The Daily Audio Bible

Avskiljandet av prästerna

(3 Mos 8:1-36)

29 När du avskiljer dem till präster åt mig ska du göra på följande sätt: ta en tjur och två baggar som är helt felfria, ² bröd som inte är jäst och osyrade kakor tillsammans med olja och osyrade tunnbröd smorda med olja. Baka dem av fint vetemjöl. ³ Lägg bröden i en korg och för fram dem som offergåva tillsammans med tjuren och baggarna.

⁴ För fram Aron och hans söner till ingången av uppenbarelsetältet och tvätta dem med vatten. ⁵ Ta kläderna och sätt på Aron hans tunika, mantel, efod och bröstsköld och fäst ihop alltsammans med bältet. ⁶ Sätt turbanen på hans huvud och fäst det heliga diademet på turbanen. ⁷ Gjut olja på hans huvud och smörj honom. ⁸ För sedan fram hans söner och klä dem i deras tunikor ⁹ med de vävda bälten och huvudbindlarna. De ska vara mina präster för alltid. Så ska du göra när du avskiljer Aron och hans söner.

¹⁰ Ta sedan tjuren och för fram den till uppenbarelsetältet. Aron och hans söner ska lägga sina händer på dess huvud, ¹¹ och du ska slakta den inför Herren där vid ingången till uppenbarelsetältet. ¹² Ta lite av tjurens blod och stryk på altarets horn med fingret. Resten av blodet ska du hälla ut bredvid altaret. ¹³ Ta sedan allt fett som finns runt inälvorna, leverfettet och njurarna med fettet kring dem, och bränn upp alltsammans på altaret. ¹⁴ Men tjurens kött och hud och resten av inälvorna ska du bränna upp som ett syndoffer i en eld utanför lägret.

¹⁵ Därefter ska Aron och hans söner lägga sina händer på huvudet på en av baggarna. ¹⁶ Slakta den, ta dess blod och stänk på altarets alla sidor. ¹⁷ Stycka sedan baggen, skölj inälvorna och fötterna och lägg dem på styckena och huvudet. ¹⁸ Bränn hela baggen på altaret. Detta är ett brännoffer åt Herren med en behaglig doft, ett eldoffer åt Herren.

¹⁹ Sedan ska du ta den andra baggen och Aron och hans söner ska lägga sina händer på dess huvud. ²⁰ Slakta den, ta lite av baggens blod och stryk på Arons högra örsnibb och likaså på hans söners högra örsnibb, på högra tummen och högra stortån. Resten av blodet ska stänkas ut på altarets alla sidor. ²¹ Ta sedan av blodet från altaret och av smörjelseolja och stänk det på Aron och hans söner och på deras kläder. På så sätt blir han och de och deras kläder helgade.

²² Därefter ska du ta det feta från baggen, svansen och fettet som finns runt inälvorna, leverfettet, njurarna med fettet runt dem och det högra lårstycket. Denna bagge är prästvigningsbaggen. ²³ Du ska också ta ett bröd, en kaka bakad med olja och ett tunnbröd från korgen med det osyrade brödet som ställts fram inför Herren. ²⁴ Lägg dessa i händerna på Aron och hans söner och låt dem lyfta upp dem inför Herren som ett offer till honom. ²⁵ Ta sedan bröden ur deras händer och bränn dem på altaret tillsammans med brännoffret som en välbehaglig lukt åt Herren, ett eldoffer åt Herren. ²⁶ Ta sedan bringan av Arons prästvigningsbagge och lyft upp den som ett offer åt Herren. Den är din andel.

²⁷ Avskilj som heliga de delar av prästvigningsbaggen som ska tillfalla Aron och hans söner, bringan som du lyfte upp och lårstycket som bars fram. ²⁸ Aron och hans söner ska alltid ha rätt att av Israels folk få detta som en offergåva av deras gemenskapsoffer, en gåva till Herren.

²⁹ Arons heliga kläder ska hans söner ha efter honom att bära när de smörjs och avskiljs för tjänst. ³⁰ Den son som blir präst efter Aron ska bära kläderna i sju dagar när han går in i uppenbarelsetältet och gör sin tjänst.

