 då ska du ta en syl och genomborra hans örsnibb mot dörrposten. Detta är tecknet på att han är din för alltid. På samma sätt ska du göra med en kvinnlig slav.
18 Beklaga dig aldrig om du måste frige en slav! Tänk i stället på att han under dessa sex år har kostat dig mindre än hälften av vad det skulle ha kostat att ha en anställd. Och Herren, din Gud, ska välsigna dig i allt vad du gör, därför att du friger honom.
Förstfödda djur
19 Allt förstfött av hankön från dina hjordar ska du avskilja åt Herren. Använd inte det förstfödda bland din boskap till arbete ute på åkrarna och klipp inte det förstfödda bland dina får och getter.
20 I stället ska du och din familj varje år äta dessa djur inför Herren, din Gud, vid hans helgedom.
21 Men om det förstfödda djuret inte är felfritt, utan är lamt eller blint eller har något annat fel, ska du inte offra det.
22 Då ska du i stället använda det som mat hemma, till din familj. Alla, även den som för tillfället inte är ren, kan äta det, precis som han kan äta gasell eller hjort.
23 Men ät inte blodet, utan häll ut det på marken som vatten.
Högtider
16 Kom alltid ihåg att fira påsken i månaden Abib, för det var då som Herren, er Gud, ledde er ut ur Egypten om natten.
2 Ert påskoffer ska vara antingen ett lamm eller ett nötkreatur och offras till Herren, er Gud, vid hans helgedom.
3 Ät offret med bröd bakat utan jäst. Ät sådant bröd under sju dagar, som en påminnelse om det bröd ni åt när ni flydde från Egypten. Ja, detta ska påminna er om hur ni lämnade Egypten i sådan hast att brödet inte hann jäsa. Kom ihåg den dagen hela ert liv!
4 Under sju dagar varje år ska det inte få finnas det minsta spår av jäst i era hem, och ingenting av påsklammet får lämnas kvar till följande dag.
5 Påskmåltiden får inte ätas i era hem.
6 Den måste ätas på den plats som Herren utser åt sig. Offra lammet där på årsdagens kväll i solnedgången.
7 Stek lammet och ät upp det. Återvänd sedan till den boplats ni har under festligheterna.
8 Under de kommande sex dagarna får ni inte äta bröd som innehåller jäst. Den sjunde dagen ska ni samlas inför Herren, er Gud, och då ska ni inte arbeta.
9 Sju veckor efter skördens början
10 ska ni till Herrens ära fira veckohögtiden. Då ska ni bära fram ett frivilligt offer. Storleken bestämmer ni i förhållande till den skörd ni fått.
11 Glöm inte att låta leviter, främlingar, änkor och föräldralösa delta. Inbjud dem att vara med er när högtiden firas vid helgedomen.
12 Kom ihåg att ni själva har varit slavar i Egypten. Därför ska ni vara noga med att följa det här budet.
13 Lövhyddohögtiden, ska firas i sju dagar vid slutet av skördetiden, när säden är tröskad och druvorna pressade.
14 Den är en glädjefest att fira tillsammans med familjen och tjänarna. Glöm inte heller leviterna, främlingarna, de föräldralösa och änkorna, som finns i er stad.
15 Denna högtid ska firas på den plats som Herren utser åt sig. Det är en tacksägelsehögtid till Herrens ära för att han har gett er en god skörd och välsignat er på så många andra sätt. Det ska vara en glädjefest.
16 Varje man i Israel ska komma inför Herren vid helgedomen tre gånger om året, nämligen vid det osyrade brödets högtid, veckohögtiden och lövhyddohögtiden.Ingen får komma tomhänt.
17 Ge i förhållande till hur Herren har välsignat dig.
Rätt och rättvisa
18 Utse domare och tjänstemän i alla städer som Herren, er Gud, ger er. De ska döma rättvist.
19 Tumma inte på rättvisan till förmån för en rik, och ta aldrig emot mutor. Mutor förblindar nämligen den visaste och får honom att fatta felaktiga beslut.
