The Daily Audio Bible
Today's audio is from the NIV. Switch to the NIV to read along with the audio.
Prästernas dräkter
(2 Mos 28:1-43)
39 Man gjorde heliga kläder åt Aron av blått, purpurrött och karmosinrött garn för tjänsten i helgedomen, så som Herren hade befallt Mose. 2 Efoden gjordes av blått, purpurrött, karmosinrött och tvinnat fint lingarn. 3 Man hamrade ut guld till tunna plåtar, som man skar i trådar och vävde in med det blåa, purpurröda, karmosinröda och fina lingarnet till en konstvävnad.
4 De gjorde axelstycken till efoden, som skulle fästas i dess båda kanter för att hålla ihop den. 5 Efodens bälte vävdes i ett stycke på samma sätt i guld, blått, purpurrött, karmosinrött och tvinnat fint lingarn, så som Herren hade befallt Mose. 6 Onyxstenarna var infattade i flätverk av guld, med namnen på Israels söner ingraverade, som på ett sigill. 7 Dessa stenar fästes på efodens axelstycken som en påminnelse om Israels söner, så som Herren hade befallt Mose.
8 Bröstskölden gjordes också i konstvävnad, precis som efoden, av guld, blått, purpurrött, karmosinrött och tvinnat fint lingarn. 9 Den var fyrkantig, 25 centimeter bred, 25 centimeter lång och dubbelvikt. 10 I den sattes fyra rader stenar, i den första en karneol, en topas och en smaragd, 11 i den andra en rubin, en safir och en kalcedon, 12 i den tredje en hyacint, en agat och en ametist, 13 och i den fjärde en krysolit, en onyx och en jaspis. De var infattade i flätverk av guld. 14 I de tolv stenarna var namnen på Israels tolv söner ingraverade, som på sigill, en för varje stam.
15 Till bröstskölden gjordes kedjor av rent guld, tvinnade som snören, 16 och två flätverk av guld och två guldringar som fästes vid två hörn i bröstskölden. 17 De två guldsnoddarna fäste de vid de två ringarna i bröstsköldens hörn 18 och de två andra ändarna av snoddarna vid de två flätverken på framsidan i axelstyckena. 19 Två guldringar gjordes och sattes fast på bröstsköldens nedre hörn, på insidan närmast efoden. 20 De gjorde sedan två andra guldringar som de fäste framtill på efodens axelstycken, längst ner vid sömmen ovanför bältet. 21 Bröstskölden bands fast vid sina ringar till efodens ringar med ett blått snöre, så att den satt ovanför efodens bälte och inte skulle lossna från efoden. Så hade Herren befallt Mose.
22 Efodkåpan gjordes helt av blått tyg, 23 med en öppning i mitten för huvudet, med en krage, för att tyget inte skulle gå sönder. 24 Runt fållen fäste man granatäpplen, som var gjorda av blått, purpurrött och karmosinrött tvinnat garn. 25 Av rent guld gjorde de bjällror som sattes mellan granatäpplena runt fållen, 26 ett granatäpple och en bjällra växelvis runt fållen på kåpan. Denna kåpa skulle bäras vid tjänstgöring så som Herren hade befallt Mose.
27 De gjorde tunikor åt Aron och hans söner av fint lingarn. 28 Turbanen, huvudbonaderna och underkläderna vävdes alla av fint lingarn, 29 likaså vävdes bältet i brokig väv av tvinnat fint lingarn, blått, purpurrött och karmosinrött, så som Herren hade befallt Mose. 30 Sedan gjorde de plattan och det heliga diademet av rent guld och graverade in, som man graverar i ett sigill, ”Helgad åt Herren”. 31 Man fäste ett blått snöre på den och satte den upptill på turbanen, så som Herren hade befallt Mose.
32 Slutligen var allt arbete med boningen, uppenbarelsetältet, färdigt. Israeliterna gjorde allting som Herren befallt Mose.
Mose inspekterar arbetet
(2 Mos 35:10-19)
33 Sedan förde man fram hela tältet till Mose: boningen och allt som tillhörde det, hakarna, brädorna, tvärstängerna, stolparna, socklarna, 34 överdraget av rödfärgade baggskinn, överdraget av delfinskinn och det skyddande förhänget, 35 arken med förbundstecknet, stänger, försoningsstället, 36 bordet med dess tillbehör, skådebröden, 37 lampstället av rent guld med dess lampor, tillbehör och olja, 38 guldaltaret, smörjelseoljan, den välluktande rökelsen, förhänget för ingången till tältet, 39 kopparaltaret, kopparnätet, bärstängerna och alla övriga tillbehör, tvättfatet med dess ställning, 40 förhängena till förgården, stolparna och deras socklar, förhänget till förgårdens port, linorna och pluggarna och alla redskap som behövs för tjänsten i boningen, i uppenbarelsetältet, 41 de vävda dräkterna för helgedomstjänsten, prästen Arons heliga kläder och hans söners prästkläder.
42 Israels folk hade utfört allt arbete så som Herren befallt Mose. 43 Mose inspekterade allt arbete de utfört och såg att allt var gjort som Herren hade befallt, och han välsignade dem.
