The Daily Audio Bible
Today's audio is from the ESV. Switch to the ESV to read along with the audio.
24 Bileam förstod nu att Herren tänkte välsigna Israel, så han avstod från de spådomskonster han använt vid de tidigare tillfällena och såg i stället mot öknen och skaffade sig en överblick av Israels läger,
2 som sträckte sig över slätterna, uppdelat efter de olika stammarna.Då kom Guds Ande över Bileam,
3-9 och han sa:Bileam, Beors son, mannen som kan se klart, säger så: 'Jag har hört vad Gud säger.Jag har sett det som den Allsmäktige har visat mig. Jag föll ner inför honom, och mina ögon öppnades:Jakob, dina tält och dina lägerplatser är ljuvliga.Jag ser dem framför mig som gröna dalar,som fruktbara trädgårdar vid flodstranden,som aloeträd planterade av Herren själv,som cedrar vid vattnet.De ska bli välsignade med vatten i överflödoch så sin säd på välbevattnade åkrar.Deras kung ska bli större än Agag.Deras kungarike är upphöjt.Gud har lett dem ut ur Egypten.Israel har styrka som en vildoxe,och han ska sluka folken som står honom emot.Han ska bryta sönder deras ben.Han ska skjuta dem med vassa pilar.Israel vilar som ett lejon, som en lejoninna som ingen vågar störa.Välsignad är den som välsignar dig, Israel,och förbannad den som förbannar dig.'
10 Nu kokade kung Balak av ilska.Han slog ihop händerna och sa med förakt: Jag skickade efter dig för att du skulle förbanna mina fiender, och i stället har du nu välsignat dem tre gånger.
11 Ge dig i väg härifrån! Gå hem! Och jag som hade planerat att visa dig stor ära, men nu har Herren berövat dig den förmånen!
Bileam välsignar Israel för fjärde gången
12 Bileam svarade: Men jag sa ju till dina sändebud,
13 att om du så gav mig hela ditt palats fyllt med silver och guld, så kunde jag ändå inte gå förbi Herrens ord och säga ett enda ord av mig själv! Jag förklarade ju mycket tydligt för dig att jag bara skulle säga det som Herren befallde.
14 Nu ska jag gå tillbaka till mitt eget folk, men först vill jag tala om för dig vad israeliterna kommer att göra med ditt folk!
15-19 Bileam sa:Bileam, Beors son, är en manvars ögon är öppna!Han hör Guds röstoch får kunskap från den Högste.Han ser vad den Allsmäktige visat honom.Han faller ner inför honom och hans ögon öppnas.Jag ser att i Israels framtid ska en stjärna komma från Jakob, en spira från Israel.Denne Israels härskare ska slå Moabs folk och utrota Sets söner.Israel ska äga hela Edom och Seir.De ska övervinna sina fiender.Jakob ska stå upp i makt för att inta många städer.
20 Sedan såg Bileam ut över amalekiternas område och sa:Amalek var den förste bland folken, men hans öde är fördärv!
21-22 Därefter vände han sig mot kaineerna och fortsatte:Ja, din boning är så trygg och ditt näste är placerat bland klipporna.Men ändå ska ni utrotas, och den assyriske kungens väldiga armé ska föra er bort i fångenskap!
23-24 Han avslutade med att säga:Vem kan komma undan med livet i behåll när Gud gör detta? Skepp ska komma från Cyperns kuster och straffa både Eber och Assyrien.De måste också ödeläggas.
25 Bileam återvände sedan hem, och Balak gick åt sitt håll.
Israeliterna tillber Baal
25 Medan Israel befann sig i Sittim började en del av männen att umgås med moabitiska flickor.
2 De låg med dem, och det ledde också till att flickorna inbjöd dem att delta i offrandet till deras avgudar. Snart var männen inte bara passiva åskådare, utan böjde sig också inför deras avgudar och tillbad dem.