20 Rättvisa måste råda för att ni ska få framgång i det land som Herren, er Gud, ger er.
21 Under inga förhållanden får ni sätta upp skamliga avgudabilder vid sidan av Herrens, er Guds, altare.
22 Och res aldrig heliga stenar, för sådana avskyr Herren.
17 Offra aldrig ett sjukt eller skadat djur till Herren, din Gud! Han avskyr sådana gåvor!
2-3 Om någon, vare sig det är man eller kvinna, någonstans i landet kränker förbundet med Gud genom att tillbe andra gudar, solen, månen eller stjärnorna,
4 ska du först ta reda på om ryktet talar sant.
5 Sedan ska mannen eller kvinnan föras ut utanför staden och stenas till döds.
6 Men låt inte döda någon på grund av bara ett enda vittnesmål. Det måste finnas två eller tre vittnen.
7 Vittnena ska kasta de första stenarna, och sedan ska hela folket förena sig med dem. På så sätt ska du skaffa bort all ondska från dig.
8 Om du råkar ut för ett fall som är svårt att avgöra, ett mord, en stämning eller ett överfall, kan du ta det till Herrens, din Guds, helgedom,
9 till prästerna och leviterna. Den domare som då är i tjänst ska fälla utslaget.
10 Hans utslag kan inte överklagas utan måste följas till punkt och pricka,
11 och efter den dom han utfärdar måste du handla.
12 Den som vägrar att acceptera den dom som fastställts av domaren eller prästen som Gud tillsatt måste dö och utrotas ur Israel.
13 Låt alla få reda på detta som ett varnande exempel.
Välj rätt kung
14 När du kommer in i det land som Herren, din Gud, ska ge dig och du har intagit det och börjar tänka: 'Vi borde ha en kung, som folken runt omkring oss,'
15 bör du vara angelägen att välja den som Herren, din Gud, utser. Han måste vara israelit.
16 Se till att han inte skaffar sig alltför många hästar eller skickar sina män till Egypten för att skaffa fler därifrån, för Herren har sagt till dig: 'Återvänd aldrig mer till Egypten!'
17 Han får inte heller ta sig för många hustrur, så att hans hjärta vänder sig bort från Herren, och inte samla på sig en förmögenhet i silver och guld.
18 När han blivit krönt och sitter på sin tron som kung, ska han på en egen bokrulle skriva av lagarna ur den bok som förvaras hos prästerna.
19 Den ska sedan vara hans ständiga följeslagare. Varje dag ska han läsa ur den, så att han lär sig respektera Herren, sin Gud, genom att följa alla hans lagar.
20 Detta regelbundna studium av lagarna ska hindra honom från att anse sig vara bättre än sina bröder och landsmän. Det kommer att bevara honom nära lagen och ge honom en lång och god regeringstid. Hans söner ska sedan efterträda honom på tronen.
Prästers och leviters del av offren
18 Kom ihåg att prästerna och de övriga leviterna inte ska tilldelas landområden som de andra stammarna. De får sitt underhåll genom offren som förs fram till Herrens altare och genom andra offer som folket bär fram.
2 De behöver inte ha egen mark, för Herren är deras egendom. Det är vad han har lovat dem.
3 Bogen, käkarna och de inre delarna av alla nötkreatur och får, som bärs fram som offer, ska ges åt prästerna.
4 Dessutom ska de få en del av den skörd som av tacksägelse bärs fram till Herren, det första av säden, av det nya vinet, av olivoljan och av den första ullen vid fårklippningen.
5 Herren, din Gud, har nämligen bland Israels stammar utsett just Levi stam att tjäna inför Herren från generation till generation.