³¹ Prästvigningsbaggens kött ska kokas på en helig plats. ³² Aron och hans söner ska äta baggens kött och brödet som finns i korgen vid dörren till uppenbarelsetältet. ³³ De ska äta av detta som använts vid försoningen, vid deras avskiljande och vigningsceremoni. Ingen annan får äta av det, för det har blivit heligt. ³⁴ Om något av köttet eller brödet blir kvar till dagen därpå ska det brännas. Det får inte ätas, eftersom det är heligt.

³⁵ Gör med Aron och hans söner precis så som jag har föreskrivit. Denna prästvigning ska ta sju dagar. ³⁶ Varje dag ska du offra en tjur som syndoffer till försoning. Rena altaret genom att bringa försoning för det. Smörj det för att helga det. ³⁷ Under sju dagar ska du försona altaret och helga det. Därefter är altaret högheligt, och allt som kommer i beröring med det blir heligt.

³⁸ Detta ska du offra på altaret: Varje dag två årsgamla lamm för all framtid. ³⁹ Ett lamm ska offras på morgonen och ett i skymningen. ⁴⁰ Tillsammans med det ena ska du offra 1,5 liter fint mjöl, blandat med 1,5 liter olja från stötta oliver, samt 1,5 liter vin som dryckesoffer. ⁴¹ Offra det andra lammet i skymningen på samma sätt som på morgonen, med matoffer och dryckesoffer. Det är också en välbehaglig lukt inför Herren ett eldoffer.

⁴² Detta ska vara ett ständigt dagligt brännoffer genom alla släktled vid uppenbarelsetältets dörr, inför Herren. Där ska jag möta er och tala till dig. ⁴³ Där ska jag också möta israeliterna, och boningen ska vara helgad av min härlighet. ⁴⁴ Jag ska helga uppenbarelsetältet och altaret och Aron och hans söner till att vara mina präster. ⁴⁵ Och jag ska bo bland israeliterna och vara deras Gud, ⁴⁶ och de ska inse att jag är Herren, deras Gud. Jag förde dem ut ur Egypten för att bo bland dem, och jag är Herren, deras Gud.

Rökelsealtaret

(2 Mos 37:25-28)

30 Du ska göra ett altare av akacieträ, där du kan tända rökelse. ² Det ska vara fyrkantigt, en halv meter långt, en halv meter brett och en meter högt. Dess horn ska vara i ett stycke med altaret. ³ Du ska dra över dess överdel, sidor och horn med rent guld och göra en guldkant runt det. ⁴ Nedanför kanten på två sidor av altaret ska du göra två guldringar till stänger att bära altaret med. ⁵ De ska göras av akacieträ och överdras med guld. ⁶ Ställ altaret framför förhänget framför arken med förbundstecknet, framför försoningsstället ovanpå förbundstecknet. Det är där jag ska uppenbara mig för dig.

⁷ Varje morgon när Aron gör i ordning oljelamporna ska han tända välluktande rökelse på altaret, ⁸ och i skymningen när han tänder lamporna ska han bränna rökelse inför Herren. Så ska man göra från generation till generation. ⁹ Bränn ingen främmande rökelse på det och inte heller brännoffer eller matoffer, och häll inget dryckesoffer på det.

¹⁰ En gång om året måste Aron försona altarets horn. Denna årliga försoning ska göras med blod från det försonande syndoffret, från generation till generation, för det är högheligt för Herren.”

Judas beslutar att förråda Jesus

(Mark 14:10-11; Luk 22:3-6)

¹⁴ Då gick Judas Iskariot, en av de tolv, till översteprästerna ¹⁵ och frågade: ”Hur mycket betalar ni mig om jag förråder honom?” De gav honom då trettio silvermynt, ¹⁶ och från den stunden sökte Judas efter ett lämpligt tillfälle att förråda Jesus.

Jesus lärjungar förbereder påskmåltiden

(Mark 14:12-16; Luk 22:7-13)

¹⁷ På första dagen av det osyrade brödets högtid^[a] kom lärjungarna till Jesus och frågade: ”Var vill du att vi ska ordna så att du kan äta påskmåltiden?”

¹⁸ Jesus svarade: ”Gå in i Jerusalem och sök upp en viss man och säg till honom: ’Vår Mästare säger: Min tid närmar sig. Nu vill jag äta påskmåltiden i ditt hus tillsammans med mina lärjungar.’ ” ¹⁹ Hans lärjungar gjorde då som han hade sagt, och de ordnade sedan med påskmåltiden.