3 Det dröjde inte länge förrän hela Israel var med om att tillbe Baal, Moabs avgud. Herren brann av vrede över sitt folk,
4 och han befallde Mose: Avrätta alla stamledare i Israel och låt deras döda kroppar synas inför allt folket så att Herrens vrede vänds bort från Israel.
5 Mose gav då domarna befallning om att låta avrätta alla dem som tillbett Baal.
6 Men en av de israelitiska männen var fräck nog att ta med sig en midjanitisk flicka in i lägret, mitt framför ögonen på Mose och folket, där de stod gråtande vid ingången till tabernaklet.
7 När Pinehas, Eleasars son och prästen Arons sonson, fick se detta tog han sitt spjut
8 och rusade efter mannen in i tältet dit han hade fört flickan. Han borrade spjutet rakt genom mannens kropp och in i flickan. Omedelbart upphörde den pest som drabbat Israel,
9 men dessförinnan hade 24.000 personer fått sätta livet till.
10-11 Då sa Herren till Mose: Eftersom Pinehas blev lika vred som jag har min vrede upphört, och jag ska inte utrota Israel, som jag hade planerat.
12-13 På grund av hans iver för sin Gud och för det rätta ska han och hans ättlingar vara präster för alltid.
14 Mannen som blev dödad tillsammans med den midjanitiska flickan hette Simri och var son till Salu, en av ledarna i Simeons stam.
15 Flickan hette Kosbi och var dotter till Sur, en av de midjanitiska furstarna.
16-17 Herren talade till Mose igen och sa: Midjaniterna är era fiender. Döda dem!
18 De betraktar er som fiender och lurar er genom sin listighet. De förleder er att tillbe Baal, de förför er, och ni har just sett följden av det genom Kosbis död.
Jesus föds i Betlehem
2 Vid den tiden beslutade den romerske kejsaren Augustus att alla innevånare i landet skulle registreras, så man kunde beskatta dem.
2 Detta gjordes när Quirinius var landshövding i Syrien.
3 Var och en fick då resa till sin hemstad för att registrera sig.
4 Eftersom Josef tillhörde den kungliga släkten måste han resa från staden Nasaret i Galileen till Betlehem i Judeen, kung Davids stad.
5 Han tog med sig Maria, sin trolovade, som nu väntade barn.
6 Medan de var i Betlehem blev det dags för henne att föda,
7 och hon fick en pojke. Hon svepte om honom och lade honom i en krubba, för det fanns inte plats för dem i värdshuset.
Några herdar besöker Jesus
8 Samma natt var några herdar ute på fälten utanför staden och vaktade sina får.
9 Plötsligt stod en ängel framför dem, och Guds härlighet lyste omkring dem. De blev fruktansvärt rädda,
10 men ängeln lugnade dem.Var inte rädda!, sa han. Jag kommer till er med en fantastisk nyhet, och den gäller alla!
11 I natt har Frälsaren fötts i Betlehem. Han är Messias, Herren.
12 Ni kommer att känna igen honom på att han är lindad och ligger i en krubba.
13 Plötsligt var ängeln omgiven av en himmelsk armé av änglar som lovprisade Gud.
14 Ära ske Gud i höjden, sjöng de, och fred på jorden bland människor som han älskar.
15 När alla änglar hade farit ifrån dem upp till himlen, sa herdarna till varandra: Kom! Nu går vi till Betlehem! Vi måste se det fantastiska som hänt och som Herren har låtit oss få veta!
16 De sprang in till staden, och hittade Maria och Josef och barnet i krubban.
17 Herdarna berättade för alla vad de varit med om, och vad ängeln sagt om barnet.
18 Alla häpnade över herdarnas ord,
19 men Maria behöll allt som hänt för sig själv. Hon lade det noga på minnet och tänkte ofta på det.
20 Herdarna vände sedan tillbaka till sina får. De tackade Gud för allt de hade fått se och höra, precis som ängeln hade sagt.
Maria och Josef tar med Jesus till templet
21 Åtta dagar senare när pojken omskars, fick han namnet Jesus, det namn som ängeln gav honom innan han ens blivit till.
