The Daily Audio Bible
Today's audio is from the NRSVUE. Switch to the NRSVUE to read along with the audio.
Mord av okänd gärningsman
21 Om man i det land som Herren din Gud ger dig till besittning påträffar en ihjälslagen människa liggande på marken och man inte vet vem som har dödat honom, 2 ska dina äldste och dina domare gå ut och mäta avståndet från den ihjälslagne till de städer som ligger runt omkring. 3 De äldste i den stad som ligger närmast den ihjälslagne ska ta en kviga, som inte har blivit använd i arbete och inte burit ok. 4 De äldste i staden ska föra kvigan ner till en dal med rinnande vatten där man inte plöjt eller sått, och där i dalen ska de krossa nacken på kvigan.
5 (A) Och prästerna, Levi söner, ska träda fram, för Herren din Gud har utvalt dem till att göra tjänst inför honom och välsigna i Herrens namn, och efter deras beslut ska alla tvister och våldsbrott avgöras. 6 Alla de äldste i den stad som är närmast den ihjälslagne ska tvätta sina händer över kvigan som man krossat nacken på i dalen, 7 och de ska intyga och säga: ”Våra händer har inte spillt detta blod, och våra ögon har inte sett dådet. 8 Försona ditt folk Israel som du har friköpt, Herre, och låt inte oskyldigt blod komma över ditt folk Israel.”
Därmed får de försoning för denna blodskuld. 9 Så avlägsnar du skulden ifrån dig för det oskyldiga blodet[a], för du ska göra det som är rätt i Herrens ögon.
Äktenskap med fången kvinna
10 När du drar ut i krig mot dina fiender och Herren din Gud ger dem i din hand så att du tar fångar, 11 och du bland fångarna får se en vacker kvinna som du fäster dig vid och vill ta till hustru, 12 så ska du föra henne in i ditt hus, och hon ska raka sitt huvud[b] och ansa sina naglar. 13 Hon ska lägga av de kläder hon bar som fånge, och hon ska bo i ditt hem och få sörja sin far och mor under en månad[c]. Därefter får du gå in till henne och bli hennes man, och hon ska bli din hustru.
14 Om du sedan inte finner behag i henne, ska du låta henne gå vart hon vill. Du får inte sälja henne för pengar och inte heller behandla henne som en slavinna, eftersom du har förnedrat henne.
Förstfödslorätten
15 (B) Om en man har två hustrur, en som han älskar och en som han inte älskar, och både den älskade och den oälskade har fött söner åt honom och om hans förstfödde är son till den oälskade, 16 då får mannen inte, när han fördelar arvet åt sina söner, ge förstfödslorätten åt den älskades son till skada för den oälskades son, eftersom denne är den förstfödde. 17 (C) Han ska i stället erkänna sonen till den oälskade som sin förstfödde och ge honom en dubbel lott av allt han äger. Eftersom denne är förstlingen av hans livskraft tillhör förstfödslorätten honom.
En upprorisk son
18 Om någon har en upprorisk och trotsig son som inte lyder sin far eller mor och inte lyssnar på dem trots att de tuktar honom, 19 så ska hans föräldrar ta honom och föra honom till de äldste i staden vid stadens port. 20 Och de ska säga till de äldste i staden: ”Vår son här är upprorisk och trotsig. Han vill inte lyda oss utan frossar[d] och super.” 21 Då ska alla män i staden stena honom till döds. Du ska skaffa bort det onda ifrån dig. Hela Israel ska höra det och känna fruktan.
Olika lagar och föreskrifter
22 Om det på någon vilar en synd som förtjänar döden och man avrättar honom och hänger upp honom på trä, 23 (D) så ska den döda kroppen inte lämnas kvar på träet över natten[e]. Du ska begrava den samma dag, för den som är upphängd[f] är en Guds förbannelse. Du ska inte orena det land som Herren din Gud ger dig till arvedel.
22 (E) Om du ser att din broders oxe eller får har kommit vilse, ska du inte låta dem vara utan föra dem tillbaka till din broder. 2 Om din broder inte bor i din närhet eller om du inte känner ägaren, ska du ta djuret till ditt hus och det ska vara hos dig tills din broder frågar efter det. Då ska du lämna tillbaka det åt honom. 3 På samma sätt ska du göra med hans åsna, på samma sätt ska du göra med hans kläder och på samma sätt ska du göra med allt annat som din broder kan ha förlorat och som du hittar. Du får inte dra dig undan.
4 (F) Om du ser din broders åsna eller oxe falla på vägen, får du inte låta dem vara. Du ska hjälpa honom att resa upp djuret.
