Print Page Options Listen to Reading
Previous Prev Day Next DayNext

The Daily Audio Bible

This reading plan is provided by Brian Hardin from Daily Audio Bible.
Duration: 731 days

Today's audio is from the NLT. Switch to the NLT to read along with the audio.

Svenska Folkbibeln 2015 (SFB15)
Version
Domarboken 6

Gideon

Israels barn gjorde det som var ont i Herrens ögon, och han gav dem i midjaniternas hand i sju år. Midjaniternas hand pressade Israel så starkt att Israels barn på grund av midjaniterna gjorde sig hålor uppe i bergen, och grottor och bergfästen. (A) Närhelst israeliterna hade sått, drog midjaniterna, amalekiterna och österlänningarna upp mot dem. De belägrade dem, överföll dem och fördärvade landets gröda ända till Gaza. De lämnade inget kvar att leva av i Israel, varken får, oxar eller åsnor, för de drog dit upp med sin boskap och sina tält, talrika som gräshoppor. Oräkneliga var de med sina kameler, och de kom in i landet för att fördärva det. Så blev Israel utarmat genom midjaniterna, och Israels barn ropade till Herren.

När Israels barn ropade till Herren för midjaniternas skull, sände Herren en profet till Israels barn som sade till dem: ”Så säger Herren, Israels Gud: Jag har fört er upp ur Egypten och hämtat er ut ur träldomshuset. Jag har räddat er från egyptiernas hand och från alla era förtryckares hand. Jag drev bort dem framför er och gav er deras land. 10 (B) Och jag sade till er: Jag är Herren er Gud. Ni ska inte frukta de gudar som dyrkas av amoreerna i vilkas land ni bor. Men ni lyssnade inte till min röst.”

11 Herrens ängel kom och satte sig under terebinten vid Ofra som tillhörde abiesriten Joash. Dennes son Gideon[a] höll på att klappa ut vete i vinpressen för att gömma det för midjaniterna. 12 För honom uppenbarade sig Herrens ängel och sade till honom: ”Herren är med dig, du tappre stridsman!”

13 (C) Gideon svarade honom: ”O, min herre, om Herren är med oss, varför har då allt detta drabbat oss? Och var är alla hans under som våra fäder har berättat om och sagt: ’Se, har inte Herren fört oss upp ur Egypten?’ Nu har Herren övergett oss och gett oss i midjaniternas hand.” 14 (D) Då vände Herren sig till honom och sade: ”Gå i denna din kraft och fräls Israel ur midjaniternas våld. Se, jag har sänt dig.” 15 Han svarade honom: ”O Herre, hur ska jag kunna rädda Israel? Min ätt är den mest obetydliga i Manasse och jag är den yngste[b] i min fars hus.” 16 (E) Herren sade till honom: ”Jag är med dig, och du ska slå midjaniterna som en enda man.” 17 Gideon svarade honom: ”Om jag har funnit nåd för dina ögon, så ge mig ett tecken att det är du som talar med mig. 18 Gå inte härifrån förrän jag kommer tillbaka till dig och bär fram min offergåva och lägger den framför dig.” Han sade: ”Jag stannar tills du kommer tillbaka.”

19 Och Gideon gick in och tillagade en killing, likaså osyrat bröd av en efa mjöl[c]. Därefter lade han köttet i en korg och hällde spadet i en kruka. Sedan bar han ut det till honom under terebinten och satte fram det. 20 Då sade Guds ängel till honom: ”Ta köttet och det osyrade brödet och lägg det på berghällen där och häll spadet över det.” Han gjorde så. 21 (F) Herrens ängel räckte ut staven som han hade i handen och rörde med spetsen vid köttet och det osyrade brödet. Då slog det upp eld ur klippan och förtärde köttet och det osyrade brödet. Och Herrens ängel försvann ur hans åsyn.

22 (G) När Gideon såg att det var Herrens ängel, sade Gideon: ”Ve mig, Herre Gud, jag har sett Herrens ängel ansikte mot ansikte!” 23 Men Herren sade till honom: ”Frid vare med dig! Var inte rädd, du ska inte dö.” 24 Då byggde Gideon ett altare där åt Herren och kallade det Herren är frid. Det finns kvar än i dag i det abiesritiska Ofra.

25 (H) Den natten sade Herren till honom: ”Ta din fars tjur och den andra sjuåriga tjuren[d]. Riv ner din fars baalsaltare och hugg sönder Asherapålen som står intill det. 26 Bygg ett altare åt Herren din Gud överst på denna klippa på rätt sätt. Ta sedan den andra tjuren och offra den som brännoffer på resterna av Asherapålen som du hugger sönder.” 27 Då tog Gideon med sig tio av sina tjänare och gjorde som Herren hade sagt till honom. Men eftersom han var rädd för sin fars hus och för stadens män gjorde han det inte på dagen utan på natten.