22 När tiden för föräldrarnas rening var över tog de med honom till Jerusalem för att bära fram honom inför Herren, så som det föreskrivs i Moses lag.
23 Där har nämligen Gud befallt att om en kvinnas första barn är en pojke, ska han överlåtas åt Herren.
24 Samtidigt bar föräldrarna fram det reningsoffer, ett par turturduvor eller två unga duvor, som lagen föreskrev.
25 Just den dagen var Symeon, en man från Jerusalem, i templet. Han var en god och gudfruktig man, fylld av den helige Ande, och han väntade ständigt på att Messias skulle komma.
26 Den helige Ande hade nämligen gjort klart för honom att han inte skulle dö förrän han hade sett Messias, Guds utvalde kung.
27 Och den helige Ande hade uppmanat honom att gå till templet just den dagen. När Maria och Josef kom för att bära fram Jesus inför Herren enligt lagens bud,
28 var alltså Symeon där. Han tog då barnet i sina armar och tackade Gud.
29-31 Herre, sa han, nu kan jag dö i frid! Jag har sett honom som du lovade att jag skulle få se, Frälsaren, som du har gett till världen.
32 Han är det ljus som ska lysa för alla folk, och han ska ge ära åt ditt folk Israel.
33 Josef och Maria var mycket förvånade över vad han sa om Jesus.
34-35 Symeon välsignade dem, och sa sedan till Maria: Ett svärd kommer att genomborra din själ, för många i Israel kommer att stöta bort detta barn, och det ska bli deras fördärv. Men för många ska han bli till stor glädje. Och många människors hemligaste tankar ska komma i dagen.
Gud rår på mina fiender
Skriven av David när kung Saul hade satt vakter vid hans hus för att fånga och döda honom.1-2 Min Gud, rädda mig från mina fiender, skydda mig från dem som har kommit för att förgöra mig!
3 Rädda mig från dessa blodtörstiga män! Rädda mig från dessa mördare!
4 Ser du inte att de lurar på mig för att ta mitt liv. De gör allt vad de kan för att döda mig,
5 men, Herre, jag har inte gjort något som förtjänar döden. Herre, vakna! Se vad som händer!
6 Herre, du är Gud. Du är Herre över himmel och jord, och du är Israels Gud! Grip in och straffa alla främmande folk som omger oss! Skona inte dessa ogudaktiga, opålitliga män.
7 På kvällen smyger de fram och spionerar. De liknar hundar som ylande stryker omkring i staden.
8 Jag hör hur de förolämpar och förbannar dig, Gud, för de tror att ingen hör dem.
9 Men du skrattar åt dem, Herre! Du hånler åt dessa hedningar!
10 Gud, du är min styrka! Jag vill sjunga en lovsång till dig, för du ger mig den trygghet jag behöver.
11 Min Gud, du älskar mig, och du ska komma till min hjälp. Du ska låta mig få se hur mina fiender besegras.
12 Döda dem inte för då faller de lätt i glömska. Låt dem i stället irra omkring rastlösa, Herre, innan du slutligen låter dem gå under.
13-14 Dessa stolta lögnare som svär och förbannar, förgör dem i din vrede! Utplåna dem! Låt alla få reda på att Gud regerar i Israel och kommer att regera i hela världen.
15-16 Mina fiender stryker omkring i staden hela natten. De skäller och ylar som hundar som letar efter mat utan att hitta något.
17 Men varje dag vill jag sjunga högt om din makt och din barmhärtighet, för du har varit min borg, en trygg plats mitt i mina svårigheter.
18 Gud, du är min styrka. Till dig sjunger jag min lovsång. Du älskar mig, och du är för mig en säker borg.
14 Utan förståndigt ledarskap får ett land det svårt, men där det finns goda rådgivare finns det trygghet.
Copyright © 1974, 1977, 1987, 1995, 2003, 2004 by Biblica, Inc.®