6-7 En levit som flyttar från sin stad med avsikt att komma närmare helgedomen för att tjäna där i Herrens namn med de leviter som redan arbetar där
8 ska få sin del av de olika offren, även om han har egna medel efter försäljningen av hemmet.
Se upp med hedniska seder
9 När du kommer in i det utlovade landet, måste du vara noga med att inte ta efter de avskyvärda seder som råder bland de folk som nu bor där.
10-11 Den israelit som till exempel bär fram sitt barn att brännas levande som offer till hedniska gudar ska dödas. Ingen israelit får ägna sig åt andebesvärjelse, spådom, magi, häxeri eller åt att uttala förbannelser över andra eller tjäna som medium och ha kontakt med de döda.
12 Den som gör sådant väcker avsky och hat hos Herren. Det är därför att andra folk gör sådant som Herren, din Gud, fördriver dem.
13 Du ska vara trogen i allt inför Herren, din Gud.
14 Folken som bodde i landet före dig gjorde allt detta onda, men Herren, din Gud, kommer inte att tillåta att du gör det.
Ledning genom Guds profeter
15 I stället ska han uppväcka en profet åt dig, en som är lik mig, en israelit, en man som du kan lyssna till och som du måste lyda.
16 Detta är vad du själv bad Gud om vid berget Horeb. Vid foten av berget bad du att du inte mer skulle behöva lyssna till Guds fruktansvärda röst eller se den hemska elden på berget och dö.
17 Herren lät mig förstå vid detta tillfälle att ni resonerade klokt. Han sa:
18 'Jag ska låta en profet komma bland dem, en israelit som du. Jag ska tala om för honom vad han ska säga, och han ska vara min talesman inför folket.
19 Jag ska personligen ta itu med den som inte lyssnar till honom och inte tar vara på hans budskap från mig.
20 Men den profet som talar i eget namn eller påstår att han förmedlar ett budskap från andra gudar ska dö.
21 Om du är osäker på om det är en profetia från Herren eller inte
22 kan du lätt ta reda på det. Om det som profeten sagt inte inträffar, är inte budskapet från Herren. Det är då hans egna ord, och då har du inget att vara rädd för.'
Fristäder
19 När Herren, din Gud, har utrotat folken i det land han ska ge dig, och när du slagit dig ner i deras städer och hus,
2-3 ska du avskilja tre fristäder, så att den som genom en olyckshändelse råkar döda någon kan fly dit och vara trygg. Dela upp landet i tre områden med en av dessa städer i varje, och se till att vägarna dit är i gott skick.
4 Här är ett exempel på avsikten med dessa städer:
5 Om en man går till skogen för att hugga ved tillsammans med sin granne, och hans yxa lossnar från skaftet och dödar grannen, kan han fly till en av dessa städer och känna sig trygg.
6-7 Ingen kan där ta hämnd på honom för den döde.Dessa städer måste vara spridda, så att alla har nära till någon av dem. Annars kan någon hinna hämnas och döda en oskyldig, fastän denne inte skulle ha dödats, eftersom han inte gjort något ont med avsikt.
8 Om Herren utvidgar dina gränser, som han har lovat dina förfäder, och ger dig hela det område han har sagt,
9 därför att du lyder alla de bud jag ger dig i dag att älska Herren, din Gud, och vandrar på hans vägar, då ska du avskilja ytterligare tre fristäder.
10 På så sätt ska du kunna förhindra att oskyldiga människor dödas, och du kommer inte att hållas ansvarig för onödig blodsutgjutelse.
11 Men om någon hatar sin medmänniska och ligger i bakhåll och dödar henne och därefter flyr in i någon av fristäderna,
12 ska de äldste i hans hemstad hämta honom och föra honom hem igen. Där ska han överlämnas till den som har rätt att hämnas på honom och dödas.
13 Ha inget förbarmande med en sådan! Se till att alla mördare rensas ut ur Israel för att det ska gå er väl.
14 När du kommer in i landet som Herren, din Gud ger dig, ska du komma ihåg att du inte får stjäla mark från din granne genom att flytta en gränssten.
