The Daily Audio Bible
Today's audio is from the CSB. Switch to the CSB to read along with the audio.
Regler för det dagliga livet
19 Herren talade till Mose: 2 ”Säg till israeliterna: ’Ni ska vara heliga, för jag, Herren, er Gud, är helig.
3 Var och en ska vörda sin mor och far och hålla mina sabbater, för jag är Herren, er Gud.
4 Vänd er inte till avgudar och tillverka inga gjutna sådana åt er, för jag är Herren, er Gud.
5 När ni bär fram ett gemenskapsoffer till Herren, ska ni offra det så att det behagar honom. 6 Ät det samma dag ni offrar det och aldrig senare än dagen därpå. Det som blir kvar till tredje dagen måste brännas upp. 7 Det som äts på den tredje dagen är nämligen vedervärdigt och Herren kan inte acceptera det. 8 Den som äter det på den tredje dagen drar över sig skuld, för då vanhelgar han det som var helgat åt Herren och ska därför utrotas ur sitt folk.
9 När ni bärgar skörden, ska du inte skörda i hörnen och längs kanterna av fältet och inte heller plocka upp ax som ligger kvar på marken. 10 Du ska inte heller göra någon efterskörd i din vingård och inte plocka av de nerfallna druvorna. Lämna detta åt de fattiga och åt främlingar, för jag är Herren, er Gud.
11 Ni ska inte stjäla eller ljuga eller bedra varandra.
12 Inte heller ska ni svära falskt och därigenom vanhelga er Guds namn, för jag är Herren.
13 Du ska inte bedra eller röva från någon och du ska inte hålla inne en arbetares lön över en natt. 14 Du ska inte förbanna den döve eller lägga något hinder för den blinde där han går fram. Frukta din Gud! Jag är Herren.
15 Förvräng inte rättvisan. Ta inte parti för vare sig fattig eller rik. Döm din nästa rättvist.
16 Sprid inget skvaller bland ditt folk. Gör inget som riskerar din nästas liv, för jag är Herren.
17 Bär inget hat mot din bror inom dig. Tillrättavisa honom för att du inte ska göra dig medskyldig. 18 Du ska inte hämnas eller hysa agg mot någon bland ditt folk utan älska din medmänniska som dig själv, för jag är Herren.
19 Lyd mina stadgar. Låt inte djur av olika slag para sig med varandra och så inte två olika sädesslag på din åker. Bär inte kläder som är vävda av två olika material.
20 Om en man ligger med en slavinna som ska gifta sig med en annan man men ännu inte är friköpt eller frigiven, ska båda två straffas[a] men inte dömas till döden eftersom hon inte är fri. 21 Mannen ska bära fram sitt skuldoffer inför Herren vid ingången till uppenbarelsetältet. Offret ska bestå av en bagge. 22 Prästen ska med skuldofferbaggen skaffa försoning inför Herren åt mannen för den synd han har begått och han ska få förlåtelse.
23 När ni har kommit in i landet och har planterat alla slags fruktträd, ska ni inte röra vid den första skörden för frukten ska under tre år betraktas som förbjuden och får inte ätas. 24 Det fjärde året ska hela skörden helgas åt Herren under tacksägelse. 25 Först det femte året ska ni äta av skörden och då kommer skörden att vara desto större. Jag är Herren, er Gud.
26 Ni får inte äta blodigt kött. Inte heller får ni befatta er med spådomar och trollkonster.
27 Ni får inte klippa håret vid tinningarna eller kanten av skägget.
28 Ni ska inte rista in några märken i er hud för någon död eller tatuera er. Jag är Herren.
29 Du ska inte vanhelga din dotter genom att göra henne till en prostituerad, för då kommer landet snart att bli fyllt av otukt och ondska.
30 Håll mina sabbater och respektera min helgedom. Jag är Herren.
31 Orena er inte genom att rådfråga de dödas andar och spådomsandar. Jag är Herren, er Gud.
32 Du ska resa dig och visa de äldre vördnad och respekt i fruktan för Gud. Jag är Herren.
33 Ni ska inte behandla en invandrare illa som lever i ert land. 34 De ska behandlas som israeliter. Älska dem som dig själv och kom ihåg att ni också var främlingar i Egypten. Jag är Herren, er Gud.