28 När stadens män steg upp tidigt nästa morgon, se, då låg Baals altare nedrivet, Asherapålen intill var sönderhuggen och den andra tjuren var offrad som brännoffer på det nya altaret.

29 Då sade de till varandra: ”Vem har gjort detta?” När de undersökte saken och hörde sig för, fick de veta att Gideon, Joashs son, hade gjort det. 30 Då sade männen i staden till Joash: ”För ut din son. Han måste dö, för han har rivit ner Baals altare och huggit sönder Asherapålen som stod intill det.”

31 (I) Men Joash svarade alla som stod omkring honom: ”Ska ni driva Baals sak? Ska ni rädda honom? Den som driver hans sak ska dödas före nästa morgon. Om Baal är Gud så kan han försvara sig själv när någon river hans altare.” 32 (J) Därför kallade man Gideon från den dagen Jerubbaal, för man sade: ”Baal får driva sin sak[e] mot honom när han rivit Baals altare.”

33 Midjaniterna, amalekiterna och österlänningarna hade alla samlats och gått över Jordan och slagit läger i Jisreels dal. 34 (K) Men Herrens Ande kom över Gideon. Han blåste i hornet, och abiesriterna samlades och följde honom. 35 Han sände ut budbärare i hela Manasse, så att också de samlades och följde honom. Han sände även budbärare till Asher, Sebulon och Naftali, och de kom upp för att möta dem.

Tecknet med ullen

36 Och Gideon sade till Gud: ”Om du verkligen vill rädda Israel genom min hand, som du har lovat, 37 se då här. Jag lägger ut den här nyklippta ullen på tröskplatsen. Om det kommer dagg bara på ullen medan marken förblir torr, då vet jag att du tänker rädda Israel genom min hand, som du har lovat.” 38 Och det blev så. När han tidigt nästa morgon kramade ur ullen, kunde han pressa ut så mycket dagg ur den att det fyllde en skål med vatten.

39 (L) Men Gideon sade till Gud: ”Låt inte din vrede brinna mot mig om jag talar än en gång. Låt mig få försöka bara en gång till med ullen. Gör nu så att bara ullen förblir torr, medan det kommer dagg överallt på marken.” 40 Gud gjorde så den natten. Bara ullen var torr, medan det hade kommit dagg överallt på marken.

Lukasevangeliet 22:54-23:12

Petrus förnekar Jesus

54 (A) Då grep de Jesus och förde bort honom och tog honom till översteprästens hus. Petrus följde efter på avstånd. 55 Mitt på gården tände de en eld och slog sig ner, och Petrus satte sig mitt ibland dem.

56 (B) En tjänsteflicka såg honom sitta där vid elden, och hon betraktade honom noga och sade: "Den där var också med honom." 57 Men han nekade: "Nej, kvinna, jag känner honom inte." 58 Strax därefter fick en annan syn på honom och sade: "Du är också en av dem." Men Petrus svarade: "Människa, det är jag inte alls!" 59 Ungefär en timme senare var det en annan som bestämt försäkrade: "Visst var den där med honom. Han är ju galilé!" 60 Men Petrus sade: "Människa, jag förstår inte vad du pratar om!" Och genast, medan han ännu talade, gol tuppen.

61 Då vände Herren sig om och såg på Petrus. Och Petrus kom ihåg Herrens ord, att han hade sagt till honom: "Innan tuppen gal i natt ska du tre gånger förneka mig." 62 Och han gick ut och grät bittert.

Jesus hånas och ställs inför Rådet

63 (C) Männen som bevakade Jesus hånade honom och slog honom. 64 De täckte över honom och frågade: "Profetera! Vem var det som slog dig?" 65 De sade också mycket annat hånfullt till honom.

66 (D) När det blev dag samlades folkets äldste, både överstepräster och skriftlärda. De lät föra honom inför sitt råd 67 och frågade: "Är du Messias, så säg det till oss!" Han svarade dem: "Om jag säger det till er tror ni det inte, 68 och om jag frågar, svarar ni inte. 69 (E) Men härefter ska Människosonen sitta på Guds, den Allsmäktiges, högra sida."[a] 70 (F) Då frågade alla: "Så du är alltså Guds Son?" Han svarade dem: "Ni själva säger att Jag Är[b]." 71 De sade: "Behöver vi något mer vittnesmål? Vi har själva hört det från hans egen mun!"