15 Döm aldrig någon efter bara en persons vittnesmål. Det måste finnas åtminstone två eller tre vittnen.
16 Om ord står mot ord
17 ska båda parter föras fram inför prästerna och domarna.
18 De ska utfrågas närmare, och om det visar sig att någon ljuger
19 ska han själv få det straff som han menade att motparten borde få. Ondskan ska hållas borta från Israel
20 genom att man ser konsekvenserna av falska vittnesmål.
21 Du ska inte visa någon barmhärtighet mot falska vittnen. Liv för liv, öga för öga, tand för tand, hand för hand och fot för fot ska råda i sådana fall.
Soldatinstruktion
20 När du drar ut i krig och ser fiendens hästar och vagnar framför dig, en armé som är större än din, ska du inte bli förskräckt. Herren, din Gud, ska vara med dig, samme Gud som ledde dig ut ur Egypten!
2 Innan du börjar striden ska du låta en präst tala till männen och säga:
3 'Hör på mig alla män i Israel! Var inte rädda när ni i dag går ut för att kämpa!
4 Herren, er Gud, går ju med er! Han ska strida för er mot era fiender, och han kommer att ge er seger!'
5 Sedan ska folkets ledare säga till soldaterna: 'Har någon av er alldeles nyligen byggt ett hus men inte hunnit flytta in i det? Om det förhåller sig så, ska han gå hem igen! Han kan ju stupa i striden, och då blir det någon annan som får flytta in där!
6 Är det någon här som just har planterat en vingård men ännu inte hunnit äta av den första frukten från den? I så fall ska han gå hem! Han kan ju annars dö i striden, och någon annan får äta frukten från hans vingård!
7 Har någon nyligen förlovat sig? I så fall ska han gå hem och gifta sig! Om han stupar i striden, kommer ju någon annan att få hans fästmö.
8 Och till sist, om du är rädd, ska du vända om hem omedelbart, så att inte din rädsla också smittar av sig på andra!'
9 När ledarna har talat så till männen, ska de utse dem som ska vara befäl bland dem och leda dem i striden.
10 När du kommer till en stad som du tänker anfalla, ska du först erbjuda fred.
11 Om man går med på detta och öppnar stadsportarna för dig, innebär det att man accepterar att underkasta sig.
12 Men om man inte går med på ditt erbjudande, måste du belägra staden.
13 När sedan Herren, din Gud, överlämnar staden åt dig ska du döda alla män som finns där,
14 men du ska skona kvinnor, barn, boskap och allt övrigt byte. Detta får du behålla för egen del.
15 På detta sätt ska du behandla de mer avlägsna städerna, som inte ligger i närheten av det utlovade landet.
16 I de städer som ligger inom det utlovade landets gränser ska du inte skona något. Förgör allt levande!
17 Du ska fullständigt utrota hetiterna, amoreerna, kananeerna, perisseerna, hiveerna och jebuseerna. Det är den befallning som Herren, din Gud, har gett dig.
18 Avsikten med denna befallning är att hindra landets invånare från att förleda er till avgudadyrkan och få er att ta efter deras vidriga seder så att ni därigenom syndar mot Herren, er Gud.
19 När du belägrar en stad, ska du inte förstöra dess fruktträd. Ät all den frukt du vill ha, men hugg inte ner träden. De är inte dina fiender.
20 Men du kan hugga ner de träd som inte bär någon ätlig frukt. Dem kan du använda vid belägringen för att tillverka stegar, torn och murbräckor.
Försoning vid ett ouppklarat mord
21 Om någon hittar en ihjälslagen man ute på marken i ditt nya land, och ingen har sett mördaren,
2 ska de äldste och domarna undersöka vilken stad som ligger närmast.
