The Daily Audio Bible
Today's audio is from the CSB. Switch to the CSB to read along with the audio.
12 (A) Därför säger Israels Helige:
"Eftersom ni förkastar detta ord
och förtröstar på våld och list
och förlitar er på sådant,
13 (B) ska denna missgärning bli för er
som en spricka i en hög mur,
som buktar ut mer och mer
tills muren plötsligt rasar
på ett ögonblick.
14 (C) Den ska krossas som en lerkruka,
så skoningslöst att man inte
kan finna en skärva stor nog
för att hämta eld från eldstaden
eller ösa upp vatten ur dammen."
15 (D) För så säger Herren Gud,
Israels Helige:
"Om ni vänder om och är stilla
blir ni frälsta.
Genom stillhet och tillit
blir ni starka."
Men ni vill inte.
16 (E) Ni säger:
"Nej, vi tänker fly på hästar."
Därför ska ni också fly.
"Vi ska rida i väg på snabba hästar."
Därför ska också era förföljare
vara snabba.
17 (F) Tusen ska fly för en endas hot,
och för fem mäns hot
ska ni alla fly,
tills det som är kvar av er
är som en flaggstång
på en bergstopp,
som ett baner på en kulle.
18 (G) Därför väntar Herren
på att få visa er nåd,
därför är han upphöjd
för att visa er barmhärtighet,
för Herren är en domens Gud.
Saliga är alla som väntar
på honom.
Herren ska välsigna sitt folk
19 (H) O, du Sions folk, som bor i Jerusalem, gråt inte mer. Han ska förvisso förbarma sig över dig när du ropar. Så snart han hör din röst ska han svara dig. 20 (I) Herren ska ge dig nödens bröd och lidandets dryck, men sedan ska dina lärare[a] inte längre vara dolda, utan dina ögon ska se dina lärare. 21 Och vare sig du viker av åt höger eller vänster, så ska dina öron höra detta ord bakom dig: "Här är vägen, gå på den."
22 (J) Silvret som dina snidade avgudabilder är överdragna med och guldet som dina gjutna avgudabilder är belagda med ska du då anse vara orent[b]. Du ska kasta bort det som något orent och säga till det: "Bort härifrån!"[c]
23 (K) Och han ska ge regn åt den säd du har sått i jorden, och markens gröda ska ge dig bröd som är rikligt och närande. Den dagen ska din boskap få beta på stora betesmarker. 24 Oxarna och åsnorna, de som bearbetar jorden, ska äta saltad blandsäd som kastats med kastskovel och högaffel.
25 (L) På den stora slaktens dag, när tornen faller, ska bäckar med strömmande vatten flöda fram på alla höga berg och alla stora höjder. 26 Månens ljus ska vara som solens och solens ljus ska vara sju gånger klarare, som ett sjufaldigt dagsljus, när den dag kommer då Herren förbinder sitt folks skador och helar såren efter slagen som det fått.
Dom över Assyrien
27 (M) Se, Herrens namn
kommer fjärran ifrån
med brinnande vrede
och med tunga rökmoln.
Hans läppar är fulla av harm,
hans tunga är
som förtärande eld.
28 (N) Hans andedräkt är som en ström
som svämmar över
och når ända upp till halsen,
för han vill sålla hednafolken
i förintelsens såll
och lägga i folkens mun
ett betsel som leder dem vilse.
29 (O) Då ska ni sjunga som under en natt
då man firar helig högtid,
och era hjärtan ska glädja sig
som när man under flöjtspel
tågar upp på Herrens berg,
upp till Israels klippa.
30 (P) Och Herren ska låta höra
sin majestätiska röst
och visa hur hans arm drabbar
med vrede och harm,
med förtärande eldslåga,
storm och störtregn
och hagelstenar.
31 (Q) Inför Herrens röst
ska Assur gripas av skräck
när han slår honom med sin stav.
32 Och så ofta staven far fram
och Herren efter sitt beslut
låter den falla på honom,
ska det ljuda
av tamburiner och harpor.
Gång på gång ska han lyfta sin arm
för att strida mot honom.
33 (R) För en eldsgrop[d]
är beredd sedan länge,
även för kungen
har den gjorts redo.
