The Daily Audio Bible
Today's audio is from the NLT. Switch to the NLT to read along with the audio.
Dom över Israel genom Assyrien
8 (A) Herren sade till mig: "Ta en stor tavla och skriv på den med tydlig skrift: Maher-shalal Hash-bas."[a] 2 (B) Och jag kallade till mig prästen Uria och Sakarja, Jeberekjas son, som pålitliga vittnen.
3 Sedan gick jag in till profetissan,[b] och hon blev havande och födde en son. Och Herren sade till mig: "Ge honom namnet Maher-shalal Hash-bas. 4 (C) För innan pojken kan säga far och mor[c] ska man bära bort skatterna från Damaskus och bytet från Samaria till kungen i Assyrien."
5 Herren talade till mig igen. Han sade: 6 "Detta folk föraktar Siloas vatten[d], som flyter så stilla, och jublar över Resin och Remaljas son. 7 Se, därför ska Herren låta flodens väldiga vattenmassor komma över dem, nämligen Assyriens kung med all hans härlighet. Den ska stiga över alla sina bräddar och över alla sina stränder. 8 (D) Den ska tränga in i Juda, svämma över och breda ut sig så att den når ända upp till halsen. Den ska breda ut sina vingar och fylla ditt land i hela dess vidd, Immanuel."
9 (E) Rasa, ni folk!
Ni ska ändå krossas.
Lyssna, alla länder i fjärran!
Rusta er! Ni ska krossas.
Rusta er! Ni ska krossas.
10 (F) Gör upp planer,
de slår ändå fel.
Avtala vad ni vill,
det lyckas ändå inte.
För Gud är med oss[e].
11 Så sade Herren till mig när hans starka hand var över mig. Han varnade mig för att vandra på detta folks väg och sade: 12 (G) Kalla inte allt för sammansvärjning som detta folk kallar för sammansvärjning, frukta inte vad de fruktar och bäva inte för det.[f] 13 (H) Håll Herren Sebaot helig. Låt honom vara den ni fruktar och bävar för. 14 (I) Han ska vara en helgedom. Men för Israels båda hus ska han vara en stötesten och en klippa till fall[g], och för Jerusalems invånare en snara och en fälla. 15 (J) Många av dem ska snubbla, falla och krossas, snärjas och fångas.
16 Knyt ihop vittnesbördet och försegla undervisningen[h] bland mina lärjungar. 17 (K) Jag ska vänta på Herren, som döljer sitt ansikte för Jakobs hus, och hoppas på honom. 18 (L) Se, här är jag och barnen som Herren har gett mig. Vi är tecken och förebilder i Israel från Herren Sebaot, som bor på Sions berg.[i]
19 När de säger till er: "Fråga andebesvärjare och spåmän, dem som viskar och mumlar", så svara: "Ska inte ett folk fråga sin Gud? Ska man fråga de döda för de levande?" 20 (M) Till Guds undervisning, till vittnesbördet! Om de inte talar enligt detta ord finns det ingen gryning för dem. 21 (N) De ska dra igenom landet, ansatta och hungrande. Och när de hungrar kommer de att brista ut i raseri och förbanna sin kung och sin Gud. De ska vända blicken uppåt och de ska se ner på jorden, 22 (O) men se, där är bara nöd och mörker, natt och ångest. De är utkastade i djupaste mörker.
Ett barn blir oss fött
9 (P) Men det ska inte vara nattsvart mörker där ångest nu råder. Förr i tiden lät han Sebulons och Naftalis land[j] vara föraktat, men i kommande dagar ska han ge ära åt trakten längs havsvägen, landet på andra sidan Jordan[k], hednafolkens Galileen.[l]
2 (Q) Det folk som vandrar i mörkret
ska se ett stort ljus,
över dem som bor
i dödsskuggans land
ska ljuset stråla fram.[m]
3 (R) Du förökar det folk
som du inte gett[n] stor glädje.
De ska glädjas inför dig
som man gläds
under skördetiden,
som man jublar när man delar byte.
4 (S) För du ska bryta
deras bördors ok,[o]
deras skuldrors käpp
och deras plågares stav,
som på Midjans tid.[p]
5 (T) Ja, varje stövel buren i stridslarm
och varje mantel vältrad i blod
ska brännas upp
och förtäras av eld.
6 (U) För ett barn blir oss fött,
en son blir oss given.
På hans axlar vilar herradömet,
och hans namn är:
Under, Rådgivare[q], Mäktig Gud,
Evig Far, Fridsfurste.[r]
7 (V) Så ska herradömet bli stort
och friden utan slut
över Davids tron och hans rike.
Det ska befästas och stödjas
med rätt och rättfärdighet
från nu och till evig tid.
Herren Sebaots lidelse
ska göra detta.
Herrens vrede mot Israel
8 Herren sänder ett ord mot Jakob,
och det slår ner i Israel.
9 Hela folket ska märka det,
Efraim och Samarias invånare.
I stolthet och hjärtats högmod
säger de:
10 "Tegelstenar har fallit,
men vi ska bygga upp
med huggen sten.
Mullbärsfikonträd[s] har huggits ner,
men vi ska ersätta dem
med cedrar."
11 (W) Herren reser upp
Resins motståndare[t] mot dem
och eggar upp deras fiender,
12 (X) arameerna från öster
och filisteerna[u] från väster,
och de ska sluka Israel
med glupska gap.
