The Daily Audio Bible

Prästers och leviters rättigheter

18 ^(A) De levitiska prästerna, hela Levi stam, ska inte ha någon lott eller arvedel tillsammans med Israel. Av Herrens eldsoffer och hans arvedel ska de äta. ² De ska inte ha någon arvedel bland sina bröder. Herren är deras arvedel, som han har lovat dem. ³ Och detta är vad prästerna har rätt att få av folket, av dem som offrar ett slaktoffer av oxar eller får: Man ska ge prästen bogen, käkstyckena och magen. ⁴ Det första av din säd, ditt vin och din olja och det första av dina fårs ull ska du ge honom, ⁵ för Herren din Gud har utvalt honom bland alla dina stammar för att han och hans söner alltid ska stå och göra tjänst i Herrens namn.

⁶ Om en levit kommer från någon av dina städer i Israel där han uppehåller sig, så får han om han så önskar komma till den plats som Herren utväljer ⁷ och där göra tjänst i Herren sin Guds namn, liksom alla hans levitiska bröder som står där inför Herrens ansikte. ⁸ De ska alla ha lika mycket till underhåll, utan hänsyn till vad någon kan äga genom försäljning av fädernearv.

Avskyvärda seder

^9 (B) När du kommer in i det land som Herren din Gud ger dig, ska du inte lära dig att handla enligt dessa folks avskyvärda seder. ^10 (C) Hos dig får inte någon finnas som låter sin son eller dotter gå genom eld eller befattar sig med spådom, teckentydning, svartkonst eller häxeri, ^11 (D) ingen som utövar besvärjelsekonster, ingen andebesvärjare, ingen som utövar magi och ingen som söker råd hos de döda. ¹² Avskyvärd för Herren är var och en som gör sådant, och för sådana vidrigheters skull fördriver Herren din Gud dem för dig. ¹³ Du ska vara fullkomlig inför Herren din Gud. ¹⁴ Dessa hednafolk som du ska fördriva lyssnar till dem som utövar teckentydning och spådom, men Herren din Gud har inte tillåtit dig något sådant.

Löftet om Profeten

^15 (E) En profet lik mig^[a] ska Herren din Gud låta uppstå åt dig bland ditt folk, från dina bröder. Honom ska ni lyssna till. ^16 (F) Det ska bli så som du begärde av Herren din Gud vid Horeb^[b] den dag ni var samlade där och du sade: ”Jag vill inte höra mer av Herren min Guds röst eller se den stora elden längre, då kommer jag att dö.” ¹⁷ Herren sade då till mig: ”De har rätt i vad de säger. ^18 (G) Jag ska låta en profet lik dig uppstå åt dem bland deras bröder. Jag ska lägga mina ord i hans mun, och han ska tala till dem allt som jag befaller honom. ¹⁹ Och om någon inte lyssnar till mina ord som han talar i mitt namn, ska jag själv utkräva det av honom. ^20 (H) Men den profet som i övermod talar i mitt namn vad jag inte har befallt honom tala, eller som talar i andra gudars namn, den profeten ska dö.

²¹ Du kanske tänker i ditt hjärta: Hur ska vi känna igen det ord som Herren inte har talat? ^22 (I) När profeten talar i Herrens namn och det han säger inte sker eller kommer, då är det något som Herren inte har talat. Profeten har talat i övermod. Du ska inte vara rädd för honom.”

Fristäderna

19 ^(J) När Herren din Gud har utrotat de hednafolk vilkas land Herren din Gud ger dig, och när du har fördrivit dem och du bor i deras städer och i deras hus, ² då ska du avskilja åt dig tre städer mitt i ditt land, som Herren din Gud ger dig till besittning. ³ Du ska rusta upp vägarna till dessa städer och dela upp det landområde som Herren din Gud ger dig till arvedel i tre delar, så att var och en som har dräpt någon kan fly dit.

⁴ I följande fall kan den som har dräpt någon fly till en fristad och så få leva: Om någon dödar sin nästa utan vett och vilja och utan att ha burit hat till honom tidigare – ⁵ som när någon går med sin vän ut i skogen för att hugga ved och han hugger med yxan för att fälla trädet och yxhuvudet då lossnar från skaftet och träffar den andre så att han dör – då ska han kunna fly till någon av dessa städer och få leva. ⁶ Annars kan blodshämnaren^[c] som med vrede i sitt hjärta förföljer dråparen hinna upp honom om vägen är lång, och slå ihjäl honom trots att han inte hade förtjänat döden, eftersom han inte hade hatat den andre tidigare. ⁷ Därför befaller jag dig: ”Du ska avskilja tre städer åt dig.”