Den är djup och bred,
dess bål har eld och ved
i överflöd,
som en svavelström
ska Herrens Ande
sätta den i brand.
Herren kan rädda, inte Egypten
31 (S) Ve dem som drar ner
till Egypten för att få hjälp.
De förlitar sig på hästar
och förtröstar på vagnar
för att de är många,
och på ryttare
för att mängden är stor.
De vänder inte sin blick
till Israels Helige
och frågar inte efter Herren.
2 (T) Men också han är vis
och låter olyckan komma,
han tar inte tillbaka sina ord.
Han reser sig mot de ondas hus
och mot hjälp från förbrytare.
3 (U) För egyptierna är människor
och inte Gud,
deras hästar är kött och inte ande.
Herren ska räcka ut sin hand,
och hjälparen ska vackla
och den hjälpte falla,
båda går under tillsammans.
4 (V) För så har Herren sagt till mig:
Liksom ett lejon ryter,
ett ungt lejon över sitt rov
när många herdar
samlas emot det,
och inte skräms av herdarnas rop
eller räds deras oväsen,
så ska Herren Sebaot komma ner
för att strida på Sions berg
och uppe på dess höjd.
5 (W) Som fågeln breder ut sina vingar
ska Herren Sebaot beskydda
Jerusalem.
Han ska beskydda och hjälpa,
skona och rädda.
6 (X) Vänd om till honom som ni så djupt har avfallit ifrån, ni Israels barn. 7 (Y) För på den dagen ska var och en kasta bort sina avgudar av silver och avgudar av guld, som era händer har gjort åt er till synd. 8 (Z) Assur ska falla[e], men inte genom en mans svärd. Ett svärd som inte är en människas ska förtära honom. Han ska fly för svärd, och hans unga män ska bli slavar. 9 (AA) Hans klippa ska förgås av skräck, och hans furstar ska förfärade fly för baneret.
Så säger Herren, han som har sin eld på Sion och sin ugn i Jerusalem.
Rättfärdighetens rike
32 (AB) Se, en kung ska regera
i rättfärdighet,
furstar ska styra med rättvisa.
2 (AC) En man ska vara som en tillflykt
i stormen,
som ett skydd mot störtskuren,
som vattenbäckar i en ödemark,
som skuggan av en väldig klippa
i ett törstigt land.
3 (AD) De som har ögon att se med
ska inte vara förblindade,
de som har öron att höra med
ska lyssna.
4 De obetänksammas hjärtan
ska förstå kunskap,
och de stammandes tunga
ska tala flytande och klart.
5 Dåren ska då inte mer kallas ädel,
girigbuken inte kallas generös.
6 (AE) För en dåre talar dårskap,
hans hjärta gör det som är orätt,
så att han handlar ogudaktigt
och sprider villoläror
om Herren.
Han svälter ut den hungriges själ
och hindrar den törstige
från att dricka.
7 (AF) Girigbukens vapen är onda,
han tänker ut ondskefulla planer
för att fördärva de betryckta
med lögnaktiga ord
och den fattige
när han vädjar om rättvisa.
8 Men den ädle tänker ädla tankar,
han står fast vid det som är ädelt.
Dom och upprättelse
9 Ni kvinnor som är så säkra,
res er upp och hör min röst!
Ni självsäkra döttrar,
lyssna till mina ord!
10 När dagar lagts till år ska ni darra,
ni som är så sorglösa,
för vinskörden uteblir,
ingen fruktskörd kommer mer.
11 Bäva, ni säkra,
darra, ni sorglösa,
lägg av era kläder och blotta er,
bär säcktyg runt era höfter!
12 Slå er mot brösten och klaga
över de vackra fälten,
över de fruktbara vinstockarna,
13 över mitt folks åkrar
där törne och tistel skjuter upp,
över glädjens alla boningar
i den yra staden.
14 (AG) För palatset blir övergivet,
den folkrika staden lämnas öde.
Ofelhöjden[f] med tornet förvandlas
till grotthålor för evigt,
till glädje för vildåsnor
och bete för hjordar –
15 (AH) tills Anden från höjden
blir utgjuten över oss
och öknen blir ett bördigt fält,
och det bördiga fältet
räknas som skog.
