The Daily Audio Bible
Today's audio is from the NIV. Switch to the NIV to read along with the audio.
Josua anfaller kungarna i norr
11 När kung Jabin i Hasor fick höra vad som hade hänt skickade han ett meddelande med en kallelse till kung Jobab i Madon, kungarna i Simron och Aksaf,
2 och till kungarna i de norra bergsbygderna, i Araba, söder om Kinarot, och vidare till kungarna på låglandet och kungarna i Dors bergstrakter västerut.
3 Han meddelade också kananeerna, både österut och västerut, amoreerna, hetiterna, perisseerna, jebuseerna i bergsbygden och hiveerna nedanför Hermon i Mispalandet.
4 Alla svarade på kallelsen genom att mobilisera sina arméer, och de slog sig samman för att krossa Israel. Deras stora gemensamma armé, med en lång rad hästar och vagnar, fyllde hela området vid Meroms källor så långt man kunde se,
5 där de hade slagit läger vid källorna.
6 Du ska inte vara rädd för dem, sa Herren till Josua. I morgon vid den här tiden kommer de att vara döda allesammans! Skär av hälsenorna på deras hästar och bränn upp deras vagnar!
7 Josua och hans folk anföll dem plötsligt där vid Meroms källor.
8 Herren överlämnade hela den stora armén i israeliternas hand och de förföljde den ända bort till Stora Sidon, till en plats som kallades Misrefot-Maim, och vidare till Mispadalen, tills det inte fanns en enda överlevande kvar.
9 Josua och hans män gjorde som Herren gett befallning om; de skar av hälsenorna på hästarna och brände upp alla vagnar.
10 På vägen tillbaka intog Josua Hasor och dödade dess kung. (Hasor hade en gång varit huvudstad för alla de nämnda rikena.)
11 Alla i staden dödades, och hela staden sattes i brand.
12 Josua intog därefter alla de övriga kungastäderna och dödade alla deras invånare, precis som Mose långt tidigare hade gett befallning om.
13 Men Josua brände inte upp någon av de städer som låg på höjderna, förutom Hasor.
14 Boskapen och allt som kunde tas som byte från dessa städer fick israeliterna behålla, men allt folket dödades.
15 Herren hade nämligen talat om för sin tjänare Mose att de skulle göra så, och Mose hade vidarebefordrat denna befallning till Josua, som gjorde precis det han blivit tillsagd att göra. Han var mycket noga med att följa alla de föreskrifter som Herren hade gett Mose.
Hela landet under Israels kontroll
16 Josua intog alltså hela landet, bergsbygden, Negev och hela landet Gosen, låglandet och hedmarken och även Israels bergsbygd och dess lågland.
17 Israels område sträckte sig nu hela vägen från berget Halak, som höjer sig mot Seir, ända till Baal-Gad i Libanondalen nedanför berget Hermon. Josua dödade alla kungarna i dessa områden.
18 Under en lång tid krigade Josua mot alla dessa kungar.
19 Inget folk fick något fredsfördrag med undantag av hiveerna i Gibeon. Alla de övriga utrotades.
20 Herren fick nämligen de fientliga kungarna att vilja strida mot Israel i stället för att be det om fred, och därför blev de dödade, precis som Herren hade sagt till Mose.
21 Under denna tid utrotade Josua alla anakiterna, som bodde i bergsbygderna vid Hebron, Debir, Anab, i hela Juda bergsbygd och i hela Israels bergsbygd. Han dödade dem alla och utplånade deras städer.
22 Ingen av dem blev kvar i Israels barns land, med undantag för några som fortfarande fanns kvar i Gasa, Gat och Asdod.
23 Josua intog alltså hela landet, precis som Herren hade sagt till Mose, och han gav det åt Israels barn som arv, och det delades mellan stammarna.Efter alla dessa krig fick landet äntligen fred.
Kungar som besegrats
12 Här följer en förteckning över de kungar som Israel besegrade öster om Jordan och vars områden de intog. Området sträcker sig hela vägen från dalen vid floden Arnon till berget Hermon och innefattar också städerna i östra öknen.
2 Amoreernas kung Sihon bodde i Hesbon. Hans kungarike sträckte sig från Aroer, vid floden Arnons strand, och från mitten av floddalen till floden Jabbok, som är Ammons barns gräns. Detta omfattar hälften av det nuvarande Gilead.
3 Sihon kontrollerade också östra Jordandalen så långt norrut som till östra stranden av Galileiska sjön och söderut till Döda havet och sluttningarna upp mot bergsområdet Pisga.
4 Kung Og i Basan, den siste av rafaeerna, bodde i Astarot och Edrei.
5 Han regerade över Hermons bergsbygd, över Salka och hela Basan till gränsen av gesureernas och maakateernas områden i väster. Söderut sträckte sig hans rike så att det omfattade den norra hälften av Gilead, där det gränsade till Sihons, kungens i Hesbon, område.
6 Mose och Israels barn hade besegrat dessa folk, och Mose gav landet till Rubens och Gads stammar och ena hälften av Manasses stam.
7 Här följer en förteckning över de kungar som Josua och Israels arméer besegrade på västra sidan om Jordan. (Det land som låg mellan Baal-Gad i Libanondalen och berget Halak, väster om Seir, gav Josua till besittning åt de andra stammarna i Israel.