^8 (K) När Herren din Gud utvidgar ditt område, så som han med ed har svurit dina fäder, och ger dig hela det land som han har lovat att ge dina fäder, ⁹ om du då är noga med att följa alla dessa bud som jag i dag ger dig, så att du älskar Herren din Gud och alltid vandrar på hans vägar, då ska du lägga tre städer till dessa tre. ¹⁰ Så ska oskyldigt blod inte spillas i ditt land som Herren din Gud ger dig till arvedel, och blodskuld inte komma att vila på dig.

^11 (L) Men om någon hatar sin nästa och ligger på lur efter honom och överfaller honom och slår ihjäl honom, och han sedan flyr till någon av dessa städer, ^12 (M) då ska de äldste i hans stad sända bud och hämta honom därifrån och lämna honom i blodshämnarens hand, och han ska dö. ¹³ Du ska inte visa honom någon skonsamhet, utan du ska rena Israel från skulden för det oskyldiga blodet och det ska gå dig väl.

Gränsstenar

^14 (N) Du ska inte flytta din grannes gränssten^[d], som förfäderna satt upp i den arvedel du får i det land som Herren din Gud ger dig till besittning.

Vittnesmål

^15 (O) Det är inte nog om bara ett vittne träder upp mot någon som anklagas för ett brott eller en synd, vilken synd han än kan ha begått. Efter två eller tre vittnens ord^[e] ska var sak avgöras.

¹⁶ Om ett falskt vittne träder upp mot någon för att vittna mot honom angående något brott, ^17 (P) ska bägge parter i tvisten träda fram inför Herrens ansikte, inför de män som på den tiden är präster och domare. ¹⁸ Och domarna ska noga undersöka saken. Om vittnet visar sig vara ett falskt vittne som burit falskt vittnesbörd mot sin broder, ^19 (Q) ska ni låta samma sak drabba vittnet som han hade tänkt för sin broder. Du ska skaffa bort det onda ifrån dig. ²⁰ Det övriga folket ska höra det och frukta, och man ska aldrig mer göra något sådant ont hos dig. ^21 (R) Du ska inte visa honom någon skonsamhet: liv för liv, öga för öga, tand för tand, hand för hand, fot för fot.

Krigslagar

20 När du drar ut i krig mot dina fiender och får se hästar och vagnar^[f] och ett folk större än du, ska du inte bli rädd för dem, för Herren din Gud som förde dig upp ur Egyptens land är med dig. ² När ni står beredda att gå till strid, ska prästen träda fram och tala till folket. ³ Han ska säga till dem: ”Hör, Israel! Ni står i dag beredda att gå till strid mot era fiender. Låt inte era hjärtan vara modlösa. Var inte rädda, bäva inte och bli inte förskräckta för dem, ⁴ för Herren er Gud går själv med er för att strida för er mot era fiender och ge er seger.”

⁵ Och förmännen ska säga till folket: ”Om någon har byggt sig ett nytt hus men ännu inte invigt det, så kan han vända tillbaka hem så att inte en annan kommer och inviger det om han själv faller i striden. ⁶ Om någon har planterat en vingård men ännu inte fått skörda dess frukt, så kan han vända tillbaka hem så att inte en annan kommer och skördar dess frukt om han själv faller i striden. ^7 (S) Om någon har trolovat sig med en kvinna men ännu inte tagit henne till sig, så kan han vända tillbaka hem så att inte en annan tar henne om han själv faller i striden.”

^8 (T) Vidare ska förmännen säga till folket: ”Om någon är rädd och har ett modlöst hjärta, så kan han vända tillbaka hem så att inte också hans bröders hjärtan blir lika modlösa som hans eget.” ⁹ När förmännen har avslutat sitt tal till folket, ska befälhavare över hären tillsättas och dessa ska gå i spetsen för folket.

¹⁰ När du kommer till någon stad för att strida mot den, ska du först erbjuda den fred. ¹¹ Om den då ger ett fredligt svar och öppnar sina portar för dig, ska allt folket som finns där bli arbetspliktigt under dig och tjäna dig. ¹² Men om den inte vill ha fred utan vill föra krig mot dig, ska du belägra den. ¹³ Och när Herren din Gud ger den i din hand ska du slå alla av mankön där med svärd. ^14 (U) Men kvinnorna, barnen, boskapen och allt annat som finns i staden, hela bytet ska du ta för dig själv. Du kan använda^[g] det byte som Herren din Gud har gett dig från dina fiender. ¹⁵ Så ska du göra med alla de städer som är mycket långt borta från dig och som inte hör till dessa hednafolks städer.