5 En kvinna ska inte bära manskläder och en man ska inte klä sig i kvinnoplagg, för var och en som gör så är avskyvärd för Herren din Gud.
6 Om du på din väg råkar finna ett fågelbo i något träd eller på marken, med ungar eller ägg, och modern ligger på ungarna eller på äggen, ska du inte ta både modern och ungarna. 7 Du ska släppa i väg modern, men ungarna kan du ta för din räkning. Gör så för att det ska gå väl för dig och du ska få ett långt liv.
8 När du bygger ett nytt hus ska du förse taket[g] med ett räcke, så att du inte drar blodskuld över ditt hus om någon skulle falla ner från det.
9 (G) Du ska inte så i din vingård två slags grödor. Gör du det kommer alltsammans, både det du har sått och det som själva vingården avkastar, att tillfalla helgedomen.
10 Du ska inte plöja med oxe och åsna tillsammans.
11 Du ska inte klä dig i tyg av olika garn, av ull och lin tillsammans[h].
12 (H) Du ska göra tofsar[i] i de fyra hörnen på den mantel du höljer dig i.
Brott mot äktenskapsregler
13 Om en man tar sig en hustru och går in till henne, men sedan får motvilja mot henne 14 och beskyller henne för skamliga ting och sprider onda rykten om henne och säger: ”Jag tog den här kvinnan till hustru, men när jag kom in till henne fann jag inga bevis på att hon var jungfru”, 15 då ska flickans far och mor föra beviset på att hon var jungfru till stadens äldste som sitter i porten. 16 Och flickans far ska säga till de äldste: ”Jag gav min dotter till hustru åt den här mannen, men han har fått motvilja mot henne. 17 Och se, nu beskyller han henne för skamliga ting och säger: Jag har inte funnit något bevis på att din dotter var jungfru. Men här är beviset på att min dotter var jungfru.” Och de ska breda ut klädet[j] inför de äldste i staden. 18 Stadens äldste ska då ta mannen och bestraffa honom. 19 De ska ålägga honom att böta hundra siklar silver[k], som de ska ge till flickans far, därför att han har spritt onda rykten om en jungfru i Israel. Och hon ska vara hans hustru och han får inte skilja sig från henne så länge han lever.
20 Men om det var sanning, om det inte fanns något bevis på att flickan var jungfru, 21 då ska man föra ut flickan utanför dörren till hennes fars hus, och männen i staden ska stena henne till döds, därför att hon har gjort en galenskap i Israel genom att begå otukt i sin fars hus. Du ska skaffa bort det onda från dig.
22 (I) Om en man ertappas med att ligga med en annan mans hustru ska de båda dö, både mannen som låg med kvinnan, och kvinnan. Du ska skaffa bort det onda från Israel.
23 Om en jungfru är trolovad[l] med en man och en annan man träffar henne i staden och ligger med henne, 24 ska ni föra dem båda ut till stadens port och stena dem till döds: flickan för att hon inte ropade på hjälp fast hon var i staden, och mannen för att han kränkte en annan mans trolovade. Du ska skaffa bort det onda ifrån dig.
25 Men om mannen träffade den trolovade flickan ute på marken och han där tog henne med våld och låg med henne, ska bara mannen som låg med henne dö. 26 Men mot flickan ska du inte göra något. Hon har inte begått någon synd som förtjänar döden. Det är med detta som när en man överfaller en annan man och mördar honom. 27 Han träffade på henne ute på marken, och den trolovade flickan kan ha ropat men det fanns ingen som kunde rädda henne.
28 Om en man träffar en jungfru som inte är trolovad och griper tag i henne och ligger med henne, och de ertappas, 29 så ska mannen som låg med flickan ge femtio siklar silver[m] åt flickans far och henne själv ska han ta till sin hustru, därför att han har kränkt henne. Han får inte skilja sig från henne så länge han lever.
30 (J) En man får inte ta sin fars hustru och därmed vanära sin fars bädd.
Jesus på väg upp till Jerusalem
51 (A) När tiden för hans upptagande[a] var inne vände han sitt ansikte mot Jerusalem, fast besluten att gå dit. 52 Han sände budbärare framför sig, och de gick i väg och kom in i en samarisk by för att förbereda hans ankomst. 53 (B) Men folket tog inte emot honom, eftersom han var på väg mot Jerusalem. 54 (C) När lärjungarna Jakob och Johannes såg det, sade de: "Herre, vill du att vi ska kalla ner eld från himlen som förtär dem[b]?" 55 Men Jesus vände sig om och tillrättavisade dem.[c] 56 Och de gick vidare till en annan by.