Tältet sätts samman
40 Herren talade till Mose: 2 ”Sätt upp boningen, uppenbarelsetältet, på första dagen i den första månaden. 3 Inuti det ska du placera arken med förbundstecknet, och sedan ska du hänga upp förhänget framför arken. 4 Ställ sedan in bordet och lägg alla tillbehör på det, ta in lampstället och sätt upp lamporna.
5 Guldaltaret för rökelsen ska du placera framför arken med förbundstecknet. Sätt upp förhänget framför ingången till boningen 6 och placera brännofferaltaret framför ingången till boningen, uppenbarelsetältet. 7 Mellan uppenbarelsetältet och altaret ska du ställa tvättfatet och fylla det med vatten. 8 Sedan ska du sätta upp förgården runt omkring och hänga upp förhänget för ingången till förgården.
9 Därefter ska du ta smörjelseoljan och smörja hela boningen och allt som finns inne i det, tillbehör och inredning, för att det ska bli helgat. 10 Smörj med smörjelseolja brännofferaltaret och dess tillbehör och helga det, för sedan ska altaret vara högheligt. 11 Smörj sedan tvättfatet och ställningen till det, så att det blir helgat.
12 För sedan fram Aron och hans söner till ingången av uppenbarelsetältet och tvätta dem med vatten 13 och ta på Aron de heliga kläderna och smörj honom, så att han blir helgad till att tjäna mig som präst. 14 För sedan fram hans söner och ta på dem tunikorna 15 och smörj dem, som du gjorde med deras far, så att de kan tjäna mig som präster. Deras smörjelse till prästtjänst ska sedan gälla för all framtid, från generation till generation.”
16 Mose utförde allt så som Herren hade befallt honom. 17 På första dagen i första månaden av det andra året blev boningen uppsatt. 18 Mose satte upp det, ställde socklarna på plats, satte upp brädorna, sköt in tvärstängerna och satte upp stolparna. 19 Sedan bredde han ut tältduken över boningen och lade på överdraget på tältet så som Herren hade befallt honom.
20 Inne i arken placerade han förbundstecknet, satte bärstängerna på plats och placerade försoningsstället ovanpå arken. 21 Sedan förde han in arken i boningen och satte upp förhänget för att dölja arken med förbundstecknet så som Herren hade befallt honom.
22 Sedan ställde han bordet på norra sidan av uppenbarelsetältet utanför förhänget 23 och lade skådebröden på bordet inför Herren så som Herren hade befallt honom.
24 Han ställde lampstället i uppenbarelsetältet mitt emot bordet på södra sidan av boningen. 25 Sedan ställde han lamporna inför Herren så som Herren hade befallt honom, 26 ställde guldaltaret i uppenbarelsetältet intill förhänget 27 och tände en välluktande rökelse på altaret så som Herren hade befallt honom.
28 Han satte upp förhänget för ingången till boningen, 29 ställde brännofferaltaret vid ingången till boningen, uppenbarelsetältet, och offrade brännoffer och matoffer på det så som Herren hade befallt honom.
30 Sedan ställde han tvättfatet mellan uppenbarelsetältet och altaret och fyllde det med vatten för tvättning. 31 Mose och Aron och Arons söner tvättade sina händer och fötter där 32 varje gång de skulle gå till altaret och in i uppenbarelsetältet så som Herren hade befallt Mose.
33 Därefter satte han upp inhägnaden till förgården som skulle omge boningen och altaret och satte upp förhänget för ingången till förgården. Och så avslutade Mose arbetet.
Herrens härlighet
34 Då kom molnet och täckte uppenbarelsetältet och Herrens härlighet fyllde boningen. 35 Mose kunde inte gå in i uppenbarelsetältet, därför att molnet fanns där och Herrens härlighet fyllde boningen. 36 Och så snart molnet höjde sig från boningen, gick Israels folk vidare. 37 Men om molnet inte höjde sig, bröt de inte upp innan det höjde sig igen.
38 Herrens moln vilade över boningen under dagarna och på nätterna fanns en eld i molnet, så att Israels folk alltid kunde se det under hela sin resa.
Johannes döparen banar väg för Jesus
(Matt 3:1-12; Luk 3:2-16; Joh 1:19-28)
1 Här börjar evangeliet om Jesus Kristus[a], Guds Son.
2 Det står skrivet genom profeten Jesaja:
”Se! Jag ska sända min budbärare före dig,
och han ska bereda vägen för dig.[b]
3 En röst ropar i ödemarken:
’Bana väg för Herren!
Jämna en väg för honom![c]’ ”
4 Så trädde Johannes döparen fram i ödemarken och förkunnade omvändelsens dop för syndernas förlåtelse. 5 Människor från hela Judeen och alla i Jerusalem kom ut till honom, och när de hade bekänt sina synder, döpte han dem i Jordanfloden. 6 Johannes hade kläder som var gjorda av kamelhår, och han hade ett läderbälte runt midjan. Han åt gräshoppor och vildhonung. 7 Han förkunnade:
”Efter mig kommer en som är starkare än jag. Jag är inte ens värdig att böja mig ner och knyta upp hans sandalremmar.[d] 8 Jag döper er med vatten, men han ska döpa er i den heliga Anden.”