3 Sedan ska de äldste i den staden ta en kviga som aldrig gått under ok
4 och leda henne till en dal där det finns friskt vatten och där man aldrig plöjt eller sått. Där ska de krossa nacken på kvigan.
5 Sedan ska prästerna, Levis söner, träda fram. Dem har Herren, din Gud, utsett till att göra tjänst inför sig och till att förmedla välsignelse och bestämma om straff.
6 De äldste ska tvätta sina händer över kvigan
7 och säga: 'Våra händer har inte utgjutit detta blod, och inte heller har vi sett vem som har gjort det.
8 Herre, förlåt ditt folk Israel, som du har befriat, och skona oss från att döda en oskyldig person. Förlåt oss för denne mans blod.'
9 På så sätt ska du genom att följa Herrens föreskrifter sona brottet.
Äktenskap och familj
10 När du drar ut i strid och Herren, din Gud, överlämnar fienden åt dig
11 och du bland fångarna ser en vacker kvinna som du fattar tycke för, får du ta henne till hustru.
12 Hon ska raka av sig håret, vårda sina naglar
13 och byta kläder. Hon ska ta av sig det hon hade på sig när hon var fånge och sedan vara kvar i ditt hem under en månads tid och sörja sina föräldrar. Efter detta kan du gifta dig med henne.
14 Men om du upptäcker att du inte tycker om henne, när du väl har gift dig med henne, måste du låta henne bli fri. Du får inte sälja henne eller behandla henne som en slavinna, för du har redan förödmjukat henne.
15 Om någon har två hustrur men bara älskar en av dem, och båda har fött barn åt honom, och modern till hans äldste son är den kvinna han inte älskar,
16 får han inte ge den förstföddes rätt till sin yngre son, som är född av den kvinna han älskar.
17 Han måste ge en dubbel del av arvet till sin äldste son, som är det första beviset på hans förmåga, och erkänna honom som den förstfödde trots att han inte älskar hans mor.
18 Om en man har en envis och upprorisk son, som inte vill lyda sina föräldrar eller lyssna till deras tillrättavisning,
19 ska de ta med honom till stadens äldste
20 och säga: 'Vår son är uppstudsig och olydig. Han slösar bort sina pengar och är ofta drucken.
21 Då ska männen i staden stena honom till döds. På så sätt ska du hålla allt som är syndigt borta från dig, och de unga i Israel ska höra talas om vad som hänt och ta sig i akt.
22-23 Om en man har begått ett brott som medför dödsstraff och hans döda kropp har hängts upp, måste den tas ner före natten. Du måste begrava honom samma dag, för den som hänger på trä är förbannad av Gud. Orena inte det land som Herren, din Gud, har gett dig.
Hjälp din nästa
22 Om du ser att någons oxe eller får går vilse, måste du ta vara på djuret. Du ska leda tillbaka det till dess ägare.
2 Om du inte vet vem ägaren är, ska du ta med djuret hem till din egen gård och låta det stanna där tills ägaren frågar efter det. Då ska du ge djuret till honom.
3 Samma sak gäller om du skulle hitta en åsna eller kläder eller något annat som någon förlorat. Ta vara på det, så att ägaren kan få det tillbaka.
4 Om du ser att en oxe eller åsna har fallit, ska du inte se åt annat håll utan gå dit och hjälpa till att få den på fötter.
Ytterligare regler
5 En kvinna ska inte klä sig i en mans kläder, och inte heller ska en man klä sig i kvinnokläder. Herren avskyr det.
6 Om du hittar ett fågelbo på marken eller i ett träd och det finns ungar där, eller ägg som honan ruvar på, får du inte ta både fågeln och ungarna.
7 Låt fågeln flyga och ta bara ungarna. Herren ska välsigna dig för det och ge dig ett långt liv.
8 När du bygger ett hus ska du sätta upp ett skyddsräcke utmed takkanten, så att du inte blir skyldig till att någon ramlar ner och dör.
