The Daily Audio Bible

Mose vädjar till folket om lydnad

4 Och nu, Israel, lyssna mycket noga när jag läser upp de här lagarna för er. Om ni vill leva måste ni följa dem. Gå in och ta i besittning det land som Herren, era förfäders Gud, har gett er.

² Lägg inte till några nya lagar och ta inte bort något från dem. Följ dem bara som de är, för ni har fått dem av Herren, er Gud.

³ Ni har fått se vad Herren gjorde för er vid Baal-Peor, när han förgjorde så många som tillbad avgudar.

⁴ Men ni alla, som var trogna mot Herren, er Gud, är fortfarande vid liv i dag.

⁵ De här lagarna ska ni följa, när ni kommer in i det land där ni ska bo. De kommer från Herren, vår Gud. Han har gett dem till mig, för att jag ska ge dem till er.

⁶ Om ni följer dem, ska ni kallas både visa och förståndiga. Andra folk som hör de här lagarna, kommer att säga: 'Finns det något annat folk som är så förståndigt och äger en sådan vishet som Israel!'

⁷ För vilket annat folk, stort eller litet, har sin gud mitt ibland sig på samma sätt som vår Gud finns hos oss, när vi än ropar på honom?

⁸ Och vilket annat folk, hur stort det än är, har sådana lagar som de jag ger er i dag?

⁹ Men se upp mycket noga! Glöm aldrig bort vad ni har sett Gud göra för er! Hans under ska sätta djupa och bestående spår i era liv! Berätta för era barn och barnbarn om dem.

¹⁰ Kom särskilt ihåg den dag när ni stod inför Herren vid berget Horeb och han sa till mig: 'Kalla samman allt folket inför mig, så ska jag ge det instruktioner, så att det alltid har respekt för mig och lär sig att undervisa sina barn om mina lagar.'

¹¹ Ni stod vid foten av berget, som brann av eld. Lågorna slog högt upp mot himlen, omgivna av svarta moln och ett väldigt mörker.

¹² Och Herren talade till er från elden, och ni hörde vad han sa, fast ni inte såg honom.

¹³ Han tillkännagav de lagar ni måste följa, de tio budorden, och han skrev ner dem på två stentavlor.

¹⁴ Ja, det var då Herren befallde mig att lära er de lagar ni måste lyda när ni har gått över floden och in i det utlovade landet.

Mose varnar för avgudar

¹⁵ Men ni fick inte se hur Gud såg ut, när han den dagen talade till er från berget Horeb,

^16-17 och därför ska ni inte heller synda mot honom genom att göra en avbild av honom. Gör ingen avgud, vare sig i form av man eller kvinna, fyrfotadjur eller fågel,

¹⁸ kräldjur eller fisk.

¹⁹ Och ni ska inte heller tillbe solen, månen eller stjärnorna. Herren har gjort dem för att alla ska få del av deras ljus.

²⁰ Han har räddat er ur fångenskapen i Egypten för att ni ska vara hans särskilda folk, hans egendom, som ni är i dag.

^21-22 Men han blev arg på mig för er skull och bestämde att jag inte skulle få gå över floden Jordan, in i det underbara land som han har gett er som arv. Jag måste dö på den här sidan.

²³ Se till att ni inte bryter det förbund som Herren, er Gud, har upprättat med er! Ni bryter det om ni skaffar er avgudar, för det är något som Herren bestämt har förbjudit.

²⁴ Han är som en förtärande eld, ja, han är en svartsjuk Gud.

²⁵ När ni har bott i landet en längre tid och har fått barn och barnbarn, är det viktigt att ni kommer ihåg att inte synda genom att göra någon form av avgudabild. Detta avskyr Herren, och det gör honom vred.

²⁶ Därför tar jag himmel och jord till vittnen på att ni på en gång kommer att bli utrotade ur landet om ni är olydiga. Nu ska ni snart gå över floden Jordan och inta landet, men era dagar där kommer inte att bli många, för ni kommer att förgöras!

²⁷ Herren kommer att sprida ut er bland folken, och det kommer inte att vara många som blir kvar.

²⁸ I dessa avlägsna länder kommer ni att tillbe avgudar som är gjorda av trä och sten, avgudar som varken ser, hör, äter eller känner lukt.

