The Daily Audio Bible
Today's audio is from the CEV. Switch to the CEV to read along with the audio.
11 (A) Så säger Herren,
Israels Helige och Skapare:
Fråga mig om det som ska komma.
Låt mig ha omsorg
om mina söner
och mina händers verk.
12 (B) Det är jag som har gjort jorden
och skapat människorna på den.
Det är jag som har spänt ut himlen
med mina händer
och gett befallning till hela dess här.
13 (C) Det är jag som har
väckt upp honom i rättfärdighet
och gör alla hans vägar jämna.
Han ska bygga upp min stad
och släppa mina fångar fria,
men inte för betalning eller mutor,
säger Herren Sebaot.
14 (D) Så säger Herren:
Vad egyptierna har vunnit
med arbete
och nubiernas och Sebas resliga folk
med handel,
allt ska gå över till dig
och tillhöra dig.
De ska följa efter dig,
i kedjor ska de gå.
Och de ska falla ner inför dig
och rikta sin bön till dig:
"Endast hos dig är Gud,
och det finns ingen mer,
ingen annan Gud."
15 (E) Du är sannerligen
en Gud som döljer sig,
du Israels Gud, du Frälsare.
16 (F) Alla måste de skämmas och blygas,
avgudamakarna går bort
tillsammans i skam.
17 (G) Men Israel blir frälst genom Herren
med en evig frälsning.
Ni ska aldrig i evighet
behöva skämmas eller blygas.
18 (H) För så säger Herren,
han som har skapat himlen,
han som är Gud,
som har format jorden
och gjort den och berett den,
som inte har skapat den
till att vara öde
utan format den till att vara bebodd:
Jag är Herren,
och det finns ingen annan.
19 (I) Jag har inte talat i hemlighet,
någonstans i ett mörkt land.
Jag har inte sagt
till Jakobs avkomlingar:
"Ni ska söka mig förgäves."
Jag är Herren,
som talar sanning
och förkunnar vad som är rätt.
20 (J) Samla er och kom, träd fram,
ni som räddats från folken.
De förstår inte,
de som bär på sina träbilder
och ber till en gud
som inte kan frälsa.
21 (K) Berätta, lägg fram er sak!
Ja, låt dem rådslå tillsammans.
Vem har låtit er höra detta
sedan länge
och förkunnat det för längesedan?
Är det inte jag, Herren?
Och det finns ingen Gud utom mig,
en rättfärdig Gud som frälser,
ingen utom mig.
22 (L) Vänd er till mig och bli frälsta,
ni jordens alla ändar,
för jag är Gud
och det finns ingen annan.
23 (M) Jag har svurit vid mig själv,
ett sanningsord har gått ut
från min mun,
ett ord som inte ska tas tillbaka:
För mig ska alla knän böjas,
alla tungor ska ge mig sin ed[a]
24 (N) och säga om mig:
Endast i Herren
finns rättfärdighet och styrka.
Till honom ska man komma,
och alla som varit arga på honom
ska skämmas.
25 (O) I Herren ska hela Israels släkt
ha sin rättfärdighet,
de ska ha sin ära i honom.
Babels gudar faller
46 (P) Bel sjunker ner,
Nebo[b] måste böja sig,
deras bilder läggs på djur
och boskap.
De som ni bar på är en belastning,
en börda för den trötte.
2 (Q) Tillsammans sjunker de ihop
och böjer sig.
De kan inte rädda bördan,
de måste själva gå i fångenskap.
3 (R) Så hör på mig, ni av Jakobs hus,
alla ni som är kvar av Israels folk,
ni som har varit lagda på mig
från moderlivet,
burna av mig ända från
modersskötet.
4 (S) Jag Är densamme tills ni blir gamla,
och jag ska bära er
ända tills ni blir grå.
Jag har gjort det förut[c],
och jag kommer att lyfta,
bära och rädda er.
5 (T) Med vem vill ni likna
och jämföra mig?
Med vem vill ni jämställa mig,
så att vi skulle vara lika?
6 (U) Man skakar ut guld ur börsen
och väger upp silver på vågen.
Man lejer en guldsmed
för att göra det till en gud,
som man faller ner för och tillber.
7 (V) Man lyfter upp den på axeln,
bär bort den och sätter ner den
på dess plats.
Där står den
och kan inte gå därifrån.
Ropar någon till den,
kan den inte svara
och rädda honom ur hans nöd.
8 Tänk på detta och fatta mod!
Ta det till hjärtat, ni upproriska.
9 (W) Kom ihåg det som hänt
för länge sedan,
för jag är Gud,
och det finns ingen annan Gud,
ingen som jag.
10 (X) Jag förkunnar från början
vad som ska komma
och långt i förväg
det som inte har skett.