16 Då ska rätten ta sin boning i öknen,
rättfärdigheten bo
på det bördiga fältet.
17 Rättfärdighetens frukt
ska vara frid,
och rättfärdighetens verk
vara ro och trygghet för evigt.
18 (AI) Mitt folk ska bo i fridfulla hem,
i trygga boningar
och på säkra viloplatser.
19 (AJ) Men hagel ska falla när skogen fälls,
och staden ska bli
djupt ödmjukad.
20 Lyckliga är ni
som kan så vid alla vatten
och låta oxen och åsnan
fritt ströva omkring.
Assyriens fall och Sions räddning
33 (AK) Ve dig, du härjare
som själv inte har härjats,
du förrädare
som själv inte blivit förrådd!
När du är färdig med att härja
ska du själv bli härjad,
när du har slutat förråda
ska du själv bli förrådd.[g]
2 (AL) Herre, förbarma dig över oss,
vi hoppas på dig.
Bli du vår[h] arm var morgon,
vår frälsning i nödens tid.
3 (AM) För det väldiga dånet flyr folken,
inför ditt majestät
skingras folkslagen.
4 (AN) Man ska förse sig med byte från er,
som när gräsmaskar förser sig.
Så som gräshoppor störtar fram
kastar han sig över det.
5 (AO) Upphöjd är Herren,
för han bor i höjden.
Han uppfyller Sion med rätt
och rättfärdighet.
6 (AP) Han ska vara
din framtids säkra grund,
rik på frälsning,
vishet och kunskap.
Fruktan för Herren ska vara
Sions skatt.
7 (AQ) Hör, deras hjältar klagar därute,
fredsbudbärarna gråter bittert.
8 (AR) Vägarna är öde,
ingen går mer på stigarna.
Han bryter fördrag, föraktar städer[i],
tar ingen hänsyn till människor.
9 (AS) Landet sörjer och försmäktar,
Libanon blygs och tynar bort,
Saron har blivit lik en ödemark,
Bashans och Karmels skogar[j]
fäller sina löv.
Friheten i Kristus
5 (A) Till denna frihet har Kristus gjort oss fria. Stå därför fasta och låt er inte tvingas in under slavoket igen. 2 (B) Lyssna! Jag, Paulus, säger er att om ni låter omskära er, kommer inte Kristus att vara till någon hjälp för er[a]. 3 (C) Jag försäkrar er igen: var och en som låter omskära sig är skyldig att hålla hela lagen. 4 (D) Ni har kommit bort från Kristus, ni som försöker bli rättfärdiga genom lagen. Ni har fallit ur nåden. 5 (E) Vi däremot väntar i Anden genom tron på den rättfärdighet som är vårt hopp. 6 (F) I Kristus Jesus beror det inte på om vi är omskurna eller oomskurna, utan om vi har en tro som är verksam i kärlek.
7 Ni började bra. Vem hindrade er så att ni inte längre lyder sanningen? 8 Den övertalningen kom inte från honom som kallade er. 9 (G) Lite surdeg syrar hela degen. 10 (H) Jag för min del litar på er i Herren att ni inte ska vara av annan mening. Men den som skapar förvirring bland er ska få sin dom, vem han än är. 11 (I) Bröder, om jag fortfarande predikade omskärelse, varför blir jag då förföljd? I så fall vore korsets anstöt borta. 12 De som hetsar er borde gå och kastrera sig[b].
Längtan efter Gud
63 (A) En psalm av David när han var i Juda öken[a].
2 (B) Gud, du är min Gud.
Tidigt[b] söker jag dig.
Min själ törstar efter dig,
min kropp längtar efter dig
i[c] ett torrt och törstigt[d] land
utan vatten.
3 (C) Så söker jag dig[e] i helgedomen
för att se din makt och härlighet.
4 Din nåd är bättre än liv,
därför ska mina läppar prisa dig.
5 (D) Jag ska lova dig så länge jag lever,
i ditt namn ska jag lyfta
mina händer.
22 (A) Lyssna till din far som gett dig livet
och förakta inte din mor
när hon blir gammal.
Svenska Folkbibeln 2015, Copyright © 2015 by Svenska Folkbibeln Foundation