The Daily Audio Bible

Förtryck, möda och ensamhet

4 ^(A) Vidare såg jag de våldsdåd som begås under solen. Jag såg de förtrycktas tårar, och ingen tröstade dem. Våld kom från förtryckarnas hand^[a], och ingen tröstade dem. ^2 (B) Då prisade jag de döda som redan hade dött, de var lyckligare än de levande som ännu levde. ^3 (C) Men lyckligare än båda är den som ännu inte blivit till, den som inte har sett det onda som görs under solen.

^4 (D) Jag såg att all möda och framgång i arbetet beror på den enes avund mot den andre. Också det är förgängligt och ett jagande efter vind. ^5 (E) Dåren lägger händerna i kors och förtär sig själv. ⁶ Bättre en handfull ro än båda händerna fulla med möda och jagande efter vind.

⁷ Och jag såg något mer som var förgängligt under solen: ^8 (F) En som är ensam och ingen har vid sin sida, varken son eller bror. Ändå är det ingen ände på allt hans slit, och hans ögon blir inte mätta på rikedom. För vem sliter jag då och nekar mig själv det goda? Också det är förgängligt och en bedrövlig möda.

^9 (G) Bättre två än en, för de får god lön för sin möda. ¹⁰ Om de faller, kan den ene resa upp den andre. Men ve den som är ensam! Faller han, finns det ingen som kan resa upp honom. ¹¹ Likaså: om två ligger tillsammans har de det varmt. Men hur ska den ensamme hålla sig varm? ^12 (H) Där en blir övermannad kan två stå emot. Och en tretvinnad tråd brister inte så lätt.

Jordisk makt är förgänglig

¹³ Bättre en ung^[b] som är fattig och vis än en kung som är gammal och dåraktig och inte längre förstår att ta varning. ^14 (I) Ja, han kom ut från fångarnas hus för att bli kung, fastän han föddes fattig i sitt rike. ¹⁵ Jag såg alla som levde och rörde sig under solen tillsammans med den unge som skulle ta den andres plats. ¹⁶ Det var ingen ände på allt folket, på alla som han gick i spetsen för.^[c] Men ändå har de som kommer efter ingen glädje av honom. Också det är förgängligt och ett jagande efter vind.

Förhastade löften

^17 (J) Vakta din fot när du går till Guds hus. Att komma för att lyssna är bättre än offret som dårarna ger, för de förstår inte att de gör det som är ont.

5 ^(K) Var inte för snabb med din mun och förhasta dig inte i ditt hjärta med att uttala ett ord inför Gud, för Gud är i himlen och du är på jorden. Låt därför dina ord vara få. ^2 (L) Drömmar kommer av mycket arbete, dåraktigt tal av många ord.

^3 (M) När du ger ett löfte till Gud, dröj inte med att uppfylla det, för han har inte behag till dårar. Håll vad du lovar!^{[d] 4} Det är bättre att inte lova något än att lova och inte hålla det. ^5 (N) Låt inte din mun förleda dig till synd och säg inte inför sändebudet^[e] att det var ett misstag. Vill du att Gud ska bli vred för dina ords skull och förstöra dina händers verk? ⁶ För där drömmarna är många blir det mycket tomhet och många ord. Men frukta du Gud!

Rikedom är förgängligt

^7 (O) Om du ser att den fattige förtrycks och att rätt och rättfärdighet kränks i landet, så bli inte förvånad över det, för hög vakar över hög och andra höga över dem båda. ⁸ Och det är en förmån för ett land att ha en kung som ser till att marken brukas.^[f]

^9 (P) Den som älskar pengar blir inte mätt på pengar, och den som älskar rikedom får aldrig nog. Också det är förgängligt. ¹⁰ När ägodelarna förökas är det fler som förbrukar dem. Vilken nytta har ägaren av dem utom att få se dem med ögonen? ¹¹ Ljuv är arbetarens sömn, han må ha litet eller mycket att äta. Men den rikes överflöd ger honom ingen ro att sova.

^12 (Q) Ett svårt elände har jag sett under solen: rikedom som sparats till skada för sin ägare, ¹³ och sedan förloras förmögenheten i en olycka. Har ägaren en son, får han ingenting. ^14 (R) Lika naken som han kom ur moderlivet måste han gå bort igen. För sitt slit får han inget att ta med sig. ¹⁵ Också det är ett svårt elände. Han ska gå bort som han kom. Vad vinner den som mödar sig för vinden? ¹⁶ I alla sina dagar äter han i mörker^[g] med mycket oro, sjukdom och besvikelse.