8-24 Området omfattade bergsbygden, låglandet, hedmarken, bergssluttningarna, Judas öken och Negev. De folk som bodde där var hetiterna, amoreerna, kananeerna, perisseerna, hiveerna och jebuseerna.) Kungarna var: kungen i Jeriko, kungen i Ai nära Betel, kungen i Jerusalem, kungen i Hebron, kungen i Jarmut, kungen i Lakis, kungen i Eglon, kungen i Geser, kungen i Debir, kungen i Geder, kungen i Horma, kungen i Arad, kungen i Libna, kungen i Adullam, kungen i Mackeda, kungen i Betel, kungen i Tappua, kungen i Hefer, kungen i Afek, kungen i Lassaron, kungen i Madon, kungen i Hasor, kungen i Simron-Meron, kungen i Aksaf, kungen i Taanak, kungen i Megiddo, kungen i Kedes, kungen i Jokneam vid Karmel, kungen över Dor i staden Nafat-Dor, kungen över Goim vid Gilgal och kungen i Tirsa. Tillsammans var de trettioen stycken.
Jesus botar tio leprasjuka
11 Medan de fortsatte sin vandring mot Jerusalem kom de till gränsen mellan Galileen och Samarien.
12 I en by stod tio leprasjuka en bit bort
13 och ropade: Herre Jesus, förbarma dig över oss!
14 Han såg på dem och sa: Gå till prästerna och visa att ni är friska! Och medan de gick försvann deras lepra.
15 En av dem kom tillbaka till Jesus och ropade så högt han kunde: Pris ske Gud, jag är botad!
16 Han kastade sig ner framför Jesus med ansiktet mot marken och tackade honom. Mannen var samarier, ett av judarna illa omtyckt folk.
17 Jesus frågade: Botade jag inte tio män? Var är de nio andra?
18 Är det bara den här utlänningen som kommer tillbaka för att tacka Gud?
19 Och Jesus sa till mannen: Stå upp och gå. Din tro har frälst dig.
Jesus undervisar om Guds rike
20 En dag frågade fariseerna Jesus: När kommer Guds rike? Jesus svarade: Guds rike kommer inte på ett sådant sätt att man utan vidare kan se det.
21 Och ingen kan säga: Här är det, eller där är det! Nej! Guds rike är redan här, mitt ibland er.
22 Senare förklarade han detta närmare för sina lärjungar. Det ska komma en tid när ni skulle kunna ge allt för att uppleva bara en dag tillsammans med mig, men det kommer inte att ske.
23 Ni kommer att få höra att Människosonen har kommit tillbaka och att han är än här och än där. Men tro det inte och gå inte dit,
24 för när Människosonen kommer tillbaka kommer var och en att veta det. Det kommer att märkas lika tydligt som när blixten lyser upp hela horisonten.
25 Men först måste Människosonen lida svårt och bli förkastad av hela detta folk.
26 När jag återvänder ska människorna vara lika likgiltiga för Gud som de var på Noas tid.
27 De åt och drack och gifte sig. Allt var precis som vanligt till den dag då Noa gick in i arken och den väldiga översvämningen kom och dränkte dem allesammans.
28 Eller som det var på Lots tid. Människorna höll på med sina dagliga affärer. De åt och drack, köpte och sålde, planterade och byggde,
29 ända till den morgon då Lot lämnade Sodom. Då regnade eld och svavel från himlen och dödade dem allesammans.
30 Precis så ska det vara när Människosonen återvänder.
31 De som inte är hemma den dagen får inte vända tillbaka för att packa. De som är ute på åkrarna får inte återvända till staden.
32 Kom ihåg vad som hände med Lots hustru!
33 Den som klamrar sig fast vid sitt liv ska förlora det, och den som vågar ge sitt liv för Gud ska finna det för alltid.
34 Den natten ska två personer sova i samma rum, en ska tas med och den andre lämnas kvar.
35-36 Två kvinnor ska arbeta tillsammans i hushållet, den ena ska tas med, den andra lämnas kvar. Och likadant kommer det att bli med de män som arbetar sida vid sida på åkrarna. Den ene tas med och den andre lämnas kvar.
37 Herre, var kommer det att hända? frågade lärjungarna.Jesus svarade: Där den döda kroppen finns, där samlas gamarna!
Längtan till Guds tempel
1-2 Herre, du som är Gud över både himmel och jord, vad jag älskar ditt härliga tempel!
3 O, vad jag längtar, ja, jag nästan förgås av iver att få gå in i dina gårdar och komma nära dig. Med kropp och själ jublar jag inför dig, du den levande Guden.
4 Till och med sparvarna och svalorna är välkomna att bygga bo bland dina altaren och där föda upp sina ungar. Herre, du Gud över himmel och jord, du är min kung och min Gud!
5 Vad lyckliga de är som kan bo i ditt tempel och sjunga lovsånger till dig.
6 De som har sin starkhet i Herren är lyckliga, de som gärna och med glädje drar upp till ditt tempel.
7 När de vandrar genom tårarnas dal blir den fylld av källor, och höstregnet bevattnar landet.
8 De kommer ständigt att växa i styrka, tills de står inför Gud på berget Sion.
9 Herre, du Gud över himmel och jord, hör min bön! Lyssna, Israels Gud!
10 Gud, vår försvarare och vår sköld, välsigna den som du har smort till din kung.
11 En enda dag i ditt tempel är mer värd än tusen dagar någon annanstans! Jag vill hellre vara vaktmästare i min Guds tempel än att bo tillsammans med de ogudaktiga.
12 Herren Gud är vårt ljus och vårt skydd. Han ger oss nåd och ära. Han undanhåller inget gott från dem som vandrar på hans vägar.
13 Herre, du Gud över himmel och jord, välsignade är de som tror på dig!
5 En god människa avskyr lögner. Ogudaktiga människor ljuger alltid och får stå där med skammen.
6 En mans gudsfruktan hjälper honom genom livet, men de ogudaktigas synd får dem på fall.
Copyright © 1974, 1977, 1987, 1995, 2003, 2004 by Biblica, Inc.®