Jesus blir döpt
(Matt 3:13-17; Luk 3:21-22; Joh 1:32-34)
9 Vid den tiden kom Jesus från Nasaret i Galileen och blev döpt av Johannes i Jordanfloden. 10 När Jesus sedan steg upp ur vattnet, fick han[e] se himlen öppna sig och Anden sänka sig ner över honom som en duva. 11 Och en röst från himlen sa: ”Du är min älskade Son, du är min glädje.”
Jesus prövas av Satan
(Matt 4:1-11; Luk 4:1-13)
12 Då förde Anden ut Jesus i ödemarken, 13 och där stannade han under fyrtio dagar och prövades av Satan. Han levde bland de vilda djuren[f], och änglarna betjänade honom.
Jesus talar till folket i Galileen
(Matt 4:12-17; Luk 4:14-15)
14 När Johannes sedan sattes i fängelse, kom Jesus till Galileen för att sprida evangeliet från Gud.
15 Jesus sa: ”Tiden har nu kommit då Guds rike är nära. Vänd om och tro på evangeliet!”
De första lärjungarna
(Matt 4:18-22; Luk 5:2-11)
16 En dag när Jesus vandrade längs Galileiska sjön, fick han se Simon och hans bror Andreas stå och kasta ut nät i sjön, för de var fiskare.
17 Jesus sa till dem: ”Kom och följ mig, så ska jag göra er till människofiskare.” 18 De lämnade genast sina nät och följde honom.
19 När han gick lite längre bort fick han se Sebedaios söner, Jakob och Johannes, sitta i en båt och göra i ordning sina nät. 20 Han kallade genast på dem också, och de lämnade då sin far Sebedaios och hans arbetare för att följa Jesus.
Jesus undervisar med makt
(Luk 4:31-37)
21 De kom nu till Kafarnaum, och när det blev sabbat[g] gick de till synagogan, där Jesus undervisade. 22 De var mycket häpna över hans undervisning, för han talade med makt, och inte som de skriftlärda.
23 I synagogan fanns den här dagen en man som var besatt av en oren ande, och han började ropa: 24 ”Vad har du med oss att göra, Jesus från Nasaret? Har du kommit för att ta död på oss? Jag vet vem du är, du Guds helige!”
25 Men Jesus sa strängt till honom: ”Tig! Far ut ur honom!” 26 Då började den orena anden rycka och slita i mannen och for ut ur honom med ett våldsamt skrik.
27 De blev alldeles förskräckta och började diskutera med varandra och fråga: ”Vad är det här för en ny lära? Vilken makt! Till och med de orena andarna lyder hans order!”
28 Och ryktet om honom spred sig snabbt genom hela Galileen.
En bön om räddning
35 Av David.
Herre, bekämpa dem som bekämpar mig!
Strid mot dem som strider mot mig!
2 Ta rustningen och skölden,
res dig och kom till min hjälp!
3 Lyft spjutet och lansen mot mina förföljare!
Säg till mig: ”Jag är din räddning!”
4 Låt dem som är ute efter mitt liv komma på skam och vanära!
Låt dem som planerar för min undergång få vända sig bort i skam!
5 Låt dem blåsa bort som agnar för vinden,
när Herrens ängel jagar bort dem.
6 Gör deras väg mörk och hal,
när Herrens ängel förföljer dem!
7 Utan orsak har de lagt ut ett nät för mig
och grävt en fallgrop åt mig.
8 Låt dem drabbas av undergång
utan att de vet om det,
fastna i sina egna nät som de lagt ut,
falla i sin egen grop, till sin undergång.
9 Men jag ska jubla i Herren
och glädja mig över hans räddning.
10 Med hela min kropp ropar jag:
”Herre, vem är som du?
Du räddar den svage från den starke
och den fattige och den nödställde från dem som plundrar dem.”
11 Falska vittnen kommer emot mig.
De frågar mig om sådant som jag inte vet något om.
12 De lönar mig med ont för gott,
jag är övergiven.
13 När de var sjuka, klädde jag mig i säcktyg,
jag ödmjukade mig själv med fasta,
men min bön återvände bara till mig.[a]
14 Som om det varit min vän eller bror
eller som i sorg efter en mor
gick jag sorgklädd och nerböjd.
15 Men nu när jag själv snubblade,
samlades de i skadeglädje.
De samlades mot mig för anfall
utan att jag visste något.
De hånar mig utan hejd.
16 De mobbar mig hånfullt,
liksom de gudlösa,
och gnisslar tänder mot mig.[b]
11 Genom mig får du många levnadsdagar
ja, fler år läggs till ditt liv.
12 Om du är vis, blir visheten till nytta för dig,
men om du hädar skadar du bara dig själv.
Swedish Contemporary Bible (nuBibeln) Copyright © 2015 by Biblica, Inc.® Used by permission. All rights reserved worldwide.