^17 (S) Detta är vad jag insett: Det är gott och skönt att människan äter och dricker och ser det goda i sin möda när hon strävar under solen de levnadsdagar som Gud ger henne, för det är hennes del. ^18 (T) Om Gud ger en människa rikedom och skatter och dessutom förmåga att njuta av det och ta ut sin del och finna glädje i sin möda, då är det en Guds gåva. ^19 (U) För han tänker knappt på sina levnadsdagar, eftersom Gud håller honom upptagen^[h] med glädje i hjärtat.

Livet är förgängligt

6 Det finns ett elände som jag sett under solen, och det vilar tungt på människorna: ^2 (V) Det är när Gud ger rikedom, skatter och ära åt någon så att han inte saknar något av allt han önskar sig, men sedan ger Gud honom inte möjlighet att njuta av det utan låter en främling göra det. Det är förgänglighet och en svår plåga.

^3 (W) Om en man får hundra barn och lever i många år och hans dagar blir många, men han inte får njuta av det goda och dessutom inte får någon begravning, då säger jag: Ett dödfött foster har det bättre än han. ⁴ Det kom till förgänglighet, det gick bort i mörker och mörkret döljer dess namn. ⁵ Det fick inte se eller känna solen, men det har mer ro än han, ^6 (X) även om han fick leva i tusen år två gånger om utan att se det goda. Går inte alla ändå till en och samma plats? ⁷ All människans möda är för hennes mun. Ändå blir själen inte mättad.

^8 (Y) Vilken fördel har den vise framför dåren? Vad hjälper det den fattige om han förstår att uppföra sig inför de levande? ^9 (Z) Bättre njuta det man har för ögonen än tråna efter annat. Också det är förgängligt och ett jagande efter vind.

^10 (AA) Det som finns har redan fått sitt namn, och vad människan är, är redan känt. Hon kan inte gå till rätta med den som är mäktigare än hon själv. ^11 (AB) För ju fler ord, desto större tomhet. Vad vinner man på det?

Den levande Gudens tempel

^14 (A) Gå inte som omaka par i ok^[a] med dem som inte tror. Vad har rättfärdighet med orättfärdighet att göra? Eller vad har ljus gemensamt med mörker? ^15 (B) Vilken samstämmighet har Kristus med Beliar^[b]? Eller vad kan den som tror dela med den som inte tror? ^16 (C) Vad kan Guds tempel ha för gemenskap med avgudarna? Vi är den levande Gudens tempel, för Gud har sagt: Jag ska bo hos dem och vandra bland dem och vara deras Gud, och de ska vara mitt folk.^[c]

^17 (D) Därför säger Herren: Gå ut från dem och skilj er från dem, och rör inte vid något orent. Då ska jag ta emot er,^{[d] 18} och jag ska vara er Far och ni ska vara mina söner och döttrar, säger Herren den Allsmäktige^[e].

7 ^(E) När vi nu har dessa löften, mina älskade, så låt oss rena oss från allt som befläckar kött och ande^[f] och fullborda vår helgelse i vördnad för Gud.

Glädje över korintiernas ånger

^2 (F) Ge oss rum i era hjärtan. Vi har inte gjort orätt mot någon, inte skadat någon och inte utnyttjat någon. ^3 (G) Det säger jag inte för att fördöma er. Jag har redan sagt att ni har en plats i våra hjärtan så att vi både dör och lever tillsammans. ^4 (H) Jag har stort förtroende för er, jag är mycket stolt över er. Jag är uppfylld av tröst och har glädje i överflöd mitt i all vår nöd.

^5 (I) När vi kom till Makedonien fick vi ingen ro. Vi var trängda på alla sätt, utifrån av konflikter och inifrån av oro. ^6 (J) Men Gud som tröstar de modlösa tröstade oss genom att Titus kom, ⁷ och inte bara genom hans ankomst utan också genom trösten han fått hos er. Han berättade för oss om er längtan, er klagan och er iver för mitt bästa, och då gladde jag mig ännu mer.

Gud är kung

47 För körledaren. En psalm av Koras söner.