The Daily Audio Bible
Today's audio is from the NIV. Switch to the NIV to read along with the audio.
5 Här följer en förteckning över Adams släkt.
Människan var lik Gud när hon skapades. 2 Gud skapade dem till man och kvinna, och välsignade dem och kallade dem människor[a] när de skapades.
3 Adam var 130 år när hans son Set föddes. Denne liknade honom och var hans avbild.[b] 4 Sedan levde Adam ytterligare 800 år, fick söner och döttrar 5 och dog 930 år gammal.
6 Set var 105 år när hans son Enosh föddes. 7 Sedan levde han ytterligare 807 år och fick söner och döttrar 8 och dog 912 år gammal.
9 Enosh var 90 år när hans son Kenan föddes. 10 Sedan levde han ytterligare 815 år och fick söner och döttrar 11 och dog 905 år gammal.
12 Kenan var 70 år när hans son Mahalalel föddes. 13 Sedan levde han ytterligare 840 år och fick söner och döttrar 14 och dog 910 år gammal.
15 Mahalalel var 65 år när hans son Jered föddes. 16 Sedan levde han ytterligare 830 år och fick söner och döttrar 17 och dog 895 år gammal.
18 Jered var 162 år när hans son Henok föddes. 19 Sedan levde han ytterligare 800 år och fick söner 20 och döttrar och dog 962 år gammal.
21 Henok var 65 år när hans son Metushelach föddes. 22 Sedan levde han ytterligare 300 år i gemenskap med Gud[c] och fick söner och döttrar. 23 Han blev 365 år. 24 Henok vandrade i gemenskap med Gud och fanns sedan inte mer, för Gud tog bort honom.
25 Metushelach var 187 år när hans son Lemek föddes. 26 Sedan levde han ytterligare 782 år och fick söner och döttrar 27 och dog 969 år gammal.
Noa
28 Lemek var 182 år när han fick en son. 29 Lemek kallade honom för Noa[d], för han sa: ”Han kommer att ge oss tröst under det hårda arbetet med den jord som Herren har förbannat.” 30 Sedan levde Lemek 595 år och fick söner och döttrar 31 och dog 777 år gammal. 32 När Noa var 500 år fick han tre söner, Sem, Ham och Jafet.
Den stora floden
(6:1—8:22)
6 Befolkningen började föröka sig nu på jorden, och döttrar föddes åt människorna. 2 Då såg Guds söner[e] att människors döttrar var vackra och gifte sig med dem de ville ha. 3 Då sa Herren: ”Min Ande ska inte förbli hos människan för alltid, eftersom hon är kött. Hennes tid ska vara 120 år.”[f]
4 På den tiden, och även senare,[g] fanns det jättar[h] på jorden. När Guds söner låg med människornas döttrar, fick de barn. De var de gamla tidernas kända hjältar. 5 Herren Gud såg vidden av den mänskliga ondskan på jorden, och att människornas liv och tankar ständigt var alltigenom inriktade på det onda. 6 Herren sörjde[i] att han hade skapat dem, och han var bedrövad i sitt hjärta.
7 Herren sa: ”Människorna som jag har skapat ska jag utplåna från jorden, och tillsammans med dem alla fyrfotadjur och kräldjur och fåglar, för jag ångrar att jag skapade dem.”
8 Men på Noa såg Herren med välvilja.
Noa och hans familj räddas från floden
9 Detta är berättelsen om Noas släkt:
Noa var en rättfärdig och oklanderlig man bland sina samtida. Han levde i gemenskap med Gud. 10 Han hade tre söner: Sem, Ham och Jafet.
11 I Guds ögon blev världen mer och mer fördärvad och full av våld. 12 Gud såg hur fördärvad jorden var: hela människosläktet[j] levde ett fördärvat liv. 13 Och Gud sa till Noa: ”Jag har beslutat mig för att utplåna hela människosläktet, för på grund av människan är jorden fylld av våld. Jag ska utplåna både henne och jorden. 14 Bygg en ark[k] av goferträ, gör olika rum i arken och täta den med jordbeck både invändigt och utvändigt. 15 Gör den 150 meter lång, 25 meter bred och 15 meter hög. 16 Gör också ett tak med en halv meters resning[l], sätt en dörr på sidan och gör ett nedre däck, ett mellandäck och ett övre däck.