²⁹ Men ni ska också på nytt börja söka Herren, er Gud, och ni ska finna honom när ni söker honom av allt ert hjärta.

³⁰ När dessa svåra tider kommer över er ska ni slutligen, i de sista dagarna, vända tillbaka till Herren, er Gud, och lyssna när han talar till er,

³¹ för Herren, er Gud, är barmhärtig. Han ska inte överge er eller fördärva er, och inte heller ska han glömma de löften han har gett era förfäder.

Det finns ingen annan Gud

³² Om ni skulle gå tillbaka i historien ända till den dag då Gud skapade människan på jorden, och söka från den ena ändan av himlen till den andra, så skulle ni ändå inte finna något som går upp mot vad ni har upplevt,

³³ nämligen att ett helt folk hörde Guds röst när han talade till dem ur en eld, och ändå har fått leva!

³⁴ Var kan man finna något annat exempel på att Gud har befriat ett folk från dess slaveri genom att sända fruktansvärda plågor, genom att utföra under och genom att låta krig och förskräckelse komma? Och det är ju just detta som Herren, er Gud, gjorde för er i Egypten, mitt framför ögonen på er!

³⁵ Han gjorde allt detta för att ni skulle förstå att Herren är Gud och att det inte finns någon sådan som han.

³⁶ Han lät er höra sin röst när han undervisade er från himlen, och han lät er se elden, och ni fick höra hans röst ur den.

³⁷ Därför att han älskade era förfäder, och valde att välsigna deras ättlingar, förde han genom sin väldiga makt själv ut er ur Egypten.

³⁸ Han drev bort andra folk, som var större än ni, och gav er deras land som arv åt er, som det ju är också i dag.

³⁹ Därför bör ni just i dag tänka så: 'Herren är Gud, både i himlen och här nere på jorden. Det finns ingen annan Gud än han!'

⁴⁰ Ni måste följa de lagar som jag ska ge er i dag, så att det kommer att gå väl för er och era barn och så att ni kan bo länge i det land som Herren, er Gud, ger er för evigt.

Fristäder

⁴¹ Sedan uppmanade Mose Israels folk att avskilja tre städer på östra sidan av floden Jordan,

⁴² dit den som genom olyckshändelse dödat någon skulle kunna fly och finna trygghet.

⁴³ De städer som utsågs var Beser på slätten i öknen för Rubens stam, Ramot i Gilead för Gads stam och Golan i Basan för Manasses stam.

^44-46 Här följer nu de lagar som Mose gav till Israels folk efter att de lämnat Egypten och hade slagit läger i närheten av staden Bet-Peor, öster om floden Jordan. Det var detta område som tidigare varit bebott av amoreerna under kung Sihon och vars huvudstad varit Hesbon. Sihon och hans folk besegrades av Mose och israeliterna.

⁴⁷ Israel intog hans land och även det som tillhörde kung Og i Basan, den andre av de två amoreiska kungarna öster om Jordan.

⁴⁸ Israel intog också hela området från Aroer, vid floden Arnons dal, till berget Sion, eller Hermon, som det ibland kallas,

⁴⁹ och hela Araba öster om floden Jordan till Salthavet, nedanför berget Pisgas sluttningar.

³⁹ I sin predikan använde Jesus också dessa bilder: Vad är det för mening med att en blind leder en annan blind? Han kommer ju att falla i diket och dra den andre med sig.

⁴⁰ Och en elev kan knappast veta mer än sin lärare, men om han arbetar hårt kan han bli lika duktig som denne.

⁴¹ Och hur kan du med att kritisera en medmänniskas små svagheter, utan att se de enorma problem du själv orsakar andra?

⁴² Hur vågar du säga till henne: 'Min vän, låt mig visa dig hur du ska göra det där lite bättre

Av frukten känner man trädet

⁴³ En god trädsort bär inte dålig frukt, inte heller bär ett träd av dålig sort god frukt.

⁴⁴ Man känner igen ett träd på den frukt det bär. Fikon växer aldrig på tistlar, och det växer inte heller vindruvor på törnbuskar!

⁴⁵ Från en människa med gott hjärta kommer goda gärningar. Men en ond människa gör onda gärningar därför att hennes avsikter är onda. Och hennes ord visar vad hjärtat är fyllt av.