Jag säger:
Mitt beslut ska förverkligas,
allt jag vill kommer jag att göra.
11 (Y) Jag kallar på örnen från öster,
från fjärran land en man
som verkställer mitt beslut.
Vad jag talat låter jag ske,
vad jag beslutat utför jag.
12 Hör på mig, ni självsäkra,
ni som är fjärran
från rättfärdighet:
13 (Z) Jag låter min rättfärdighet
komma nära,
den är inte långt borta,
min frälsning dröjer inte.
Jag ger frälsning i Sion,
min härlighet åt Israel.
Det stolta Babel faller
47 (AA) Kom ner och sätt dig i stoftet,
du jungfru dotter Babel.
Sätt dig på jorden utan tron,
du kaldeernas dotter,
för man ska inte mer kalla dig
den fina och förnäma.
2 Ta en kvarn[d] och mal mjöl,
lägg av din slöja[e],
lyft upp släpet, blotta benen,
vada genom strömmarna.
3 (AB) Din nakenhet ska blottas,
din skam ska synas.
Jag ska utkräva hämnd
och inte skona någon.
4 (AC) Vår återlösares namn
är Herren Sebaot, Israels Helige!
5 Sitt tyst och dra dig undan i mörkret,
du kaldeernas dotter,
för du ska inte mer kallas
kungarikenas drottning.
6 (AD) Jag blev vred på mitt folk,
jag vanhelgade min arvedel
och gav dem i din hand.
Och du visade dem
ingen barmhärtighet,
du lät ditt ok tynga de gamla.
7 (AE) Du tänkte:
"Jag ska vara drottning
för alltid!"
Så du tog dig inte i akt
och tänkte inte på slutet.
8 (AF) Hör nu detta,
du som lever i lyx,
du som tronar så trygg,
du som säger i ditt hjärta:
"Jag och ingen annan!
Aldrig ska jag sitta som änka,
aldrig veta av barnlöshet."
9 (AG) Plötsligt ska båda dessa olyckor
drabba dig, på en och samma dag:
barnlöshet och änkestånd.
I fullt mått ska de drabba dig,
trots dina många trollkonster[f],
trots dina besvärjelsers stora kraft.
10 Du litade till din ondska och tänkte:
"Ingen ser mig."
Din vishet och kunskap
förledde dig,
och du sade i ditt hjärta:
"Jag och ingen annan."
11 Därför ska en olycka drabba dig
som du inte kan besvärja,
ett fördärv ska falla över dig
som du inte kan avvärja.
Plötsligt ska förödelsen drabba dig,
när du minst anar det.
12 Träd fram med dina besvärjelser
och dina många trollkonster,
som du har tröttat ut dig med
sedan din ungdom.
Kanske kan du få hjälp,
kanske kan du skrämma bort
faran?
13 Du har tröttat ut dig
med dina många rådslag.
Nu får de träda fram
och rädda dig,
de som mäter upp himlen
och spanar i stjärnorna[g]
och kungör månad för månad
vad som ska komma över dig.
14 (AH) Se, de är som strå
som bränns upp i eld,
de kan inte rädda sitt liv
ur lågornas våld.
Det är ingen koleld
att värma sig vid,
ingen brasa att sitta vid.
15 Så går det med
dem som du tröttade ut dig med,
dem du har handlat med
sedan din ungdom.
De irrar bort var och en åt sitt håll,
det finns ingen som räddar dig.
Israels befrielse trots upproriskhet
48 (AI) Hör detta, ni av Jakobs hus,
ni som är uppkallade
efter Israels namn
och flöt fram ur Juda källa,
ni som svär vid Herrens namn
och bekänner er till Israels Gud,
men inte i sanning och rättfärdighet.
2 (AJ) För de kallar sig
efter den heliga staden
och stöder sig på Israels Gud,
vars namn är Herren Sebaot.
3 (AK) Det som har hänt förut,
det har jag förkunnat
för längesedan.
Det var förutsagt av min mun,
jag lät er höra om det.
Plötsligt satte jag det i verket,
och det inträffade.
4 (AL) Eftersom jag visste att du är hård,
med en nacke av järn
och en panna av koppar,
5 förkunnade jag det för längesedan.
Innan det hände
lät jag dig höra om det,
för att du inte skulle kunna säga:
"Min avgud har gjort det,
min skurna och gjutna gudabild
har befallt det."
6 Du har hört det,
och nu ser du alltsammans.
Vill ni inte erkänna det?
Nu låter jag dig höra om nya ting,
fördolda ting
som du inte visste om.
7 Först nu har de skapats, inte förr.
Du har inte hört om dem
förrän i dag,
för att du inte skulle kunna säga:
"Det visste jag redan."
