The Daily Audio Bible
Today's audio is from the NLT. Switch to the NLT to read along with the audio.
Leviternas städer
21 Sedan kom ledarna för Levis stam till Silo för att rådgöra med prästen Eleasar och Josua samt de övriga ledarna i Israel.
2 Herren sa till Mose att ge oss leviter städer där vi kunde bo och betesmark för vår boskap, sa de.
3 Då fick leviterna några av de städer som man nyligen intagit och de jordområden som hörde till dem.
4 Tretton av dessa städer hade ursprungligen tilldelats Judas, Simeons och Benjamins stammar. Städerna gavs till prästen Arons söner bland Kehats barn.
5 De övriga familjerna bland Kehats barn fick tio städer från de områden som tillhörde Efraims, Dans och Manasses stammar.
6 Gersons barn fick genom lottkastning tretton städer. Dessa städer hade tidigare överlämnats till Isaskars, Asers och Naftalis stammar och Manasses halva stam i Basan.
7 Meraris barn fick tolv städer som tillhört Ruben, Gad och Sebulon.
8 Man gjorde alltså som Herren hade befallt Mose, och alla dessa städer valdes genom helig lottdragning inför Herren.
9-16 De som först fick sitt område var de präster och ättlingar till Aron, som tillhörde Kehats barn i Levis stam.Judas och Simeons stammar gav dem nio städer med kringliggande jordområden. En av städerna hette Hebron och låg i Judeens bergsbygd. Hebron, som var en fristad, hette också Kirjat-Arba. (Arba var far till Anak.) Men fälten bakom staden och de kringliggande byarna gavs åt Kaleb, Jefunnes son.De andra städerna hette: Libna, Jattir, Estemoa, Holon, Debir, Ain, Jutta och Bet-Semes.
17-18 Benjamins stam gav prästerna följande fyra städer med omkringliggande åkrar: Gibeon, Geba, Anatot och Almon.
19 Sammanlagt gavs alltså tretton städer åt Arons ättlingar.
20-22 De övriga familjerna bland Kehats barn fick fyra städer från Efraims stam:Sikem (en av fristäderna), Geser, Kibsaim och Bet-Horon.
23-24 Följande fyra städer med jordområden gavs av Dans stam: Elteke, Gibbeton, Ajalon och Gat-Rimmon.
25 Ena halvan av Manasses stam gav städerna Taanak och Gat-Rimmon med tillhörande jordområden.
26 Sammanlagt fick resten av Kehats barn tio städer med tillhörande jordområden.
27 Gersons barn, en annan del av Levis stam, fick två städer med jordområden av Manasses stam: Golan i Basan (en av fristäderna), och Beestera.
28-29 Isaskars stam gav fyra städer: Kisjon, Dobrat, Jarmut och En-Gannim.
30-31 Asers stam gav fyra städer med jordområden: Minal, Abdon, Helkat och Rehob.
32 Naftalis stam gav Kedes i Galileen (en av fristäderna), Hammot-Dor och Kartan.
33 Tretton städer med tillhörande jordområden tilldelades Gersons barn.
34-35 Resten av Levis stam, Meraris barn, fick fyra städer av Sebulons stam: Jokneam, Karta, Dimna och Nahalal.
36-37 Ruben gav dem Beser, Jahas, Kedemot och Mefat.
38-39 Gad gav dem fyra städer med jordområden: Ramot (en av fristäderna), Mahanaim, Hesbon och Jaeser.
40 Meraris barn fick alltså sammanlagt tolv städer.
41-42 Allt som allt fick leviterna fyrtioåtta städer med tillhörande jordområden.
Fred i hela landet
43 På så sätt gav Herren Israel hela det land han hade lovat deras förfäder, och de drog in i det och bosatte sig där.
44 Och Herren gav dem fred, precis som han hade lovat, och ingen kunde stå emot dem. Herren hjälpte dem, så att de kunde besegra alla sina fiender,
45 och allt gott Herren hade lovat dem gick i uppfyllelse.