Jesus inför Pilatus

23 (G) Alla de församlade bröt nu upp och förde honom till Pilatus. (H) Där började de anklaga honom och säga: "Vi har funnit att den här mannen förleder vårt folk. Han förbjuder att man betalar skatt till kejsaren, och han säger att han är Messias, en kung." (I) Pilatus frågade honom: "Så du är judarnas kung?" Jesus svarade: "Du själv säger det." (J) Pilatus sade då till översteprästerna och till folket: "Jag ser inget brottsligt hos den mannen."

Men de var påstridiga och sade: "Han hetsar upp folket med sin lära över hela Judeen, från Galileen och ända hit." När Pilatus hörde detta, frågade han om mannen var galilé. (K) Och när han fick veta att Jesus kom från Herodes myndighetsområde, skickade han honom till Herodes som också var i Jerusalem under de dagarna.

Jesus inför Herodes

(L) När Herodes fick se Jesus blev han mycket glad. Han hade länge velat träffa honom, för han hade hört om honom och hoppades nu få se honom göra något tecken. Herodes ställde många frågor till honom, men Jesus svarade honom inte. 10 Översteprästerna och de skriftlärda stod där och anklagade honom häftigt.

11 Då fick Herodes och hans soldater förakt för honom, och han hånade honom genom att sätta på honom en praktfull dräkt innan han sände honom tillbaka till Pilatus. 12 (M) Den dagen blev Herodes och Pilatus vänner med varandra. Förut hade det rått fiendskap mellan dem.

Psaltaren 95-96

Tillbedjan och lydnad

95 (A) Kom, låt oss ropa till Herren,
    jubla till vår frälsnings klippa!
Låt oss träda fram för hans
        ansikte med tacksägelse,
    jubla till honom med lovsång,
(B) för Herren är en stor Gud,
    en stor kung över alla gudar.
(C) Han har jordens djup i sin hand,
    och bergens toppar är hans.
Hans är havet som han har gjort,
    och det torra som hans händer
        format.

(D) Kom, låt oss falla ner och tillbe,
    böja knä för Herren vår Skapare,
(E) för han är vår Gud
    och vi är folket i hans hjord,
        fåren i hans vård.

I dag,
    om ni hör[a] hans röst,
(F) förhärda inte era hjärtan
    som vid Meriba,
        som på Massas[b] dag i öknen,
(G) där era fäder frestade mig
        och prövade mig
    fast de sett mina gärningar.
10 (H) I fyrtio år var jag vred
        på det släktet,
    och jag sade: "De är ett folk
        med vilsna hjärtan,
            de känner inte mina vägar."
11 (I) Så svor jag i min vrede:
    "De ska aldrig komma in
        i min vila."

Hela jordens Kung

96 (J) Sjung till Herren en ny sång,
    sjung till Herren, hela jorden!
(K) Sjung till Herren, lova hans namn,
    ropa ut hans frälsning
        dag efter dag!
(L) Förkunna hans ära
        bland hednafolken,
    bland alla folk hans under!

(M) Stor är Herren och högt prisad,
    värd att vörda mer än alla gudar.
(N) Folkens alla gudar är avgudar,
    men Herren har gjort himlen.
Majestät och härlighet
        är inför hans ansikte,
    makt och glans i hans helgedom.

(O) Ge åt Herren, ni folkens släkter,
    ge åt Herren ära och makt!
(P) Ge åt Herren hans namns ära,
    kom med gåvor till hans gårdar!
(Q) Tillbe Herren i helig skrud,
    bäva inför honom, hela jorden!
10 (R) Säg bland folken:
    "Herren är kung,
        världen står fast och vacklar inte.
    Han ska döma folken med rättvisa."

11 (S) Himlen ska glädjas
        och jorden fröjda sig,
    havet ska brusa
        med allt som fyller det.
12 (T) Marken ska jubla
        med allt som den bär,
    skogens alla träd
        ska ropa av fröjd
13 (U) inför Herren, för han kommer,
        han kommer för att döma jorden.
    Han ska döma världen
        med rättfärdighet
    och folken med sin trofasthet.

Ordspråksboken 14:5-6

(A) Ett sant vittne ljuger inte,
    ett falskt vittne främjar lögn.

Hånaren söker vishet
        men finner ingen,
    men för den kloke
        kommer kunskapen lätt.

Svenska Folkbibeln 2015 (SFB15)

Svenska Folkbibeln 2015, Copyright © 2015 by Svenska Folkbibeln Foundation