17 Jag ska låta en översvämning täcka jorden och förgöra varje levande varelse, alla som det finns livsande i. Allting på jorden kommer att gå under.
18 Men med dig vill jag upprätta ett förbund. Du ska gå in i arken tillsammans med din hustru, dina söner och deras hustrur. 19 Ta ett par av varje djurart, en hane och en hona, med dig i arken för att hålla dem vid liv med dig. 20 Ett par av varje art av fåglar, fyrfotadjur och kräldjur ska komma till dig för att överleva. 21 Samla också ihop all slags mat som ni och dessa kan äta.”
22 Noa gjorde allt precis som Gud hade befallt.
7 Sedan sa Herren till Noa: ”Gå in i arken med hela din familj, för i denna tid är det bara dig som jag funnit vara rättfärdig. 2 Av de rena fyrfotadjuren ska du ta sju par av varje art, hane och hona. Av alla orena djur ska du ta ett par, hane och hona. 3 Också av himlens alla fåglar ska du ta sju par, hane och hona, av varje slag, för att de ska överleva på jorden. 4 Om en vecka ska jag sända ett regn som kommer att vara i fyrtio dagar och fyrtio nätter, och jag ska utplåna från jorden alla levande varelser som jag har skapat.”
5 Noa gjorde i allt som Herren hade befallt honom. 6 Han var 600 år när översvämningen kom över jorden. 7 Han gick in i arken med sin hustru, sina söner och sina svärdöttrar, för att fly undan översvämningen. 8 Hanar och honor av alla fyrfotadjur, både rena och orena, och av fåglar och alla markens kräldjur 9 kom in i arken till Noa parvis, precis som Gud hade befallt Noa.
10 En vecka senare kom flodvattnen över jorden. 11 Noa var 600 år gammal när floden kom den sjuttonde dagen i andra månaden. Då bröt det stora djupets källor fram, och himlens luckor öppnades. 12 Regnet föll över jorden under fyrtio dygn. 13 Men Noa hade samma dag gått in i arken med sin hustru och sina söner Sem, Ham och Jafet och deras hustrur. 14 Med dem fanns de olika sorterna av vilda djur och boskap, alla slags kräldjur, fåglar och andra bevingade djur. 15 De kom alla till Noa, ett par av varje levande varelse, de som har livsande i sig. 16 Hanar och honor av alla slags djur kom, precis som Gud hade befallt Noa. Och Herren stängde dörren efter honom.
17 Under fyrtio dagar kom floden över jorden. Det kom så mycket vatten att arken lyftes och flöt högt ovanför jorden. 18 Vattnet steg högre och högre, och arken flöt på vattnet. 19 Vattnet steg allt mer och täckte slutligen alla berg under himlen. 20 Vattnet steg mer än sju meter över de högsta topparna.
21 Hela myllret av jordens levande varelser gick under: fåglar, boskap, vilda djur, hela jordens vimmel av smådjur och alla människor. 22 Allt som andades och levde på torra land dog, 23 ja, allt liv på jorden utplånades. Allt levande på jorden utplånades: människor och djur, kräldjur och himlens fåglar. Bara Noa och de som var med honom i arken blev kvar. 24 Vattnet täckte jorden i 150 dagar.
7 Men när Johannes såg att många fariseer och saddukeer[a] kom för att bli döpta, sa han till dem: ”Ni huggormsyngel, tror ni att ni kan klara er undan den kommande vreden? 8 Nej, handla[b] som det anstår en som är omvänd! 9 Inbilla er inte att ni bara kan säga: ’Abraham är vår stamfar.’ Jag säger er att Gud kan förvandla de här stenarna till Abrahams ättlingar! 10 Yxan är redan satt till roten på träden. Varje träd som inte bär god frukt ska huggas ner och kastas i elden.
11 Jag döper er med vatten till omvändelse. Men efter mig kommer en som är starkare än jag. Jag är inte ens värdig att ta av honom hans sandaler.[c] Han ska döpa er i den heliga Anden och eld. 12 Han har kastskoveln i sin hand, färdig att rensa upp sin tröskplats och samla vetet i ladan, men agnarna ska han bränna upp i en eld som aldrig slocknar.”