Jesus och hans lärjungar äter den sista måltiden

(Mark 14:17-25; Luk 22:17-23; 1 Kor 11:23-25)

²⁰ När kvällen kom slog sig Jesus och de tolv ner vid bordet. ²¹ Och medan de åt sa han: ”Sannerligen säger jag er: en av er kommer att förråda mig.” ²² Då blev de mycket bedrövade, och en efter en frågade de: ”Det är väl inte jag, Herre?”

²³ Han svarade: ”Den som doppade sitt bröd i fatet tillsammans med mig, han är det.^{[b] 24} För Människosonen går bort, som det står skrivet om honom. Men ve den människa som förråder Människosonen! Det hade varit bättre för den människan att aldrig ha blivit född.”

²⁵ Då frågade Judas, han som skulle förråda honom: ”Rabbi^[c], det är väl inte mig du menar?” Jesus svarade: ”Du har självt sagt det.”

²⁶ Medan de åt tog Jesus ett bröd, och när han hade tackat Gud för det, bröt han det och gav det till sina lärjungar och sa: ”Ta detta och ät, för det är min kropp.” ²⁷ Sedan tog han en bägare och tackade Gud och gav den till dem och sa: ”Drick av det allihop, ²⁸ för detta är mitt blod, förbundsblodet, som ska utgjutas för många till syndernas förlåtelse. ²⁹ Jag säger er, att från och med nu ska jag inte dricka av det som vinstocken ger, förrän jag dricker det nya vinet med er i min Faders rike.”

Jesus förutsäger att Petrus ska svika honom

(Mark 14:26-31; Luk 22:33-34; Joh 13:37-38)

³⁰ När de till sist hade sjungit lovsången^[d] tillsammans, gick de ut till Olivberget.

³¹ Där sa Jesus till dem: ”I natt kommer ni alla på fall för min skull, för det står skrivet:

³² Men när jag har uppstått från de döda, ska jag gå före er till Galileen.”

³³ Petrus svarade: ”Även om alla andra kommer på fall, så ska jag aldrig göra det!” ³⁴ Men Jesus sa till honom: ”Sannerligen säger jag dig: redan i natt, innan tuppen hinner gala, ska du tre gånger ha förnekat mig.”

³⁵ Då sa Petrus: ”Om jag så måste dö med dig, ska jag aldrig förneka dig!” Och alla de andra lärjungarna sa samma sak.

Jesus ber i Getsemane

(Mark 14:32-42; Luk 22:39-46)

³⁶ Sedan gick Jesus med sina lärjungar till ett ställe som kallas Getsemane, och där sa han till dem: ”Sätt er här medan jag går bort en bit och ber.” ³⁷ Han tog med sig Petrus och Sebedaios båda söner.

Jesus greps nu av sorg och ångest, ³⁸ och han sa till dem: ”Jag är djupt bedrövad, ända till döds. Stanna kvar här och vaka tillsammans med mig.” ³⁹ Sedan gick han lite längre bort och föll ner på sitt ansikte och bad: ”Min Fader, om det är möjligt, så låt mig slippa denna bägare^[f]. Men låt det bli som du vill, inte som jag vill.”

⁴⁰ Sedan kom han tillbaka till sina lärjungar och hittade dem sovande. Han sa till Petrus: ”Klarade ni inte att hålla er vakna med mig en enda timma? ⁴¹ Vaka och be, så att ni inte faller för frestelsen. Anden är villig, men kroppen är svag.”

⁴² Så lämnade han dem och bad samma bön för andra gången: ”Fader i himlen, om det inte är möjligt att slippa denna bägare, utan jag måste tömma den, så låt din vilja ske.” ⁴³ Men när han kom tillbaka, fann han dem åter sovande. De kunde inte hålla ögonen öppna. ⁴⁴ Han lämnade dem därför och bad för tredje gången med samma ord.

⁴⁵ Sedan gick han tillbaka till sina lärjungar och sa: ”Ja, ni sover och vilar er fortfarande. Men nu är stunden inne då Människosonen ska överlämnas i syndarnas händer. ⁴⁶ Res er upp, så går vi härifrån! Här kommer han som ska förråda mig.”