9 Plantera inte två olika grödor i din vingård. Då blir både druvorna och det du planterat orent.
10 Plöj inte med oxe och åsna i par.
11 Bär inte kläder som är vävda av både ylle och linne.
12 Sy fast tofsar i de fyra hörnen på din mantel.
Brott mot äktenskapslagarna
13-14 Om någon gifter sig med en flicka och efter bröllopsnatten anklagar henne för att redan ha varit tillsammans med en man och skvallrar om henne och säger: 'Hon var inte oskuld när jag gifte mig med henne
15 får hennes föräldrar bära fram bevis på hennes oskuld inför domarna i staden.
16 Så här ska fadern säga till dem: 'Jag gav min dotter till hustru åt den här mannen. Nu stöter han bort henne
17-18 och kommer med skamliga beskyllningar och påstår att hon inte var oskuld när de gifte sig. Men här är beviset! Titta på blodfläcken på bröllopslakanet!' Då ska domarna bestraffa mannen.
19 Han ska böta hundra siklar silver till flickans far för falska anklagelser mot en ung flicka, som därigenom fått dåligt rykte. Hon ska förbli hans fru, och han får aldrig skilja sig från henne.
20 Men om mannens anklagelser är sanna,
21 ska domarna leda flickan till hennes föräldrahems dörr, och där ska männen i staden stena henne till döds. Hon har orenat Israel genom sitt uppenbara brott medan hon bott hemma hos sina föräldrar. En sådan synd måste rensas bort från er.
22 Om en man ligger med en annan mans hustru, ska både mannen och kvinnan dö. Du måste hålla det onda borta från dig.
23-24 Om en man innanför stadsmuren träffar på en flicka som ska gifta sig med en annan man, och de ligger med varandra, ska de båda föras utanför stadens portar och stenas till döds. Flickan ska stenas därför att hon inte ropade på hjälp och mannen därför att han låg med en annan mans fästmö.
25-27 På så sätt ska du minska brotten bland folket. Men om samma sak händer ute på fälten, ska bara mannen dö. Flickan är lika oskyldig som en mördares offer. Man kan nämligen anta att hon har ropat på hjälp, men att ingen hört henne.
28-29 Om en man våldtar en flicka som inte är förlovad och han blir avslöjad, måste han betala ersättning till flickans far och sedan gifta sig med henne. Han kan sedan aldrig skilja sig från henne.
30 En man ska inte ta sin fars änka till hustru, eftersom hon har tillhört hans far.
Tillträde till Guds helgedom
23 Om en mans könsorgan krossats eller stympats, får han inte gå in i helgedomen.
2 Ingen som är född i äktenskapsbrott eller incest får komma in i helgedomen och inte heller hans ättlingar i tio generationer.
3 Ingen ammonit eller moabit får någonsin gå in i helgedomen, inte ens hans släkting i tionde generationen.
4 Anledningen är att dessa folk inte tog emot er och gav er mat och vatten när ni kom från Egypten. De försökte till och med få Bileam, Beors son från Petor, att förbanna er.
5 Men Herren ville inte höra på Bileam. I stället vände han förbannelsen till välsignelse över er, därför att han älskar er.
6 Så länge ni lever får ni inte försöka att på något sätt hjälpa ammoniterna eller moabiterna.
7 Men ni får inte se ner på edomeerna, de är era bröder, och inte heller på egyptierna, för ni bodde som främlingar i deras land.
8 Barnbarnen till dem som följde er ut ur Egypten kan få gå in i Herrens helgedom.
I fält
9-10 När ni ligger i krig måste männen i lägret hålla sig borta från allt som är orent. Den som blir oren genom sädesavgång under natten måste lämna lägret
11 och stanna där till kvällen. Då ska han tvätta sig och får komma tillbaka vid solnedgången.
Copyright © 1974, 1977, 1987, 1995, 2003, 2004 by Biblica, Inc.®