Jesus blir döpt
13 Jesus lämnade nu Galileen och kom till Jordanfloden för att bli döpt av Johannes, 14 men Johannes ville inte döpa honom. Han sa: ”Det kan inte vara rätt. Jag behöver bli döpt av dig.” 15 Men Jesus svarade: ”Gör det ändå, för vi behöver uppfylla all rättfärdighet.” Då döpte Johannes honom.
16 När Jesus hade blivit döpt, steg han genast upp ur vattnet. Då öppnade sig himlen och han[d] såg Guds Ande komma ner som en duva och stanna över honom. 17 Och en röst från himlen sa: ”Detta är min älskade Son, han är min glädje.”
Jesus prövas av djävulen
(Mark 1:12-13; Luk 4:1-13)
4 Sedan fördes Jesus ut i ödemarken av Anden för att djävulen skulle pröva honom. 2 Under fyrtio dagar och fyrtio nätter åt han ingenting, och han blev till slut hungrig. 3 Då kom frestaren fram till honom och sa: ”Säg till de här stenarna att bli bröd, om du nu är Guds Son!”
4 Men Jesus svarade: ”Det står skrivet: ’Människan lever inte bara av bröd, utan av alla de ord som utgår ur Guds mun.[e]’ ”
5 Sedan tog djävulen honom med till den heliga staden och ställde honom högst upp på tempelmuren 6 och sa: ”Kasta dig ner, om du nu är Guds Son! Det står ju skrivet:
’Han ger sina änglar befallning om dig.
Med sina händer ska de bära dig,
så att du inte stöter din fot mot någon sten.[f]’ ”
7 Men Jesus svarade honom: ”Det står också skrivet: ’Sätt inte Herren, din Gud, på prov.[g]’ ”
8 Därefter tog djävulen med honom upp till toppen av ett mycket högt berg och lät honom se alla riken i världen och deras härlighet. 9 ”Allt detta ska jag ge dig”, sa han, ”om du bara faller ner och tillber mig.”
10 ”Försvinn, Satan”, svarade Jesus honom. ”Det står ju skrivet: ’Det är Herren, din Gud, du ska tillbe, och bara honom du ska tjäna.[h]’ ”
11 Då lät djävulen honom vara, och änglar kom till Jesus för att betjäna honom.
Förtröstan på Gud för hans beskydd
3 En psalm av David, när han flydde från sin son Absalom.
2 Herre, mina fiender är så många!
Det är många som reser sig mot mig,
3 många som säger om mig:
”Det finns ingen räddning för honom hos Gud.” Séla[a]
4 Men du, Herre, är min sköld runt omkring mig,
min ära, den som lyfter upp mitt huvud.
5 Jag ropar till Herren,
och han hör mig från sitt heliga berg. Séla
6 Jag lägger mig ner, sover, och vaknar igen,
för Herren stöder mig.
7 Jag är inte rädd för de tiotusentals människor
som omringar mig från alla håll.
8 Stå upp, Herre! Rädda mig, min Gud!
Du slår alla mina fiender på käken
och krossar de gudlösas tänder.
9 Räddningen kommer från Herren.
Låt din välsignelse komma över ditt folk! Séla
10 Min son, låt dig inte lockas av syndare.
11 De säger:
”Kom! Vi lägger oss i bakhåll för att döda,
för att lura på oskyldiga.
12 Likt dödsriket slukar vi dem levande och hela,
så som de som läggs ner i graven.
13 Vi ska få alla slags värdefulla ting
och kan fylla våra hus med plundrat gods.
14 Du får vara med och dela,
pengarna kan vi ha i en gemensam kassa.”
15 Min son, gå inte in på deras väg,
sätt inte din fot på deras stig,
16 för med snabba steg söker de sig till ondskan,
och snabbt vill de utgjuta blod.
17 Det är meningslöst att breda ut ett nät
inför ögonen på fåglarna.
18 Dessa ligger på lur efter sitt eget blod
och i bakhåll för sina egna liv.
19 Sådant blir slutet för den som roffar åt sig i oärlighet,
det kostar honom hans eget liv.
Swedish Contemporary Bible (nuBibeln) Copyright © 2015 by Biblica, Inc.® Used by permission. All rights reserved worldwide.