Lärjungaskapets kostnad
57 (D) Medan de vandrade vägen fram sade någon till honom: "Jag vill följa dig vart du än går." 58 Jesus svarade honom: "Rävarna har lyor och himlens fåglar har bon, men Människosonen har ingenstans att vila sitt huvud."
59 Till en annan sade han: "Följ mig!" Mannen svarade: "Herre, låt mig först gå och begrava min far[d]." 60 Jesus sade till honom: "Låt de döda[e] begrava sina döda, men gå du och förkunna Guds rike!"
61 (E) En annan sade: "Jag ska följa dig, Herre. Men låt mig först ta farväl av min familj." 62 (F) Jesus svarade: "Den som sätter handen till plogen och sedan blickar bakåt passar inte för Guds rike."
Jesus sänder ut de sjuttio
10 (G) Därefter utsåg Herren sjuttio[f] andra och sände dem framför sig två och två till varje stad och plats dit han själv skulle komma. 2 (H) Han sade till dem: "Skörden är stor, men arbetarna är få. Be därför skördens Herre att han skickar ut arbetare till sin skörd. 3 Gå! Se, jag sänder er som lamm in bland vargar. 4 (I) Ta inte med er någon börs eller väska eller några sandaler, och hälsa inte på någon längs vägen.
5 När ni kommer in i ett hus, säg då först: Frid över detta hus. 6 Om där bor en fridens man ska er frid vila över honom. Annars ska den återvända till er. 7 (J) Stanna i det huset och ät och drick vad ni får, för arbetaren är värd sin lön. Flytta inte från hus till hus. 8 Och när ni kommer till en stad där man tar emot er, så ät det som sätts fram åt er[g]. 9 (K) Bota de sjuka i staden och säg till folket: Guds rike är nära er.
10 (L) Men om ni kommer till en stad där man inte tar emot er, gå då ut på gatorna och säg: 11 Till och med dammet som har fastnat på våra fötter i er stad torkar vi av för att vittna mot er. Men ni ska veta att Guds rike är nära. 12 Jag säger er: Sodom ska på den dagen få det lindrigare än den staden.
Templets förstöring
74 (A) En vishetspsalm av Asaf.
Varför, Gud, har du förkastat oss
för alltid?
Varför ryker din vrede
mot fåren i din hjord?
2 Tänk på din församling
som du vann i forna tider,
din arvedels stam
som du återlöste.
Tänk på Sions berg
där du tog din boning.
3 Vänd dina steg till dessa eviga ruiner.
Allt i helgedomen
har fienden förstört.
4 (B) Dina motståndare skränade
på platsen där du möter oss,
de satte upp sina fälttecken
som tecken.
5 Det var som när yxor höjs
i en tät skog,
6 (C) alla ornament slog de sönder
med yxa och hacka.
7 (D) De satte eld på din helgedom
och vanhelgade ditt namns boning
ända till grunden.
8 De sade i sina hjärtan:
"Vi ska kuva dem fullständigt!"
Alla Guds mötesplatser
brände de ner i landet.
9 (E) Vi ser inte våra tecken,
ingen profet finns kvar
och ingen av oss vet
hur länge det varar.
10 Hur länge, Gud,
ska fienden få håna
och ständigt förakta ditt namn?
11 Varför håller du tillbaka din hand,
din högra hand?
Dra fram den ur din famn
och förgör dem!
12 (F) Gud, min kung sedan urminnes tid,
du som skapar frälsning på jorden!
13 (G) Du delade havet med din makt,
du krossade drakarnas huvuden
på vattnet,
14 (H) du knäckte Leviatans huvuden
och gav honom till mat
åt öknens skaror.
15 (I) Du lät källa och bäck bryta fram,
du lät starka strömmar torka ut.
16 (J) Din är dagen, din är också natten,
du har skapat ljuset[a] och solen.
17 Du har fastställt jordens alla gränser.
Sommar och vinter är skapade
av dig.
18 Tänk på hur fienden hånar, Herre,
hur ett dåraktigt folk
föraktar ditt namn!
19 Ge inte din turturduvas själ
åt vilddjuren,
glöm inte dina förtrycktas liv
för alltid!
20 Tänk på förbundet,
för landets mörka vrår
är fulla av våldets nästen.
21 Låt inte den kuvade
vända skamsen tillbaka,
låt den förtryckte och fattige
få prisa ditt namn.
22 (K) Res dig, Gud, och för din talan!
Tänk på hur dåren hånar dig
dagen lång.
23 Glöm inte dina fienders rop,
det skrän som ständigt stiger
från dina motståndare.
11 (A) Den som brukar sin åker
får bröd så det räcker,
den som jagar tomhet
saknar vett.
Svenska Folkbibeln 2015, Copyright © 2015 by Svenska Folkbibeln Foundation