Stammarna i öster bygger ett altare
22 Josua sammankallade nu trupperna från Rubens och Gads stammar och från halva Manasses stam
2-3 och höll följande tal till dem:Ni har gjort allt vad Herrens tjänare Mose befallde er, och ni har följt varje order jag gett er, varje order från Herren, er Gud. Under den här långa tiden har ni inte övergett era bröder utan hållit ihop.
4 Nu har Herren låtit oss få fred, som han lovade. Vänd nu tillbaka hem till det land som ni fått av Herrens tjänare Mose, landet på andra sidan floden Jordan!
5 Men var angelägna om att också i fortsättningen följa alla de befallningar Mose gav er. Älska Herren och följ hans plan med era liv! Håll fast vid honom och tjäna honom innerligt och med entusiasm!
6 Sedan välsignade Josua dem och skickade hem dem.
7-8 Mose hade tilldelat ena halvan av Manasses stam landet Basan, och den andra halvan av stammen hade fått land på västra sidan av Jordan. När Josua välsignade trupperna uppmanade han dem att dela med sig av sina rikedomar till sina släktingar där hemma. De hade nämligen fört med sig byte av boskap, silver, guld, koppar, järn och kläder.
9 Trupperna från Rubens och Gads stammar och ena halvan av Manasses stam lämnade Israels armé i Silo i Kanaan och gick över floden Jordan till sitt hemland Gilead.
10 Men innan de gick över till andra sidan av floden byggde de ett stort monument som alla kunde se, och det var utformat som ett altare.
11 Men när de övriga bland Israels stammar fick höra detta
12 drog de samman en armé i Silo och förberedde krig mot sina bröder.
13 Först skickade de emellertid iväg en delegation, som leddes av Pinehas, prästen Eleasars son. De gick över floden och började överläggningar med Ruben, Gad och Manasse.
14 I delegationen fanns tio högre tjänstemän från Israel, en från varje stam, och dessa var också huvudmän för sina familjer.
15 När de kommit in i Gileads land, sa de till Ruben, Gad och ena hälften av Manasses stam:
16 Hela Herrens församling vill veta varför ni syndar mot Gud och vänder er bort från honom genom att bygga ett altare.
17-18 Var det inte nog med att vi syndade vid Peor? Var inte denna synd, som vi ännu inte blivit helt renade från trots alla plågor, tillräckligt stor utan att ni nu ska behöva göra uppror mot Herren igen? Ni vet mycket väl, att om ni reser er upp mot Herren i dag, kommer han att straffa oss alla i morgon.
19 Om ni behöver ett altare därför att ert land är orenat, då kan ni komma över till vår sida av floden, där Herren bor bland oss i sitt tält, och då ska vi dela vårt land med er. Men sätt er inte upp mot Herren genom att bygga ett annat altare än det som redan finns rest till den sanne Guden!
20 Kommer ni inte ihåg, att när Akan, Seras son, syndade mot Herren, blev hela nationen straffad tillsammans med den man som hade syndat?
Folkets ledare ifrågasätter Jesu auktoritet
20 En av de följande dagarna när Jesus undervisade och predikade de goda nyheterna i templet, kom plötsligt översteprästerna tillsammans med några andra religiösa ledare och rådsmedlemmar fram till honom.
2 De krävde att få veta vilken rätt han hade att driva ut affärsmännen ur templet.
3 Jag ska ställa en fråga till er innan jag svarar, sa han.
4 Vem sände Johannes till att döpa? Var det Gud, eller var det människor?
5 De diskuterade saken inbördes och sa till varandra: Om vi säger att det var Gud, så är vi fångade i en fälla, för då kommer han att fråga: Varför trodde ni då inte på honom?
6 Men om vi säger att det var människor kommer folket att överfalla oss, för de är övertygade om att han var en profet.
7 Därför svarade de: Det vet vi inte.
8 Då sa Jesus: I så fall tänker inte heller jag svara på er fråga.
Mannen som hyrde ut sin vingård
9 Sedan vände han sig till folket igen och berättade följande: En man planterade en vingård och hyrde ut den till några lantarbetare. Därefter reste han utomlands och var borta under många år.