35 Var inte oärliga och använd aldrig falska mått på längd, vikt och rymd. 36 Ni ska ha riktig våg och riktiga vikter, likaså riktiga mått av vilka slag de än är. Jag är Herren, er Gud, som ledde er ut ur Egypten. 37 Ni ska hålla alla mina befallningar och stadgar och lyda dem. Jag är Herren.’ ”
Straffen för synd
20 Herren talade till Mose: 2 ”Säg till israeliterna: ’Den av er vare sig det är en israelit eller en utlänning som bor bland er som ger sitt barn till Molok måste dö; han ska stenas av folket i landet. 3 Jag ska själv vända mig mot den mannen och utrota honom från hans folk. Genom att ge sitt barn åt Molok har han vanärat min heldegom och vanhelgat mitt heliga namn. 4 Och om folket i landet låtsas som ingenting när mannen ger sitt barn åt Molok och inte dödar mannen, 5 då ska jag själv vända mig mot honom och hans familj och utrota honom tillsammans med alla andra som är otrogna med Molok.
6 Jag ska vända mig mot den som i otrohet rådfrågar de dödas andar och spådomsandar och utrota den personen ur hans folk. 7 Ni ska helga er och hålla er heliga, för jag är Herren, er Gud. 8 Ni ska hålla mina bud och följa dem, för jag är Herren som helgar er.
9 Var och en som hädar sin far eller mor ska straffas med döden, för den som hädar sin far eller mor har förtjänat sitt dödsstraff.
10 Om en man är otrogen med sin grannes eller någon annans hustru ska både mannen och kvinnan straffas med döden.
11 Om en man ligger med sin fars hustru har han vanärat sin far. Både mannen och kvinnan måste dö, för de har själva förtjänat sitt dödsstraff.
12 Om en man ligger med sin svärdotter ska båda straffas med döden. De har gjort något vidrigt och så förtjänat sitt dödsstraff.
13 Om en man ligger med en annan man så som med en kvinna är det en avskyvärd handling och de ska båda straffas med döden. De har själva förtjänat sitt dödsstraff.
14 Om en man tar till hustru både modern och hennes dotter är det fruktansvärt. De ska alla tre brännas, för något skändligt får inte finnas bland er.
15 Om en man har sexuellt umgänge med ett djur ska både han och djuret dödas. 16 Om en kvinna närmar sig och har sexuellt umgänge med ett djur ska både kvinnan och djuret dödas. De har själva förtjänat sitt dödsstraff.
17 Om en man gifter sig med sin syster, vare sig det är dottern till hans far eller hans mor, och de ligger med varandra, är det skamligt och han ska offentligt utrotas ur sitt folk för han har vanärat sin syster och får bära sin skuld.
18 Om en man ligger med en kvinna under hennes menstruation och blottar hennes blodflöde och hon själv blottar det, ska båda utrotas ur sitt folk.
19 Du ska inte ha samlag med din moster eller faster, för de är nära släktingar och blir då vanärade och drar skuld på sig.
20 Om en man har samlag med sin farbrors hustru har han skändat sin farbror. De får båda bära sin synd och dö barnlösa.
21 Om en man gifter sig med sin brors hustru är detta en oren handling. Han har skändat sin bror och de ska därför bli barnlösa.
De religiösa ledarna vill se ett tecken från Gud
(Matt 16:1-4)
11 Fariseerna kom ut för att diskutera med Jesus, och för att pröva honom krävde de ett tecken från himlen.
12 Jesus suckade djupt och sa: ”Varför söker detta släkte efter ett tecken? Sannerligen säger jag er: detta släkte ska inte få något tecken.” 13 Sedan lämnade han dem och steg i båten igen och åkte över till andra sidan.
Jesus varnar för falsk undervisning
(Matt 16:5-12)
14 Lärjungarna hade glömt att ta med sig bröd. En enda brödkaka var allt de hade med sig i båten.
15 Jesus varnade dem då och sa: ”Akta er noga för både fariseernas och Herodes surdeg.[a]”
16 De diskuterade med varandra om att de inte hade något bröd.
17 När Jesus märkte det sa han till dem: ”Varför diskuterar ni att ni inte har något bröd? Förstår ni fortfarande ingenting? Är era hjärtan så hårda? 18 Ni har ögon att se med och ser ändå ingenting, och öron att höra med och hör ändå ingenting. Kommer ni inte ihåg 19 att jag mättade mer än 5 000 personer med bara fem bröd? Hur många korgar med rester plockade ni upp den gången?”
”Tolv”, sa de.
20 ”Och när jag mättade mer än 4 000 personer med sju bröd, hur många korgar ni fick över då?”
”Sju”, svarade de.