8 Du fick varken höra eller veta det,
på den tiden var dina öron
inte öppnade.
Jag visste ju hur trolös du var,
att du kallades syndare
från moderlivet.
9 Men för mitt namns skull
håller jag tillbaka min vrede,
för min äras skull är jag tålmodig
så att du inte blir utrotad.
10 (AM) Se, jag har luttrat dig,
men inte fått något silver[h].
Jag har prövat dig i lidandets ugn.
11 (AN) För min egen skull,
för min egen skull gör jag det,
för hur skulle jag kunna
låta mitt namn bli ohelgat?
Jag ger inte min ära åt någon annan.
Enheten i Kristi kropp
4 (A) Därför uppmanar jag er, jag som är en fånge i Herren, att leva värdigt den kallelse ni har fått. 2 (B) Var alltid ödmjuka och milda, var tålmodiga och överseende med varandra i kärlek. 3 Gör allt ni kan för att bevara Andens enhet genom fridens band: 4 (C) en kropp och en Ande, liksom ni kallades till ett hopp vid er kallelse, 5 en Herre, en tro, ett dop, 6 (D) en Gud som är allas Far, han som är över alla, genom alla och i alla.
7 (E) Men var och en av oss har fått nåden så som Kristus fördelade gåvan. 8 Därför heter det: Han steg upp i höjden, han tog fångar och gav människorna gåvor.[a] 9 (F) Det att han steg upp, vad innebär det om inte att han också steg ner till jorden[b]? 10 (G) Han som steg ner är också den som steg upp över alla himlar för att uppfylla allt.
11 (H) Och han gav några till apostlar, andra till profeter, andra till evangelister och andra till herdar och lärare, 12 (I) för att utrusta de heliga till att fullgöra sin tjänst att bygga upp Kristi kropp 13 (J) tills vi alla når fram till enheten i tron och i kunskapen om Guds Son, som en fullvuxen man med ett mått av mognad som motsvarar Kristi fullhet.
14 (K) Då är vi inte längre barn som kastas hit och dit och dras med av varje vindkast i läran, när människorna spelar sitt falska spel och listigt förleder till villfarelse. 15 (L) Nej, vi ska hålla fast vid sanningen i kärlek och på alla sätt växa upp till honom som är huvudet, Kristus. 16 (M) Av honom fogas hela kroppen samman och hålls ihop genom det stöd som varje led ger, med den kraft som är fördelad åt varje enskild del. Så får kroppen sin tillväxt och bygger upp sig själv i kärlek.
19 (A) Du steg upp i höjden,
du tog fångar,
du fick gåvor bland människorna,
även de upproriska –
för att du, Herre vår Gud,
skulle bo där.[a]
20 Lovad är Herren!
Dag efter dag bär han oss,
Gud är vår frälsning. Sela
21 (B) Gud är för oss en frälsningens Gud,
hos Herren Gud[b]
finns en utväg från döden.
22 (C) Ja, Gud krossar
sina fienders huvuden,
den håriga hjässan hos den
som framhärdar i synd.
23 (D) Herren säger:
"Jag ska hämta dem från Bashan,
hämta dem från havets djup,
24 så att du får doppa din fot i blod
och dina hundars tunga
får sin del av fienderna."
25 Gud, man ser ditt högtidståg,
min Guds, min kungs tåg
i helgedomen.
26 Sångare går främst,
harpspelare följer efter
bland jungfrur som slår på
tamburin.
27 (E) Lova Gud i församlingarna,
lova Herren, ni av Israels källa!
28 (F) Där går Benjamin,
den yngste som leder dem,
där går skaran av Juda furstar,
Sebulons furstar, Naftalis furstar.
29 Gud, visa din styrka[c]!
Gud, stärk vad du gjort för oss!
30 (G) På grund av ditt tempel
i Jerusalem
ska kungar komma
med gåvor till dig.
31 (H) Straffa odjuret i vassen,
tjurarnas hop och folkens kalvar.
Ödmjukt ska de hylla dig
med silverstycken.
Han skingrar[d] de folk
som vill ha krig.
32 (I) Sändebud[e] ska komma från Egypten,
Nubien ska skynda att
sträcka sina händer till Gud.
33 Jordens riken, sjung till Gud,
lovsjung Herren, Sela
34 (J) honom som drar fram
över himlen, urtidens himmel.
Hör, han höjer sin röst,
en mäktig röst!
35 Ge Gud makten!
Hans majestät är över Israel,
hans makt är i skyarna.
3 Genom vishet byggs huset,
genom förstånd står det fast.
4 Genom kunskap fylls rummen
med allt som är dyrbart och ljuvt.
Svenska Folkbibeln 2015, Copyright © 2015 by Svenska Folkbibeln Foundation