10 När det blev dags att skörda skickade han en av sina män till gården för att han skulle få sin del av skörden. Men de som arrenderat gården överföll mannen och skickade honom tillbaka tomhänt.
11 Då sände han en annan, men samma sak hände med honom. Han blev slagen och förolämpad och skickades iväg utan att ha fått något.
12 Också en tredje man sändes dit, men samma sak hände igen. De slog honom blodig och drev iväg honom.
13 'Vad ska jag göra?' sa ägaren. 'Nu vet jag! Jag sänder min egen älskade son. Honom har de säkert respekt för.'
14 Men när lantbrukarna såg sonen, sa de: 'Det här är vår chans! Han ska ärva alltsammans när hans far dör. Kom, så dödar vi honom, och så är alltihop vårt!'
15 Och de släpade ut honom ur vingården och dödade honom.Vad tror ni att ägaren kommer att göra?
16 Jo, det ska jag tala om för er: Han kommer att döda dem och arrendera ut vingården till andra.Men så kan det knappast gå till, protesterade de som lyssnade.
17 Jesus såg på dem och sa: Vad betyder då detta som står i Skriften: 'Stenen, som byggnadsarbetarna inte ville använda och kastade bort, har blivit en grundsten för hela huset'?
18 Och han tillade: 'Den som snavar på den stenen slår sig fördärvad, men den som den faller på blir krossad.
19 När översteprästerna och de religiösa ledarna hörde den liknelse han just berättat, ville de genast arrestera honom, för de förstod att han talade om dem och att de var de onda lantarbetarna i berättelsen. Men själva var de rädda för att anhålla honom, eftersom det i så fall kunde bli oroligheter. De försökte därför få honom att säga något som kunde rapporteras till den romerske landshövdingen, så att denne kunde arrestera honom.
Frågan om att betala skatt
20 Medan de väntade på sitt tillfälle, mutade de några män som skulle låtsas vara hederliga, men som egentligen var utsända för att försöka sätta fast Jesus för något han sa.
21 De sa: Herre, vi vet vilken uppriktig lärare du är. Du säger alltid sanningen och ger inte efter vad andra än tycker och tänker, utan undervisar om Guds väg.
22 Säg oss nu, är det rätt att betala skatt till den romerska staten eller inte?
23 Han genomskådade deras falskhet och sa:
24 Visa mig ett mynt. Vems bild finns på det? Och vems namn? De svarade: Den romerske kejsarens.
25 Han sa: Ge då kejsaren det som är hans, men ge Gud det som tillhör honom!
26 De lyckades alltså inte med att sätta fast honom för något han sa när folket hörde på, och de häpnade över hans svar och blev tysta.
Har Gud inte hållit sitt ord
1-2 I evighet ska jag sjunga om Herrens godhet! Unga och gamla ska få höra hur trofast du är.
3 Din kärlek och din trofasthet varar så länge himlen består.
4-5 Herren Gud säger: Jag har under ed lovat min tjänare David att sätta hans ättlingar som kungar på hans tron, från och med nu och för all framtid!
6 Himlen ska prisa dina under, Herre. Hela skaran av änglar ska prisa dig för din trofasthet.
7 För vem i hela himlen kan jämföra sig med Gud? Inte ens de mäktigaste bland änglarna är som han.
8 I den himmelska rådsförsamlingen känner man bävan inför honom. Ja, alla fruktar honom.
9 Herre, du Gud över himmel och jord, var finns det någon så mäktig som du? Du är trofast i allt vad du gör.
10 Du härskar över haven. När vågorna rasar talar du, och det blir lugnt.
11 Du har besegrat det högfärdiga Egypten och krossat det. Du har skingrat dina fiender med din kraft.
12 Himlen och jorden tillhör dig, för allt detta har du skapat.
13 Du skapade norr och söder! Och berget Tabor och berget Hermon är glada för att du har skapat dem!
15 En man med gott omdöme uppskattas, men den opålitlige löper mot olyckan.
16 Den vise tänker innan han handlar. Det gör inte dåren. Han till och med skryter med hur oförnuftig han är.
Copyright © 1974, 1977, 1987, 1995, 2003, 2004 by Biblica, Inc.®