^16 (V) Men i de städer som tillhör dessa folk och som Herren din Gud ger dig till arvedel ska du inte låta något som andas få leva. ¹⁷ Du ska viga dem åt förintelse: hetiterna och amoreerna, kananeerna och perisseerna, hiveerna och jebusiterna, så som Herren din Gud har befallt dig, ¹⁸ för att de inte ska lära er att utöva alla deras vidrigheter som de själva har utövat till sina gudars ära och så komma er att synda mot Herren er Gud.

¹⁹ Om du belägrar en stad under lång tid för att erövra och inta den, ska du inte förstöra träden omkring den genom att höja din yxa mot dem. Du får äta av deras frukt, men du får inte hugga ner dem. Träden på marken är ju inte människor som ska drabbas när du går till angrepp. ²⁰ Men träd som du vet inte bär ätbar frukt får du förstöra och hugga ner och ta för att bygga belägringsverk mot den fientliga staden tills den faller.

Jesus visar sin härlighet

^28 (A) Ungefär åtta dagar efter de orden tog Jesus med sig Petrus, Johannes och Jakob och gick upp på berget^[a] för att be. ²⁹ Medan han bad, förvandlades hans ansikte och hans kläder blev strålande vita. ³⁰ Och två män samtalade med honom. Det var Mose och Elia, ³¹ som visade sig i härlighet och talade om hans bortgång^[b] som han skulle fullborda i Jerusalem.

³² Petrus och de som var med honom sov tungt, men när de vaknade såg de hans härlighet och de båda männen som stod där med honom. ³³ När männen skulle skiljas från honom, sade Petrus till Jesus: "Mästare, det är gott för oss att vara här^[c]. Vi kan göra tre hyddor: en åt dig, en åt Mose och en åt Elia." Han visste inte vad han sade.

³⁴ Medan han talade kom ett moln och sänkte sig över dem, och lärjungarna blev förskräckta när de kom in i molnet. ^35 (B) Ur molnet hördes en röst: "Han är min Son, den Utvalde. Lyssna till honom!" ^36 (C) Och när rösten hördes, fann de att Jesus var ensam.

Lärjungarna höll tyst och berättade inte vid den tiden för någon vad de hade sett.

Jesus botar en besatt pojke

^37 (D) När de dagen därpå kom ner från berget möttes han av en stor skara människor. ^38 (E) Då ropade en man ur folkhopen: "Mästare, jag ber dig, hjälp min son! Han är mitt enda barn. ³⁹ En ande tar tag i honom så att han plötsligt skriker, den sliter i honom tills han tuggar fradga, och det är knappt att den släpper honom och slutar plåga honom. ⁴⁰ Jag bad dina lärjungar att de skulle driva ut den, men de kunde inte."

⁴¹ Jesus svarade: "Detta fördärvade släkte som inte vill tro! Hur länge ska jag vara hos er och stå ut med er? Hämta hit din son." ⁴² Medan pojken ännu var på väg, kastade anden honom till marken och ryckte och slet i honom. Men Jesus talade strängt till den orena anden och botade pojken och gav honom tillbaka till hans far. ⁴³ Och alla var överväldigade av Guds stora makt.

Människosonen ska utlämnas

Medan alla var förundrade över allt han gjorde, sade han till sina lärjungar: ^44 (F) "Öppna era öron för det jag nu säger: Människosonen kommer att utlämnas i människors händer." ^45 (G) Men de förstod inte vad han sade. Det var fördolt för dem så att de inte kunde fatta det, och de vågade inte fråga honom om det han hade sagt.

Vem är störst?

^46 (H) Bland lärjungarna kom frågan upp om vem som var störst bland dem. ⁴⁷ Men Jesus visste vad de tänkte i sina hjärtan. Han tog ett barn och ställde det bredvid sig ^48 (I) och sade till dem: "Den som tar emot det här barnet i mitt namn, han tar emot mig. Och den som tar emot mig tar emot honom som har sänt mig. Den som är minst bland er alla, han är störst."

^49 (J) Johannes svarade: "Mästare, vi såg en som drev ut onda andar i ditt namn, och vi försökte hindra honom eftersom han inte var i följe med oss." ^50 (K) Men Jesus sade till honom: "Hindra honom inte. Den som inte är mot er^[d] är för er."

TREDJE BOKEN

Undran över de gudlösas framgång

73 ^(A) En psalm av Asaf.