Om att bygga på stadig grund

⁴⁶ Varför kallar ni mig Herre när ni inte lyder mig?

^47-48 Var och en som kommer till mig, lyssnar på mig och lyder mig, liknar en man som bygger ett hus på den fasta berggrunden. När flodvattnet stiger och slår mot huset står det kvar, för det står stadigt.

⁴⁹ Men den som lyssnar till mig och inte lyder mig, liknar en man som bygger ett hus direkt på marken. När floden vräker sig mot huset faller det ihop och läggs i ruiner.

En romersk officer visar stor tro

7 När Jesus hade slutat predika gick han tillbaka till staden Kafarnaum.

² Där fanns en romersk arméofficer som hade en tjänare som var mycket omtyckt. Nu var tjänaren sjuk och låg för döden.

³ När officeren hörde talas om Jesus sände han några ansedda judiska förtroendemän för att be Jesus komma och bota tjänaren.

⁴ De kom till Jesus och bad honom ivrigt att han skulle följa med dem och hjälpa mannen, och de berättade vilken fin människa officeren var.Om någon förtjänar din hjälp så är det han, sa de.

⁵ Han älskar vårt folk och har till och med byggt synagogan åt oss!

^6-7 Jesus följde med dem. Men innan han kom fram till huset, skickade officeren några vänner för att säga till honom: Herre, gör dig inte besvär med att komma till mitt hem för jag är inte värdig en sådan ära, och därför vågar jag inte ens komma och möta dig. Säg bara ett ord där du är, så kommer min tjänare att bli frisk.

⁸ Jag vet det för jag står under mina överordnades befäl, och jag har själv soldater under mig och behöver bara säga: 'Gå!' så går de, eller 'kom!' så kommer de, och till min tjänare: 'Gör det här, eller det där

⁹ Jesus blev häpen och vände sig till folkskaran och sa: Inte ens bland judarna i Israel har jag mött en man med sådan tro.

¹⁰ Och när officerens vänner återvände hem fann de tjänaren fullt frisk.

Gud triumferar

^1-2 Res dig, Gud, och skingra alla dina fiender! Jaga bort dem!

³ Driv bort dem, liksom rök förs bort av vinden! Smält dem som vax i eld! Låt de ogudaktiga utplånas inför dina ögon.

⁴ Men den gudfruktige kan glädja sig! Hans glädje känner inga gränser!

⁵ Sjung en lovsång till Herren! Stäm upp en sång till honom som rider på molnen! Herren är hans namn! Gläd dig inför honom!

⁶ Han är en far för de föräldralösa, och han försvarar änkor, för han är helig.

⁷ De ensamma ger han ett hem, och fångarna för han ut i frihet. Därför sjunger de av glädje! Men för dem som gör uppror väntar bara hungersnöd och svåra tider.

⁸ Gud, när du drog ut i spetsen för ditt folk och marscherade med det genom öknen

⁹ då darrade jorden, och från himlen strömmade regnet ner. Berget Sinai bävade inför dig, Israels Gud.

^10-11 Du sände regn i överflöd, Gud, för att det uttorkade landet skulle blomstra igen! Ditt folk, som inte hade någonstans att bo, bor nu där. Av godhet gav du dem detta hem när de var utfattiga.

^12-14 Herren ger sina befallningar och fienderna flyr. Kvinnorna där hemma ropar ut de glada nyheterna: Arméerna som kom för att förgöra oss har flytt! Och nu delar alla Israels kvinnor på bytet. Se hur de glittrar och glänser i sina juveler av guld och silver! De är alldeles övertäckta, precis som duvorna täcks av sina vingar!

¹⁵ När Gud, den Allsmäktige skingrade sina fiender, då var marken täckt av krigsbyte, precis som när snön täcker Salomos berg.

^16-17 Mäktigt reser sig bergen i Basan! Ståtliga bergskedjor med många toppar! Varför ser ni ner på Sions berg med avundsjuka, det berg där Gud har valt att bo i evighet.

¹⁸ Med så många vagnar att man inte kan räkna dem, kommer Herren från Sinai och drar in i sitt heliga tempel på Sions berg.

²⁸ Om du litar på rikedom och pengar så går det illa för dig! Lita på Gud, så kommer du att grönska som löven på ett träd!