Med allt detta upphör inte
hans vrede,
hans hand är ännu uträckt.
13 (Y) För folket vänder inte om
till honom som slår dem,
de söker inte Herren Sebaot.
14 (Z) Därför ska Herren hugga av
både huvud och svans
från Israel,
både palmtopp och sävstrå,
allt på samma dag.
15 De äldsta och högst uppsatta
är huvudet,
profeten som lär ut lögn
är svansen.
16 (AA) För de som leder detta folk
vilseleder det,
och de som låter sig ledas
går i fördärvet.
17 Därför kan Herren inte glädja sig
över deras unga män
eller förbarma sig
över deras faderlösa och änkor,
för alla är hycklare
och gör det som är ont,
varje mun talar dårskap.
Med allt detta upphör inte
hans vrede,
hans hand är ännu uträckt.
18 Ja, gudlösheten brinner som en eld,
den förtär tistel och törne.
Den antänder snårskogen
så att den går upp
i höga virvlar av rök.
19 (AB) Landet brinner
genom Herren Sebaots vrede,
och folket är som ved för elden.
Ingen skonar sin broder.
20 Man river åt sig till höger
men förblir hungrig,
man tar för sig till vänster
men blir inte mätt.
Var och en äter köttet
på sin egen arm:
21 Manasse äter Efraim
och Efraim Manasse,
och tillsammans angriper de Juda.
Med allt detta upphör inte
hans vrede,
hans hand är ännu uträckt.
Syner och uppenbarelser
12 (A) Jag måste berömma mig, trots att det inte hjälper. Nu kommer jag till syner och uppenbarelser från Herren. 2 Jag vet en man i Kristus som för fjorton år sedan blev uppryckt ända till tredje himlen[a]. Om det var i kroppen eller utanför kroppen vet jag inte, Gud vet. 3 Jag vet att den mannen – om det var i kroppen eller utanför kroppen vet jag inte, Gud vet – 4 (B) blev uppryckt till paradiset och fick höra ord som ingen människa kan eller får uttala.
5 (C) Den mannen vill jag berömma mig av, men av mig själv vill jag inte berömma mig utom av min svaghet. 6 (D) Om jag ville berömma mig vore jag ändå ingen dåre, jag skulle bara säga sanningen. Men jag avstår, för att ingen ska tänka högre om mig än man gör när man ser eller hör mig.
7 (E) Och för att jag inte ska förhäva mig efter dessa väldiga uppenbarelser har jag fått en tagg i köttet[b], en ängel från Satan som ska slå mig så att jag inte förhäver mig. 8 (F) Tre gånger har jag bett Herren att den ska lämna mig, 9 (G) men han svarade mig: "Min nåd är nog för dig, för min kraft fullkomnas i svaghet."
Därför vill jag hellre berömma mig av min svaghet, för att Kristi kraft ska vila över mig. 10 (H) Och därför gläder jag mig över svaghet, misshandel, nöd, förföljelser och ångest för Kristi skull. För när jag är svag, då är jag stark.
Förrådd av en falsk vän
55 För körledaren, till stränginstrument. En vishetspsalm av David.
2 Lyssna, Gud, till min bön,
göm dig inte när jag ber om nåd,
3 hör på mig och svara mig!
Jag är rastlös av mitt bekymmer
och våndas
4 när fienden ropar
och den gudlöse skränar,
för de vräker ondska över mig
och jagar mig i vrede.
5 (A) Mitt hjärta grips av ångest
i mitt inre,
dödens fasor faller över mig.
6 Fruktan och bävan drabbar mig,
skräck lamslår mig
7 och jag säger:
Tänk om jag hade[a] vingar
som duvan!
Då skulle jag flyga bort
och söka mig ett bo,
8 (B) ja, fly långt bort
och stanna i öknen. Sela
9 Jag skulle skynda mig
att söka skydd
mot vinande vind och storm.
10 (C) Förvirra dem, Herre,
splittra deras tungor,
för jag ser våld och bråk i staden.
11 Dag och natt går de runt den
uppe på murarna,
ondska och olycka råder därinne.
12 Den är full av fördärv,
förtryck och svek viker inte
från dess torg.
13 Det är inte en fiende som hånar mig,
det kunde jag bära.
Det är inte min ovän
som förhäver sig mot mig,
för honom kunde jag
gömma mig.
14 (D) Nej, det är du, min like,
min vän och förtrogne –
15 vi som levde i ljuvlig förtrolighet,
vi som gick till Guds hus
i högtidsskaran!
16 (E) Låt döden drabba dem,
låt dem gå levande ner
i dödsriket,
för ondskan råder i deras boning,
mitt ibland dem.[b]
17 Men jag ropar till Gud,
och Herren ska frälsa mig.
18 (F) Afton, morgon och middag
vill jag sucka och klaga,
och han ska höra min röst.
19 (G) Han friköper min själ
och fredar mig
så att de inte kan närma sig[c],
för det är många
som är emot mig.
20 (H) Gud ska höra mig
och förödmjuka dem,
han som från urminnes tid
sitter på sin tron. Sela
De ändrar sig inte,
de fruktar inte Gud.
4 (A) Slit inte ut dig för att bli rik,
var klok nog att avstå.
5 När du fäster blicken på rikedomen
är den borta,
för den får vingar och flyger
som örnen mot himlen.
Svenska Folkbibeln 2015, Copyright © 2015 by Svenska Folkbibeln Foundation