21 Jesus sa: ”Förstår ni ännu inte?”
En blind man börjar se igen
22 När de kom över till Betsaida förde man fram en blind man till Jesus och bad att han skulle röra vid mannen. 23 Jesus tog då den blinde mannen vid handen och ledde honom ut ur byn. Sedan spottade han på hans ögon och lade sina händer på honom.
”Kan du se något?” frågade Jesus.
24 Mannen såg sig omkring. ”Ja”, sa han, ”jag ser människor. Men de ser ut som träd som går omkring.”
25 Då lade Jesus sina händer på mannens ögon en gång till. Och nu blev mannen helt botad och kunde se igen, och han såg allting klart och tydligt.
26 Jesus skickade sedan hem honom med uppmaningen: ”Gå inte ens in i byn.”
Petrus kallar Jesus för Messias
(Matt 16:13-16; 16:20; Luk 9:18-21)
27 Sedan gick Jesus och hans lärjungar till byarna kring Caesarea Filippi[b]. På vägen frågade han dem: ”Vem säger människorna att jag är?”
28 ”Somliga säger att du är Johannes döparen”, svarade de, ”några säger att du är Elia[c], och andra att du är någon av profeterna.”
29 Då frågade han dem: ”Vem säger ni att jag är?”
Petrus svarade: ”Du är Messias[d].” 30 Men Jesus förbjöd dem strängt att tala med någon om honom.
Jesus förutsäger för första gången att han ska dö
(Matt 16:21-23; Luk 9:22)
31 Efter det började Jesus undervisa sina lärjungar om att Människosonen måste lida mycket och bli förkastad av folkets ledare, av översteprästerna och de skriftlärda och dödas, men att han efter tre[e] dagar skulle uppstå från de döda. 32 Detta sa han helt öppet. Men Petrus drog honom åt sidan och började tillrättavisa honom.
33 Jesus vände sig då om och såg bort mot sina lärjungar och sa strängt till Petrus: ”Gå bort ifrån mig, Satan! Det du tänker är människotankar och kommer inte från Gud.”
Lärjungeskapets krav
(Matt 16:24-28; Luk 9:23-27)
34 Sedan kallade han till sig allt folket och sina lärjungar och sa till dem:
”Om någon vill följa mig, måste han förneka sig själv, ta sitt kors och följa mig. 35 Den som vill rädda sitt liv ska mista det, men den som mister sitt liv för min och evangeliets skull, ska rädda det. 36 Vad vinner en människa om hela världen blir hennes, om hon samtidigt mister sitt liv[f]? 37 Vad kan hjälpa henne att få det tillbaka? 38 Den som inför dessa trolösa och syndiga människor skäms för mig och för de ord jag talar, honom ska Människosonen skämmas för, när han återvänder i sin Faders härlighet tillsammans med de heliga änglarna.”
Andra boken
(42—72)
Klagopsalm, längtan efter Gud.[a]
42 För körledaren. Maskil[b]. Av Korachs ättlingar[c].
2 Som hjorten längtar efter vattenbäckar,
så längtar jag efter dig, min Gud.
3 Jag törstar efter Gud, den levande Guden.
När får jag komma och träda fram inför Gud?
4 Mina tårar är min mat dag och natt,
när man hela tiden frågar mig: ”Var är din Gud?”
5 Mina minnen kommer,
och jag utgjuter min själ.
Jag gick i folkhopen,
ledde processionen till Guds hus,
med glädjerop och tacksägelse i högtidsskaran.
6 Varför är jag så nedstämd,
varför så orolig inom mig?
Vänta på Gud!
Jag ska åter prisa honom,
min räddare och min Gud!
7 Ändå är jag nedstämd, min Gud,
och därför tänker jag på dig,
i Jordans land och på Hermons höjder,
på Misars berg.
8 Djup ropar till djup vid dånet av dina vattenfall.
Alla dina vågor och bränningar slår över mig.
9 Herren sänder om dagen sin nåd,
och om natten är hans lovsång hos mig,
en bön till den levande Guden.
10 Jag säger till Gud, min klippa:
”Varför har du övergett mig?
Varför måste jag gå sörjande,
förtryckt av fienden?”
11 Det är som om mina ben krossas
när mina fiender hånar mig,
när de ständigt frågar mig: ”Var är din Gud?”
12 Varför är jag så nedstämd,
varför så orolig inom mig?
Vänta på Gud!
Jag ska åter prisa honom,
min räddare och min Gud!
17 Den som tar till sig förmaning visar vägen till livet,
men den som struntar i tillrättavisning leder vilse.
Swedish Contemporary Bible (nuBibeln) Copyright © 2015 by Biblica, Inc.® Used by permission. All rights reserved worldwide.